Nytt hem

Den 1 december flyttar vi till Farsta strand. Här kommer nån slags FAQ.

Varför Stockholm? 

Bra fråga. Jag har ett himla bra jobb i Karlstad. Vi har far- och morföräldrar, vänner, suverän förskola och vänner här. Och Martin har sina företag. Men ibland behöver man bara få testa något nytt. Låta Martin ta ett steg i sin karriär, njuta av fördelarna med att bo i en storstad (en himla fin storstad dessutom), få nära till syrran & Johan och vänner. Jag ska inledningsvis jobba kvar på nuvarande arbetsplats och Arve är fortfarande liten så det känns som ett väldigt bra läge att flytta. Karlstad finns kvar. Faktiskt bara 2,5 timmar tågresa bort.

Varför Farsta strand?

Så här ville vi bo: i en trea eller allra helst en fyra. Med bra förvaringsmöjligheter, disk- och tvättmaskin, bottenplan eller hiss, relativt nyproducerat eller nyrenoverat, nära (max 700 meter) till tunnelbana, och max 20 min med kollektivtrafik till stan. Till ett rimligt pris. Och helst söderort. Vi kollade på Enskede, Midsommarkransen och Telefonplan, var på visningar i Fruängen, Bagarmossen, Hägersten. Men efter att ha förlorat en budgivning i Farsta strand hoppades jag hela tiden att vi skulle hitta rätt objekt där.

Min bild av Farsta strand är ungefär baserad på Cecilia Blankens blogg (och ett gullig mailsvar från henne) och en lägenhetsvisning där jag var själv med båda barnen i dubbelvagnen. Det var soligt och vansinnigt varmt och efter visningen promenerade jag till Farsta centrum och köpte en flaska vin. Den drack jag sen på en parkbänk medan jag SKOJA!! – hehe, skulle direkt på middag hos vänner. I alla fall. Under den lilla visiten fick jag en väldigt trevlig känsla av det där nybyggda området nära tunnelbanan och pendeln. Och när det kom ut en fin fyra i närheten, med klädkammare, gäst-wc, balkong och övernattningslägenhet i huset så förhandsbudade vi (och förhandlade med säljaren) på osedd lägenhet. Jag har fortfarande inte sett den live, Martin fick åka dit och skriva för allt gick så snabbt*. Men det känns jättebra.

Vi kommer att bo ca 300 meter från både pendel och tunnelbana. Pendeln tar ca en kvart till centralen och 12 minuter till syrran (som bor vid Mariatorget). Det tar kanske tio minuter att gå till Farsta centrum. Det är nära till sjö, skog, ridhus, simhall och sånt. Jag hoppas verkligen vi kommer att trivas. Och få en bra förskoleplats till Juni om inte alltför många månader. Även om det är helt ok (och kanske ganska skönt för henne?) att ha henne hemma första veckorna.

När flyttar ni?

1 december.

Fler frågor? Eller kanske nån som bor i närheten? Drop it like it’s hot i kommentarsfältet!

*i Stockholm går ca alla härliga objekt redan innan visning och det gäller att ha sina papper klara och vara snabb som en kobra om man vill slippa galna budgivningar.

Dans

Vad fint det var i lördags morse, när jag visade Juni Ladies First från Dramaten och hon var knäpptyst hela tiden. Sådär som hon blir när något är starkt för henne.

Senast det hände var när vi såg en dansuppvisning med Gundegabaletten. Eller nej, det var till musikvideon för Sia – Chandelier.

Fin dans eller coola personer som sjunger/rappar/dansar. Jag fattar precis hur hon känner.

Fredagskväll

Hej och välkommen till självhjälpsbloggen! Ja, alltså förra inlägget. Så läser nån psykolog och bara “ja ja lilla gumman, det blir nog bra“. Ehehee.

Nåväl. När jag kom hem från jobbet var resten av familjen i lekparken (avdelning saker jag kommer sakna: vårt grannhäng) så jag gick dit och umgicks en stund. Sen gick vi hem, gjorde nån slags inventering av barnens vinterkläder och Juni bakade chokladbollar. Till middag åt vi hemgjord kebab med supergod sås och färska grönsaker. Nu är det Madicken för hela slanten.

Goder afton då.

Självmedkänsla

Jag läste en artikel i DN om självmedkänsla och det är ju ungefär så jag tänker. Ni som läst bloggen länge vet att jag försöker vara snäll och överseende mot mig själv, komma ihåg att jag gör så gott jag kan (skäms ihjäl över att jag en gång berättade om hur jag tittade mig själv i ögonen i badrumsspegeln och såg en person – ja, mig själv, detta är ingen spökhistoria – som just då var ganska trött och ibland lite ledsen men kämpade på efter bästa förmåga och att jag kände så mycket omhet inför mig själv då, lilla Hanna liksom?) och inte vara så kritisk hela tiden.

Det är klart att jag jobbar med självkritik, går verkligen inte runt och ser mig själv som felfri. Men jag försöker att ge mig själv konstruktiv kritik och inte bara avfärda mig själv som värdelös när något går fel. Tyvärr kan jag inte sticka under stol med att mitt välbefinnande ändå är ganska prestationsbaserat, men vem är jag att låtsas vara helt opåverkad av samtiden.

Netflix

Har ni sett att Netflix har en gengre för indiefilmer? Den innehåller bland andra Take this waltz, Du gör mig galen (Silver linings playbook), Napoleon Dynamite och This is England. Så sugen på att se lite filmer nu efter alla serier. Men först tänker jag se Gravity.

