En morgon. Eller TGIF. 

Jag vaknade tidigt, långt innan alarmet. Eftersom jag hade så gott om tid slängde jag ihop en filmjölkslimpa med lingon (utifrån en mix från Svenska Ekoskafferiet som jag fick på en frukostföreläsning jag var på igår). Den tog kanske 5 minuter att röra ihop och hälla i formen och 50 minuter i ugnen. Under tiden den gräddades klädde jag på Arve och hjälpte Juni med kläder, duschade och klädde mig själv. Kolla vilket fint bröd! 


Sen blev det ändå kaos med resten av morgonen. Det ena barnets nackhår blev ond-strama vid flätningen, skorna hade blivit för små och gjorde ont i tårna, Piggley Winks äventyr ville aldrig ta slut osv. 

Så småningom började jag stamma av stress och insåg dessutom att jag räknat fel på tiden och skulle bli sen till mitt möte. Ett barn låg på golvet med obekväma skor på fötterna och ett levde om och lekte spöke under en stor pläd. Och vi var tjugo minuter efter tidsplanen. 

Men då kom Martin och tog över! Jag skulle alltså ha lämnat barnen eftersom han hade läkartid inför operationen av sitt diskbråck men han viftade in mig i badrummet så jag skulle hinna göra mig klar till mitt möte, klädde på barnen och körde iväg dem. Jag blev nästan gråtfärdig av lättnad. Hann med mitt pendeltåg och allt. 

DET är kärlek: att se när den andra behöver hjälp. Mer kärlek än 1000 rosor eller en resa till Paris. 

Snart är det helg! 

Inredning: vad är viktigast?

Jag har beställt en jättestor ullmatta till vardagsrummet som vi ska testa ikväll. Och så har pappa hjälpt mig att byta elkontakt på en lampa och Martin har borrat upp en ny krok att hänga den i (jag vet vad ni tänker, men jag fixade i alla fall oljan på bilen i lördags). Och även om inredning knappast är ett område jag prioriterar så njuter jag verkligen av att få ordning på saker. Tänker att det är likadant i alla kulturer, det är något allmängiltigt över att vilja göra fint i sin bostad?

Naken glödlampa är väl snart med på utelistor, men jag tycker det är svårt att hitta snygga fönsterlampor som hänger.

Vad är viktigast för att du ska trivas i ett hem? Är alltså genuint nyfiken på detta! Skriv gärna typ topp tre, om du orkar. 

För mig hamnar belysning högt upp på listan. Minnet av när man kom hem till nån kille som tände taklampan… Så fruktansvärt omysigt. 

Hej från viloläger

Idag har jag varit i trädgården med barnen, sovit middag, fått en välbehövlig och hårdhänt oljemassage på mitt favorit-thaiställe Du1, ätit pulled lamb till middag och umgåtts med mina föräldrar och Erik och Joséphine. Och barnen såklart. En väldigt skön dag.

Nu tänker jag somna tidigt. ​För att vara en slags ambassadör för att somna tidigt är jag ändå väldigt dålig på det, med vissa nödvändiga undantag. Läste nånstans att våra föräldrar sov ca 9h/natt och vi bara 7. Orkar inte googla upp artikeln nu men känner igen mig i det. Det var inte som om mamma och pappa satt och ugglade framför Netflix till efter 23.00 helt vanliga vardagar. 

(Viloläger trodde förresten en jag känner att det hette när man stängde av teven med fjärrkontrollen. Vi var små då.)

Puh!

Herregud min lista den här dagen. Först det som skulle packas inför helgen, mina och barnens kläder, cyklar och necessär (Martin är i Göteborg och åker direkt därifrån till Karlstad). Sen att lämna barnen till frukost för att hinna till jobbet i tid. En ganska diger att göra-lista för den korta arbetsdagen. Sen lämna två paket, hämta barn, besikta bilen. Den blev UA (älskade skodan!) och nu åker vi mot Karlstad. 

(Lägenheten är utlånad till vänner, hör av er om ni vill låna nån gång.)

Festlistan

Hittade en festlista hos Sandra Beijer.

– Vilken är den roligaste fest du någonsin varit på?
Vår bröllopsfest.

