Omfamnar november

Ursäkta en unik snöflinga här, men jag älskar november. Mmm vad vilsamt och skönt. Inte för varmt, inte för kallt. Jag vill inte ha det så här året om, men är tokig i årstiderna.

Relaterar så mycket till denna.

It’s the changing of the seasons
He says I need them
I guess I’m too Scandinavian

The relief of spring
Intoxication of summer rain, the clearness of fall
How winter makes me reconsider it all

IMG_1767.JPG

Bloggen

Karins Konstgrepp skrev

“Jag försöker fortfarande hitta formen för mitt bloggande, och får lätt huvudvärk av dåtidens “Dagens outfit” och “DIY pappersblommor”.Det finns ingen jävla relevans i dagens outfit. Den är rolig, men saknar värde, om ni fattar vad jag menar. Och även om det är ett säkert kort så känns det som ett slag i era ansikten att lista ägodelar som underhållning. Denna känsla kan vara övergående.”

Minns hur jag i början av bloggandet (2005!) postade otaliga bilder som jag hittade på typ People.com. Idag är väl bloggen en enda röra av personligt, men aldrig privat (HAHAHAHA!) familjeliv, nåt försök till inredning, popululärkultur och allmänt babbel. En form för mitt bloggande, det har jag nog aldrig haft. Utom möjligtvis att jag skriver om det som hjärtat är fullt av.

Moget morsan

Idag har den här kvinnan nått ett nytt lågvattenmärke. När Martin frågade varför jag lät så arg och sa att jag skulle skärpa mig imorse blev jag så provocerad att jag skvätte honom på hans bara axel med Arves ersättningsflaska. Han stannade upp och tittade på mig och bara “men vad gör du?”. Ja, vad gör jag egentligen? tänkte jag. Skärpte väl till mig och skämdes en stund. Sen blev allt bra ändå och han skjutsade mig till jobbet.

Jaja, förutom att det var oschysst mot M var det ett ganska bra sätt att avreagera sig på. Man kan faktiskt inte vara ett solsken hela tiden och det går åt ganska mycket energi när jag ska försöka få på Juni kläder och komma iväg till föris. Dessutom är jag lite orolig för en närstående som ska på skiktröntgen idag och ja, ni vet. Vardagen, livet.

(Om nån undrar: Arve vill bara amma kväll, natt och tidig morgon. Resten av dygnet tror jag att han är för bekväm, det går snabbare att få mat genom flaska. Och det passar oss ganska perfekt.)

 

Ojdå

Jag var tvungen att uppdatera inlägget om barnkultur häromdagen. Andra, mer uppmärksamma föräldrar, hade hört både det ena och det andra i den där zebra-filmen. Själv fokuserade jag väl på att söva om Arve efter att det sorgliga i filmen upphört. Ja, jag “använder teven som barnvakt”. Som plåster på eventuella sår kan jag tipsa om fina Kvastresan, som finns på SVT Play till 1 februari. Den gillade Juni massor.

Vilka idioter

Nä, nu råkade jag läsa nån himla amningsdiskussion på Facebook igen och gud vad jag inte tänker lägga mer energi på att diskutera med människor som jämför en kvinna som ammar sitt barn med en vuxen man som går på toaletten. “Det är ju också ett naturligt behov”. Jag lägger istället en förbannelse över de idioterna: må lopporna från tusen kameler besöka deras sängar.

1654308_778286955561633_7862393251867151859_n

Att flytta

Förlåt, men de här (snälla) kommentarerna i Ebba Kleberg von Sydows blogg:

IMG_1741.PNG

Är det bara jag eller går det inte snabbare att bara packa upp rubbet än att skriva listor i datorn och låta sakerna vara kvar i kartong? Antal timmar som skulle gå åt till att packa om jag skulle skriva upp varenda liten grej…

Med vänlig hälsning, en som tänker packa allt helgen innan flytten (som går måndag 1/12.)

Det finns ingen hejd!

