Semesterlivet och akuten

Nä nu får jag sluta skriva om varje semesterdag, kan det bli mindre intressant? Men i min gamla dagbokstradition kommer här ändå en sammanfattning.

Det som hänt de senaste dagarna är i alla fall att Martin fick nån FRUKTANSVÄRD huvudvärk vid vänster tinning, som kom i skov och höll i sig nån halv minut eller så. Vänster öga var svullet och han hade hemskt ont. 1177 sa att vi skulle åka direkt till akuten så jag släppte av honom där. Åtta timmar senare var han röntgad och testad och när jag kom in på rummet såg han ut så här. Läkarna tyckte det var för korta skov för Hortons och skickade hem honom med diklofenak (Martin var så nöjd med hur han blev omhändertagen, stor ros till akuten på CSK!).

Sen dess har han tagit det lugnt och känt sig bättre och nu hoppas jag att det bara var stressrelaterat.

Annars har jag simmat ganska långt och varit på Anna Svärd i Berättarladan (tycker det är så bra men gick i pausen eftersom det kändes så knäppt att sitta där medan M väntade på resultat från sin röntgen) och lagt upp en bikinibild på instagram och fått jättefina kommentarer. Blev så glad!

Planen för dagen att träna på snyggare dyk och läsa (ut?) Gruppen. Läste ut Samtal med vänner igår, tyckte mycket om den!

Semesterdag sex

I onsdags läste jag två böcker: Finna sig och Nuckan. Båda var mycket läsvärda.

Kan knappast tjata mer om Storytel nu (no spons) men det har verkligen gjort under för mitt läsande. Direkt jag var klar med Nuckan fortsatte jag med Samtal med vänner. Och igår när jag körde bil lyssnade jag på Linnéa Wikblad som läste högt prick där jag slutat läsa. Sen läste jag ”med hjärnan” igen, som Arve kallar det när man läser tyst.

På onsdagseftermiddagen började det blåsa kraftigt, det åskade och regnade. Vi skyndade oss att plocka in dynorna.

Sen blev det fint igen.

Att äta för att inte bli sjuk?

Inlägg tillsammans med

Den ”gröna mattrenden” är definitivt här för att stanna. Allt fler av mina vänner äter vegetariskt och det finns ingen risk att sakna middagsinspiration. Förutom fina kokböcker som Mera Vego och Nyfiken grön finns bland andra @javligtgott, @linalagarmat, @tuvessonskan, @gaashud, @stockholmfood och massor av andra grymma vego- och vegankonton på instagram, bloggar, vloggar och tidningar i ämnet.

Skärmdump från @linalagarmat

Så fint med all inspiration, matglädje och pepp! Vegetarisk och vegansk mat utan pekpinnar känns extra bra som en sund motpol när det samtidigt florerar en ganska stor skräck för olika livsmedel.

I en grupp jag är med i på Facebook skrev en tjej som precis diagnosticerats med cancer om hur hon knappt vågar äta något alls, utifrån alla råd om vilka livsmedel som orsakar/göder cancer. Hon bad därför om tips och recept.

Jag trodde att hon skulle få lugnande råd om att det viktigaste är att hon äter det hon kan under behandlingarna, och länkar till recept och konton som sprider matlust.

Istället kom en UPPSJÖ av ”fakta” om allt från att äta ketogen kost utan kolhydrater enligt LCHF till att äta veganskt och undvika all gluten och laktos.

Var och en måste få bli salig på sin tro men man kanske kan chilla lite med råd om basiskt ph-värde och vad som ger rätt tarmflora till en person, som jag antar är i ett chocktillstånd, och själv skriver att hon knappt vågar äta pga alla råd hon redan fått.

Tack och lov för att det också kom några lugnande svar, från bland andra personer som överlevt cancer och önskade att de ätit mer för att ge kroppen energi att orka behandlingarna samt en dietist som specialiserat sig på just kost och cancer och skrev utifrån forskning.

Hoppas att personen som frågade inte känner sig ännu räddare efter den långa tråden med olika tips som motsäger varandra…

Det där var en parentes som kanske blev onödigt lång. Men det jag ville komma fram till var att det är så härligt när vegmat får handla om matlust, inte om förbud. Och det gör det på alla konton jag nämnt här, och många många fler.

Min bästa vegmat är falafel. Eller att göra egen buffé med olika sallader, goda bröd, ostar och röror. Vad är din?

Semester och skärmtid

Jag ligger i träsoffan utanför stugan, med huvudet på en kudde och läser en bok via Storytel, är halvt igenom Finna sig.
 Älskar att prenumerera på ljudböcker, hade liksom inte fattat att man även kunde läsa där. Eller varva läsa och lyssna. Och ge barnen godnattsagor.

Framför mig ligger Glafsfjorden stilla, klockan är snart elva men det känns redan hur varmt det kommer att bli idag.