– När var du riktigt full?
På Charlottes champagnefest. Ja, ni ser. Vi hade med en flaska Cristal som Martin fått i 30-årspresent.

– När gjorde du något pinsamt på fest?
Det blir aldrig kul om inte folk vågar vara ”pinsamma” på fest. Gör väl något pinsamt på varje fest.

– Vilken är den peppigaste låten?
Det är en låt som många av de andra gästerna har en relation till. Älskar när alla får feeling och sjunger med. En peppig låt för mig är Blind med Hercules & Love Affair. Kommer aldrig glömma när den precis hade släppts och jag var på Koriander och Martin spelade den på terrassen och jag dansade under bar himmel. Ok, minnet är inte alls lika töntigt som det lät när jag skrev det, heheh.

– Vad känner du dig snyggaste i?
I sällskap av vänner där man liksom lyfter varandra genom kvällen.

– En riktigt kalasig bild tack!

– Beskriv en perfekt fredag
En perfekt fredag är en alldeles vanlig vecka, när jag haft en bra dag på jobbet, gärna med möte i stan på eftermiddagen så man hinner få den där känslan av att alla är på väg hem med buketter och systempåsar. Sen hämtar vi barnen tillsammans, lagar middag och kollar på nån serie när de har somnat. Nystädat är det också.

Men eftersom det är en festlista får jag väl säga att en perfekt festlig fredag är ungefär som en dag jag upplevde under Way Out West 2016. Dagen började med vinlunch på Smörgåsbaren, fortsatte med dans på dagsfest på Rubinen, prat och hotellrums-vin med en kompis, sen vidare till festivalområdet för svinbra spelningar och så avslutade vi med svartklubb tills solen gick upp.

– Vem är du på efterfest?
Går aldrig på efterfest. Jag kan vara uppe hela natten om det är ett bra dansgolv, men skulle aldrig prioritera nån sömnig efterfest före att få sova.

– Bästa walk of shamen du gjort?
När jag och Martin var nykära gick jag alltid upp vid sju-åtta och cyklade 5 km hem till mina föräldrar (där jag bodde under en period) för att gå ut med hundarna. Ville inte att mina föräldrar skulle behöva göra det (de ställde ändå upp så mycket) och jag avskyr ändå sega morgnar hos nån annan. Det var frost i gräset och vackert längs vägen.

– Vad ska du göra i helgen?
Jag ska åka till Karlstad med barnen. Det blir absolut ingen fest, jag hade tänkt gå på Thåström men jag kan se honom i Stockholm istället. Det ska bli jättehärligt att umgås med mina föräldrar och vara ute i höstvädret.

After work

Den här veckan har varit så bra hittills.

I måndags hämtade Martin barnen på förskolan/skolan och lämnade dem hos kompisar de längtat efter att få leka med. Sen tog han tunnelbanan till stan och mötte upp mig. Vi provade kläder på Weekday och åt en svinbra middag på Ljunggren. Deras ingefärsdrink är bland det godaste jag vet. Sen hämtade vi barnen strax före 19.

Min monstertugga i den lilla ångbullen till vänster… Det kändes också mysigt att vi fick maten på samma tallrik? Jaja, såna opretentiösa tillfällen som i måndags är nästan det bästa tycker jag. Så god stämning!

I tisdags kväll hade jag jobbmöte, dvs åt pizza med väldigt bra och smarta personer varav två var med på Skype från ungefär andra sidan jorden. Vi planerade Kenyaresan.

Igår kväll var det mer reseplanering för då bokade jag och Martin klart vår semester i LA. Vi ska först bo på ett hotell i Santa Monica, sen på Aria i Las Vegas och så en natt på Ace i Palm Springs. Nu får bara barnen hålla sig friska när vi ska åka för jag är så uppspelt inför den här resan att det inte är klokt.

Varning för läskigt

Jaha ni kanske har sett filmen DET, men själv har jag precis sett en betydligt läskigare historia.

Bakgrund: Jag åkte glatt den nya sträckningen med pendeltåget i många veckor innan det slog mig: VI ÅKER UNDER VATTNET (mellan södra station och centralen).

