Oljor från Decléor

Mitt nattbalsam tog precis slut så jag skulle beställa ett nytt. Så hittade jag det här kitet hos Skincity, med produkter i fullstorlek. För 299 kronor! 

Det innehåller bland annat två av mina absoluta favoriter:

  • Aromessence Neroli Hydrating Night Balm är Decleors ”universalbalsam” som har en renande, lugnande och reparerande effekt på många olika hudproblem och irritationer. Har även en desinficerande effekt. 15 ml. ÄLSKAR detta. Det är som att sova med en ansiktsmask. Vaknar alltid återfuktad. Kostar i vanliga fall 379 kronor. 
  • Aroma Cleanse Micellar Oil är mild rengöring med micellär teknik som tar bort makeup, orenheter och föroreningar. Huden blir ren och mjuk. 150 ml. Bästa rengöring jag testat, en av få produkter där jag alltid köper en ny flaska innan föregående hunnit ta helt slut. Det tar bort ögonsmink (när jag har vattenfast kompletterar jag dock med en billig tvåfas från l’Oreal) och torkar inte ut. Kostar i vanliga fall 289 kronor. 

Blixten

Idag har jag jobbat hemifrån i ett anfall av ”måste få koll på kampanjen och få texter ur händerna”. Det funkade fint. Sen åkte jag till stan för en trevlig jobbgrej på Kungsholmen. Vi har en tidning som går ut till givarna och nu har redaktören Eva och ett gäng gjort om den, det firades med alkoholfritt bubbel. 

Oj jag råkade ha på blixten. Riktigt stark bild. 


Vad fint det är på Kungsholmen tänkte jag på. Men nu sitter jag på 54:an mot Humlegården för att gå på den där vernissagen. Sen ska vi gå till Tyge&Sessil och dricka vin. 

Orelaterad info:

Häromdagen fick jag ett prov på en ny läppgrej från Clinique och den testade jag idag. 

Pop Lip Colour and Primer har en lyxig, men ändå en lätt formula som ger en fyllig färg.” 

Jag har ofta så fula läppar, har provat alla balsam men inget funkar jättebra mot de där torra flarnen. Men den här produkten gav oväntat mycket färg och mjukade samtidigt upp. Jag fick såklart inte välja färg, den följde med i en annan beställning. Men den här kändes bra? Plum. Skulle gärna prova en rödare nyans också. Såklart ej spons. 

Håller min chablis i famnen som den sista droppen vatten? 

Låta barn klara sig själva

Sara skrev för ett tag sen och frågade vad hennes läsare känner inför att skicka barnen ensamma till Sverige, från Frankrike. Och hon fick oväntat positiva svar. Oväntat enligt mig alltså.

Jag tycker att dagens föräldrar är ganska överbeskyddande. Mig själv inräknad såklart. Man växer så himla mycket när nån tror att man ska fixa något och man får känna att man klarar av det.

Skulle du våga låta dina barn flyga ensamma?

När man får höra sanningar + LA

Det där uttrycket om att man får höra sanningen av barn och berusade stämmer ändå ganska bra. Förut när Arve upptäckte att jag inte var kvar i rummet ropade han ”mamma, bajsar du eller provar du kläder?”. Jag provar väl inte precis kläder varje dag. Men just nu var det faktiskt exakt vad jag gjorde. 

Jag behövde nämligen kolla igenom den svalare delen av garderoben eftersom JAG SKA TILL LOS ANGELES om en dryg vecka. På jobb. Men lite fritid ska väl också hinnas med. Återkommer såklart till detta. 

Och apropå LA och kläder: 

*sväljer hövve å byter kropp* 

*kör sen på samma outfit som hon till höger*

Vill du ha Nina och snöleoparden?

Uppdaterat: tack snälla för alla bidrag, tävlingen är avslutad och Martina T vann. 

Nina har fått en lillasyster! Eller, boken om Nina och snöleoparden har i alla fall kommit i ett nytt format. 