Oj oj oj vad mycket roliga saker det händer i storstan. Och ALLT kommer jag att gå på, känns det som i alla fall. Hehe, jag är så himla entusiastisk nu alltså. Följer till exempel typ allt som heter nåt med Farsta/Farsta strand på Facebook. Alltså, jag vet att det kommer vara vardag där också. Lämna, jobba, hämta, mata, lägga, sova. Och Juni har ännu ingen förskoleplats. Men det är så härligt att tänka på att det finns en uppsjö av saker att se och göra.

Dock. Även om tanken har slagit mig att nån gång i livet (pensionsåldern?) gå med i nån kör av typen “alla kan sjunga” (obs jag kan inte sjunga) så går väl gränsen vid den här peppen?

Skärmavbild 2014-11-14 kl. 15.19.33

Vill tillägga att jag raderade kommentaren innan jag hann klicka på posta. Och att kyrkan i Farsta strand verkar vara rätt bra på barnaktiviteter. Hoppas de har ett luciatåg vi kan se. Men att jag ska gå dit ensam och sitta där och yla med i nån Bachkoral. Nä, nu får jag lägga band på mig själv.

Länkkärlek: Bebisar är olika

När jag var gravid med Juni hade jag fullt fokus på graviditet och förlossning. Och tänkte en del på prylar och sånt inför att bebisen skulle komma. Men om det är en sak jag skulle vilja ingick i föräldrautbildningen (som jag tycker är ganska förlossningsförberedande) så är det att bebisar är olika. En del bebisar kan man inte lägga ifrån sig för en sekund, medan andra sover hela nätterna bara några veckor gamla.

Några som jag tycker skriver väldigt fint om sina små barn är Lina, Carro och Malin.

(Jag skulle också vilja att man pratade mer om att flaskmata, för de som inte vill eller kan amma, men det är ett annat inlägg.)

Om hiss-misshandeln

Kloka läsare delade länk till Metro och min man skickade precis denna länk.

En kvinna i klippet reagerar med att spänna hela kroppen och bedja till en förövare: “snälla låt mig slippa se, snälla låt mig gå ut ur hissen först”. Någon på facebook hade kommenterat att det här var det allra värsta med hela filmen. Innan någon fler förfasas över denna underliga reaktion kan vara värt att ägna en tanke åt att hon med största sannolikhet är traumatiserad sedan innan.

Att man alltid ska behöva tänka kritiskt! *ironisk* *skäms lite*

Lördag

Idag gick vi upp, åt frukost klädde oss och åkte till Leklandet. Sara mötte upp och vi turades om att leka med Juni och hänga med Arve. Sen lämnade vi Arve till Martin och så gick jag och Juni på barnteater på bibblan. Det var Bella & Gustav, jag tyckte mycket om de böckerna (av Eva Erikson) när jag var liten. Sen.. det här med när vuxna spelar barn… hur duktiga de än är, nja. Men Juni gillade det. Utom när det var läskig musik samtidigt som de bråkade på scenen.

När vi kom hem bakade vi och sen sminkade jag mig tydligen ohemult mycket under tiden Juni badade dockor och Arve lekte på golvet i badrummet. Martin är ledig, själv ska jag ju spela skivor på fest. Tack för suveräna tips hörrni. Det ska bli jättekul.

IMG_1734.JPG

IMG_1733.JPG

IMG_1705.JPG

Ett sång- och danshem

Hur vet man att det är dålig stämning i vårt hem? Det förekommer inte sång och spex i tid och otid. Men just nu: hejbaberiba som tusan.

Igår kväll var det nån tvåstämmig Hakuna Matata (om man kan kalla awembawe awembawe en stämma? hmm, ett komp då?) under tiden jag bar runt på Arve och Martin rullade köttbullar. Varför berättar du ens sånt här? hör jag nu Martins röst inom mig. Ja, det var kanske onödigt. Men tänk vad härligt att växa upp i ett sång- och danshem? Om Juni blir berömd trummis eller nåt kan hon berätta att hon fick musiken med modersmjölken. “Jag växte upp i ett hem där musiken var ständigt närvarande.”

Awembawe awembawe