Efter många ögonblick av ”snillen spekulerar”, där jag bland annat idiotförklarade syrran som gissade på att det var en tunnel i Riddarfjärden googlade jag äntligen detta. Det är en tunnel! Alltså inte en som går under botten (vilket jag trodde) utan som de sänkt ned. Det kanske alla stockholmare redan visste men jag flyttade faktiskt hit efter att den hamnat under ytan.

Ska väl börja ta med en papperspåse att andas i mellan Stockholm södra och tills vi passerat Odenplan eftersom jag inte kan släppa det här nu. Såg seriöst hela filmen om tunneln nyss, så intressant ändå?

Julklapp/nyårslöfte

Barnen har redan börjat med julklappsönskningar så Martin frågade vad jag önskar mig. Jag svarade lite blygsamt först, men sen kom jag på: 

Mitt mål 2018 är att se The Blaze live. Drömmen vore såklart tillsammans med Justice och i Frankrike. Men var som helst går bra. 

Har du något du skulle vilja uppleva eller få inom en överskådlig framtid? 

Better Things

Ifall det inte framgick hur mycket jag tycker om serien Better Things så tänkte jag bara säga att JAG ÄLSKAR DEN. Flera har tipsat om den tidigare och till er vill jag bara säga tack. Så glad att jag äntligen kom mig för att börja kolla, ett år efter premiären. 

Håller väldig mycket med om recensionen i Moviezine:

”Det är inte den första serien om en ensamstående mor som försöker få livspusslet att gå ihop efter en skilsmässa, men vad som skiljer ”Better Things” ifrån mängden är dess barska humor och äkthet. Situationerna som Pamela Adlon förmedlar genom Sam kan nog kännas igen av de flesta familjer, trots att de utspelar sig i en Hollywoodkontext som de flesta av oss inte lever i.”

En ansiktsbehandling för ”fiffi”

Idag åkte vi till Lina och Fredrik och hängde i ett par timmar. Det är så skönt att umgås med folk där man liksom kommer in i deras vardag, får stekt korv till lunch och kan känna sig lite halvdisträ utan att det gör något. Så tycker jag i och för sig att det är med de flesta vi umgås med. Men vissa dagar är det extra skönt. Barnen lekte bra också. Bonus. 

Sen for jag till stan och gjorde lite ärenden. Sladdade in på en parkeringsficka utanför Svenskt Tenn med Skodan och bytte en grythandske åt mamma och drömde om ett snyggt och vansinnigt dyrt soffbord, körde hemåt via NK och glodde på folk genom regnvåta rutor. Varför älskar jag att köra bil i stan så mycket? 

Samtidig lyssnade jag på det senaste avsnittet av En varg söker sin pod och det kan jag rekommendera till ALLA. Det var så otroligt bra! 

Liv och Caroline utgår ifrån en bok de har läst och i samtalet behandlar de dagens feminism. Och ja jag vet, det är vad andra vågen-feminister har lyft länge men det är något med deras analyser och angreppssätt jag är väldigt svag för. 

Jag tänkte på ämnet feminism 2017 häromdagen, när Ulf Kristersson blev tillfrågad om han är feminist (och svarade nej). Jag känner att jag struntar fullkomligt i vem som kallar sig feminist eller ej. Det är ett så otroligt vitt begrepp nu, och det säger mig inte särskilt mycket om en persons värderingar. Mer än att den som kallar sig feminist förmodligen gillar nån typ av girl power. Som dock kan yttra sig på extremt olika sätt. 

Tror till exempel knappt att det är sant att jag uppfostrar min dotter i en tid där några av de mest framgångsrika företagarna/mediekändisarna tipsar om att man på deras salong kan göra en brasiliansk vaxning som är mer som ”en ansiktsbehandling för fiffi”. Och att de i samma veva berättar om att man kan köpa deo till underlivet på samma ställe, deras salong. 

Jag håller med Liv & Caroline om att man inte ska skamma individer utan ifrågasätta företeelser. Alla fattar väl att jag inte tycker det är fel att vaxa sig eller göra fillers eller vad man nu vill göra. Men att kalla sig feminist och försöka sälja på fler kvinnor brasiliansk vaxning på ens salonger… Och prata om intimdeo som om det vore ett verkligt behov hos kvinnor?????

Jaja. Nu sitter jag i alla fall här i soffan, med nån bha-syra i fejan och tycker seriöst att det är mysigt att tända några ljus, tvätta bort sminket och smörja in en ansiktsmask. Som nån ritual för mig själv. Också lurad av marknaden. 