Jag hör Arve prata med sin hamster Oskar, som han gjort av en grankotte. Blåbär som ögon och bitar från en grön grankotte som öron.

Vi kämpade hårt men det räckte inte. Det var synd, säger han till hamstern.

Barn som leker med kottar, som har en fantasivärld. Nu är det lätt att känna sig präktig som förälder. Men att ge barnen fri tillgång till iPad under lovet ger inte precis samma poäng.

En morgon låg båda barnen i sängen till tolv, en tittade på Fixa rummet och en på Andy och dinosaurierna. Och en dag hade Arve säkert sju timmars skärmtid totalt sett.

Det är 30 grader ute, vi badar i timmar. Barnen leker med stenar, leksakselefanter, bilar. Har kompisar på besök. Staplar ved, plockar hallon, lagar en soppa med vatten, blad och jord. Jag tycker det är utmärkt om de kan varva ned med en skärm.

När ungarna kan läsa flytande kommer de få roa sig med en bok, precis som jag gjorde stora delar av varje dag under mina sommarlov. Låg på sängen och läste fast det var strålande sol ute, låg nere på bergen och lyssnade på Depeche Mode och var djupt inne i en bok.

Men tills dess får de gärna vila sig genom att titta på youtube, där nån kille spelar Pokémon Go, eller vad som nu intresserar dem. Här råder fri skärmtid.

Semesterdag tre, fyra och fem

Det blir lite minnesanteckningar under semestern  

I lördags skjutsade vi hem Elsa som sovit över. Barnen badade i deras pool. Sen var det städdag i vägsamfälligheten. Juni fick åka traktorflak och Arve sitta vid ratten och köra. Så lycklig och koncentrerad.

I söndags badade vi väl som vanligt och på eftermiddagen åkte vi till Älgå hembygdsgård och åt våfflor. Det var jättefint där.

Idag kom Joséphine hit, min lillebrors fina sambo. Vi – skräll! – badade ännu mer. På kvällen fick jag och barnen äntligen åka och hämta den efterlängtade mannen och barnafadern vid stationen i Arvika. Firade hans semester med ett kvällsdopp.

 

När barnen lagt sig satt vi ute och drack vin och åt goda ostar med mina föräldrar. Det var 22 grader och rosa solnedgång mot blånande berg. Nu ska jag läsa en stund. Barnen har vänt lite på dygnet men det är ganska mysigt faktiskt. Plus skönt med sovmorgon.

Avslappnad pose

Sandra Beijer är på semester med sin nya kille och allt jag kan tänka på är hur hon kan vara så avslappnad när han tar kort på henne till bloggen. Verkligen imponerande.

(Ok, jag kan också tänka på att hotellet ser fantastiskt ut, men inget är särskilt lockande nu för jag tycker att jag har en perfekt semester hittills. Ryggskottet är till och med nästan borta).

Semesterdag två

Vi åkte till familjen A (som har sin ”stöga” ungefär en halvtimme från vår), och hängde där ungefär hela dagen. Barnen badade i timmar, vi åt grillad halloumi och massor av annat gott till lunch och sen sov jag middag i deras hammock medan barnen lekte.

Det är en hemsk sommar vädermässigt, för bönder och andra som drabbas av bränder och missväxt. Men deras lidande blir väl inte värre för att jag njuter av vädret. Och som jag njuter!

Min första semesterdag

Jag skulle egentligen ha jobbat torsdag och fredag också men var trött och redo för semester. Jag hade fokuserat på Almedalen och efter den urladdningen behövde jag mest sammanfatta, städa mitt rum och fixa några mindre saker. Dessutom fick jag ryggskott på onsdagsmorgonen och det var extremt oskönt att sitta/stå vid datorn så det kändes lika bra att ta ett par extra dagar.

Jag åkte hem, packade bilen i hundra omgångar eftersom jag inte kunde böja mig så bra eller bära särskilt mycket, men sen kom jag och barnen äntligen iväg.

(Martin är på jobb i Bollnäs, reds anm.)

Fem timmar senare, kl 22, rullade vi in på grusvägen som leder till vår sommarstuga. Den är inte många kvadrat stor och saknar vatten och avlopp, men det tar den igen med tallskog, tystnad och utsikt.

Gud så jag älskar denna plats.

Idag kom familjen A på besök och jag kan inte tänka mig en bättre första semesterdag. Jo såklart om Martin vore ledig. Men vi har badat och jag simmade till Gunillas stege och tillbaka och det var sådär varmt att man kunde vara i hur länge som helst. Helt underbart!

Ville gå runt och ropa DET HÄR ÄR LIVET! i tid och otid idag men sa det faktiskt bara en gång, när Juni satt i min famn och allt var tyst och vi tittade på en fågel som pickade på barken på en tall. Hon höll med. Det här är livet.

Varför gifte vi oss egentligen?