 

Frågor

Snart ska jag svara på frågor jag fått i bloggen men innan dess tänkte jag helt fräckt be om två helt olika typer av råd:

  1. Tips på en bra foundation (ej BB, CC eller mineral) som är mediumtäckande och inte för torr?
  2. Nån som har erfarenhet av förskolor i Farsta strand?

Tack på förhand!

Det enda rätta

Bra gjort av Per Gunne och Niklas Ekstedt! Även om det såklart är det enda rätta kan ju folk vara lite mesiga när det gäller. Men inte den här gången.

Blir för övrigt tokig på såna här lama ursäkter: “Jag ber så hemskt mycket om ursäkt ifall någon tagit illa upp”. Sluta lägga skulden på den som tagit illa upp och be bara om ursäkt för att du gjort fel och borde veta bättre. FOLK!

Sånt här alltså

IMG_1115.PNG
Det hade lika gärna kunnat vara nån moderat, tanken på det här fick mig helt tårögd (tänker att Helena fattar, vi har samma faiblesse för besvikna män som ansträngt sig).

I övrigt tänker jag inte skriva så mycket om det nedslående valresultatet med SDs framgång. Så himla trött på alla analyser som går ut på vad andra har gjort fel (rapporterar, demonsterat emot, ej tagit debatten). Herregud, det är vuxna människor som valt att rösta på ett rasistiskt parti. Orkar inte ens.

Börja jobba

Idag började jag jobba igen. Det var jättekul på jobbet, på lunchen träffade jag Martin och Arve (som kanske ammade i två minuter innan han var nöjd) och sen slutade jag redan kl 16 och kände det som om jag skolkade. 75% alltså, vilka korta dagar.

Så fint att vi hade semestern tillsammans, det känns som om vi börjar höstens ekorrhjul (nåja, två föräldrar som jobbar 75% är ändå lyxigt) som mest harmoniska familjen på länge.

Bild 2014-09-07 kl. 15.21 #2

Hej jag kommer från landet

Tog Taxi STORHOLM (ja!) hem från Globen till Sjöstan och när taxametern slog 200 ropade jag MEN VAD HÄNDER MED TAXAMETERN? Chauffören bara ojdå och slog av. Jag betalade snällt, ändå glad att inte ha åkt med en våldtäktsman. Till mitt försvar: det var inte helt enkelt att få en taxi efter konsert i Globen.

Hôla amigos!

TACK för alla fina kommentarer senaste tiden! Extra tack till Carro som mötte upp i Bleckan (på Djurens dag och allt) och lämnade tre uppmätta portioner ersättningspulver + ytterligare sort + annan flaska.

(Personligt meddelande till du gulliga person som läser bloggen och kom fram, kan inte du skicka ett meddelande på Facebook eller så?) Så himla oartigt av mig att inte presentera mig, vill såklart veta vad du heter.)

Det var i alla fall en fin dag i lekparken och nu har jag lämnat familjen på hotellet och är på väg till restaurangen. Vill tacka livet och sånt *dansande bananer smiley*.

IMG_1085.JPG

IMG_1084.JPG

Tar väl helgen efter semester

Alltså jag sitter själv på hotellrummet och båda barnen sover (Juni var vaken till 01 i natt pga fick sova hela flygresan igår – vår barnfamilj borde förresten få nåt slags pris för Tystast i hela planet både dit och hem, obs att priset kanske skulle vara symboliskt eftersom det hela beror på 75% tur och 25% skicklighet [är det inte förresten störande att man egentligen ska ha ett mellanslag mellan siffror och procenttecken, det ser så fult ut? vill bara tala om att jag är medveten om att det ska vara det men i bloggen skriver jag som jag vill *sjunger KSMB En slemmig torsk*] men ändå, så himla tacksam för att transporterna gick så bra) och jag har en hel säsong av Kardashians att se och nyss var jag så roligt i en Facebookgrej att jag fnissade högt för mig själv och kände mig sådär varm inombords som jag gör när jag tycker att jag själv är rolig. Fatta härlig kväll!

Martin är ute med syrrans kille och syrran är i stallet och kollar på hoppning och imorgon kväll ska vi på Pharrell Williams och stå i himla golden circle och jag vet redan att det kommer bli en sång- och dansfest utan dess like. Vi är sju kvinnor som ska dit tillsammans och innan dess ska vi till Elefantpojken. Jag vet redan vad jag ska äta.

Enda smolket i bägaren: Arve vägrar ta flaska. Idag var jag och Juni på stan själva och Martin fick ge Arve lite mosad banan när han vägrade MAM-flaska med Nan 2 på tetra och skrek ledset av hunger. ORKAR inte testa hundra flaskor heller, gud vad jobbigt och dyrt? Dessutom verkade det vara själva Nan-smaken som äcklade honom, inte själva flaskan. Orkar dock heller inte pumpa ur de mängder som behövs, det skulle ta flera dagar då min produktion anpassat sig fint efter omständigheterna. Nu låter jag kanske som världens lataste förälder, men ni som fattar fattar. Vi har i alla fall köpt två sorters gröt så att han överlever de 4-5 timmar jag är borta. På måndag börjar jag jobba men då får vi väl mötas upp och lunchamma. Lilla plutten.

Ok, nu ska jag ta hand om barn som vaknat till. Hej hej!