Jag ser på Better Things (det är SÅ BRA!) och har en sovande och hostande treåring i famnen. Det regnar ute. 

Innan Juni somnade lyssnade vi på Katitzi. Det är så dramatiskt när det brinner i cirkusvagnen där bebisen Lennart sover, att vi fick avsluta med ett par avsnitt Bamse för att varva ned. Katitzi i Sveriges Radio är verkligen ett tips, för barn från ungefär sex år. 



PS Valerie Kyeyune Backström har också behandlat ämnet nyligen: reklam för fillers är inte feminism

Tack för alla svar om boendet!

Åh vad roligt att läsa om hur ni bor och era tankar runt det. Precis som Lina skriver kan boende ge upphov till en del jobbiga känslor. Runt ämnen som ekonomi, logistik, relationer. Ens historia och ens framtid.

Och jag vet att jag har ältat det här ämnet in absurdum i bloggen, men i perioder upptar boende en del av mina tankar och det är så skönt att terapiskriva om det. Hoppas fler vill berätta om hur ni bor, jag har läst igenom alla kommentarer flera gånger.

Idag åt jag lunch med en kompis vid Ängbyplan. Samtidigt som vi pratade såg jag hur en kvinna låste sin cykel vid en stolpe utanför de stora fönstren på lunchrestaurangen. Det var två olika lås och en vajer inblandade i proceduren, som tog flera minuter. Hon skulle bara in och äta lunch.

Nån timme senare läser jag Flora som befinner sig på mindre ort i Hälsingland: Barnen låser inte sina cyklar, de lägger dem bara ned på trottoaren medan de går in och handlar.

Det är klart att cyklar blir stulna i Hälsingland också. Men ni fattar. Ängby är ändå ett välmående område. 

Jag kommer att svara på alla kommentarer sen, det har bara varit lite mycket i några dagar. Men här kommer i alla fall mina svar på de egna frågorna. Jag skrev förresten inlägget jättesnabbt, vilket kanske märks på frågornas utformning. Tack för att ni svarade så utförligt, ändå.

🏡 Lever du ensam eller med familj? Ja, det där vet ni ju.

🏡 Varför flyttade du dit? Vi flyttade till Stockholm för snart tre år sen, för att vi ville prova något annat, få en nystart. Det fick vi också. Mycket mer tid tillsammans. Nya intryck. Nya vänner. Jag fick det roligaste jobb jag någonsin har haft (och någonsin kommer att få, skulle jag tro). Jag är 100% glad att vi flyttade, det har uteslutande fört med sig bra saker. Sen har jag svårt att tänka mig att aldrig mer bo i Värmland, men det är en senare fråga.

🏡 Trivs du? Jag trivs jättebra i vår lägenhet. Den är ljus och jag tycker om planlösningen och att man ser tallar och lövträd genom sovrumsfönstret. Det är nära till sjöar och pendeltåg, tunnelbana och ett stort centrum.

🏡 Kommer du bo kvar? Jag tror inte det, inte på längre sikt i alla fall.

🏡 Har du en drömplats att bo på? Min dröm-dröm är att bo i ett hus med utsikt över en sjö. En mer realistisk dröm (nåja) är att bo i ett ganska nytt kedjehus, eller hus. Jag vill flytta till en plats där barnen kan växa upp, där vi ser oss själva bo i många år. Det ska finnas en gräsplätt där man kan rasta en eventuell framtida hund (här pratar vi tioårsplaner) och en bra promenadrunda med fin natur och kanske vatten.

🏡 Tror du att dina preferenser över boende kommer att förändras över tiden? Ingen aning. Jag vill att nästa boende ska kännas riktigt långsiktigt. Men såklart förutsättningar och drömmar förändras över tid.

🏡 Kollar du på hemnet? Ja. Jag slutade under en period, men nu är jag där igen.

🏡 Tror du att du någonsin kommer känna dig helt nöjd med ditt boende eller är du redan så tillfreds att du knappt ens tänker på det? Jag avskyr att flytta och vill verkligen att nästa hem ska kännas som framtiden. Att vi skulle kunna bo där alltid, om vi vill. Vi får se.