På väg hem från den där halvdåliga hotellvistelsen (det var inte hotellets fel, det hade allt jag letar efter när jag vill åka på semester själv med min partner) småpratade vi på pendeln.

Varför gifte vi oss egentligen? frågade Martin, när vi passerade spärrarna på väg ut från perrongen. Stämningen hade gått från dålig till fin och avslappnad – det är som om vi behöver börja varje semester med att rensa luften – och hans fråga var inte ett hot om uppbrott, snarare en spontan tanke. Vi ville väl vara coola? svarade jag.

Men ja, det är väl en relevant fråga ändå, så här 8,5 år senare. När vi gifte oss hade vi träffats i ett år och bott ihop i blott åtta månader. Nu var det visserligen Martin som friade, men för mig handlade det om att jag tycker om att bestämma mig för saker, ta beslut, ha en riktning. Jag var 29 och visste att jag ville ha barn, nån gång. Det var väl ingen brådska med varken det ena (äktenskap) eller det andra (jag kände ingen barnlängtan än, vet inte om jag någonsin känt en barnlängtan? åtminstone inte innan jag varit gravid) men jag var kär och tyckte att Martin var en härlig person jag ville leva ihop med. Och det kändes KUL att gifta sig.

Det var det också, jättekul. Pirrigt och romantiskt och roligt. Om vi får fira vår tioåriga bröllopsdag vill jag ha fest. Eller en resa!

Det är så sjukt att man ska leva ihop med nån och få ihop all himla logistik och vara hyfsat överens om var man ska bo och hur barnen ska uppfostras och så kanske man vill ha ett jobb där man trivs och ha kvar sina kompisar och kanske hinna med nån hobby och så ska man vara vänner, älskare, föräldrar på en och samma gång. Och inte bli bitter eller fundera allt för mycket på om gräset är grönare och vara snäll och bjussig och stötta varandra utan att göra avkall på sig själv. Svårt är det! Men igår kväll skrattade jag så mycket åt Martins tankar om en sak att jag gått runt hela dagen med ett fniss inombords. Och nu är det snart semester.

Bor man i lgh slipper man i alla fall skämmas för ogräset

Hög igenkänning i Malins inlägg om att se saker realistiskt… Angående hennes familjs sommarstuga och eventuella planer på att riva den och bygga en ny, de bor alltså även i hus:

”Jag vill inte stå i vägen för alla Nicklas drömmar, men såhär är det för mig. När N blir inspirerad till ett nytt byggprojekt och börjar prata om det är det inte på låtsas eller nån fri fantasi för mig. (…) Jag är istället direkt i verkligheten. Jag tänker på vad projektet skulle kosta i tid och pengar och innebära för familjen. Så det jag gör är att ifrågasätta och bromsa.”

Sån är jag också. Jag vill knappt bo i hus pga den ökade arbetsbörda det skulle medföra. Möjligtvis i så fall ett helt nybyggt som kräver minimalt med underhåll och har ytskikt som är lätta att hålla rena. Att bo i hus, ha två relativt små barn och riva sommarstugan för att bygga nytt känns inte ens kul att fantisera om.

Min gräns för vad som känns som en härlig fantasi går nog nånstans vid att jobba/bo utomlands något år. Men heja alla som sliter halvt ihjäl sig med sina projekt, ni är imponerande!

Årets tredje dopp

Idag hade jag med mig barnen till jobbet, många kollegor har semester så det kändes som en av årets minst dåliga dagar. Jag gick igenom gigantiska pappershögar, styrde upp min förvaring med mappar och städade fint på skrivbordet och i mitt stora skåp. Barnen byggde brio-järnväg, lekte affär, ritade och såg på film. Puh.

På väg hem tog vi ett eftermiddagsdopp vid Kaananbadet. Jag har badat katastrofalt lite i år, innan dagens korta dopp bara en gång vid Mälarhöjdsbadet och en gång på Ekerö.

Som jag hoppas att det blir vackert väder några veckor till så att jag får fler chanser. Hälsningar från en badkruka som älskar att bada. När det är varmt i vattnet.

Sjunger mandeloljans lov

Inlägg i samarbete med Skönhetsguiden

Varför har ingen tipsat mig om mandelolja? SKOJA! Mandelolja verkar vara som den där fönsterputsen som pappan använder i Mitt stora feta grekiska bröllop om nån minns den? Dvs hjälpa mot ALLT. Ändå har jag inte skaffat min första flaska förrän helt nyss.

Mandeloljan är utvunnen ur sötmandlar och det tycker jag man känner på doften? Mitt senaste användningsområde för denna universalolja är på barnens skrubbsår. Den verkar lindra klådan lite och mjukar upp huden. Annars använder jag den efter duschen på hela kroppen, i underlivet, tillsätter några droppar till min nattkräm, stryker lite i hårtopparna när det behövs.

Hos Skönhetsguiden kan du läsa mer om mandelolja och se fler användningsområden.

Hälsningar från en hal typ.