Nina är fem och ett halvt år och har en bästa kompis som heter Nour. Nina har långt, rakt, mörkt hår, starka armar och hennes bästa färg är röd. Om Nina själv fick välja skulle hon mycket hellre vara världens farligaste snöleopard än en flicka på fem och ett halvt. För snöleoparder har tänder vassa som knivar och de ser och hör bättre än någon människa på jorden.

Det här är berättelsen om ett år i Ninas liv. Det handlar om att sova över hos en kompis för första gången och om att vilja byta födelsedag. Om att gå i simskola och hur det kan komma sig att man kanske ljuger lite grann ibland. Nina och snöleoparden är en rolig, allvarlig och träffsäker högläsningsbok med stor igenkänningsfaktor.

Vill du ha ett eget ex av boken? Lämna en kommentar där du svarar på vem som har skrivit böckerna om Nina. Och uppge ditt namn och mailadress (syns bara för mig) såklart. 

Här kan du provläsa och köpa boken! 

(PS: snart kommer det en ny bok om Nina!)

När man är babblig

Hej hej vardag skriver om social bakfylla och jag skäms-skrattade högt åt dessa exempel pga hög igenkänning. Det är alltså från en lista på samtalsämnen man kan ta till om man känner att man håller på att klara sig ur en social situation utan att framstå som en extrem babblare:

– lösa funderingar om hur vinden ska inredas, mest som en diskussion med dig själv men som du har högt inför andra. 

(Så många problem jag löst på detta sätt. Tack till alla som lyssnat och kommit med råd. Men mest fått vara publik till mina funderingar.)

– djupa och allvarliga saker som strul i relationen, analyser över hur du varit förr men lyckats förändrats, svåra saker när det kommer till barnuppfostran … som sedan raskt går över till något annat innan någon fått dela med sig av sitt. På det sättet kommer du att känna att du berättat FÖR mycket och att ingen annan gjorde det …

(Min mardröm: umgås med nån som ser ned på människor som ”berättar för mycket, saknar integritet”.)

Kära dagbok: påsken 2017

På skärtorsdagen var vi i sommarstugan utanför Arvika, med mina föräldrar och Sara och Johan och Erik och Joséphine. Vi städade i skogen och eldade. 

På långfredagen vaknade vi till snö. Juni stannade hos sin farmor och farfar medan jag, Martin och Arve sålde barnkläder och en del annat på en loppis. Vi kommer dock inte säga upp oss och bli knallar, om man säger så. På kvällen var jag hos Charlotte och Martin firade en vän som fyllt 40 med efterfest och allt. 

På påskafton köpte jag med den här tårtan (browniebotten, mjölkchoklad- och hallonmousse) till Junis gamla förskolekompis och hans familj.

Efter lunch gick J påskkärring till några av mamma och pappas grannar. Vi fick absolut inte följa med ut eller titta i fönstret. På kvällen hade vi påskmiddag hos svärföräldrarna. 

Efter maten gick vi en promenad längs Vänerns strand. 

På påskdagen var vi hos mina föräldrar och åt det där goda lammet. På kvällen var jag hos Jessica. Och igår åt vi lunch hos Karolina och Niklas och sen åkte vi hem till Stockholm igen. 

En liten lista

Det här är en lista jag hittade hos Emma

Tre saker du älskar:

1. När man får fredagskänsla. 

2. Löjromspizza. 

3. Att gå uppför stigen mot sommarstugan, känna lukten av tallskog och höra kluckandet från sjön. 

När grät du senast?

Jag kan inte minnas när jag senast grät, förutom tårar i ögonen när jag varit rörd. Eller när det blåser på morgonen. 

Tror inte det är odelat bra att sällan gråta. 

Vad skrattade du åt senast?

Åt Juni som hukade bakom den här gigantiska dockan, vinkade med dockans arm och ropade ”kom och köööööp”. Så läskigt. Vi är hos svärföräldrarna. 

Har du en bra hårdag?

Jag har inte tvättat håret sen i söndags och haft sovtofs varje dag sen dess. Det är inte direkt smutsigt, men långt ifrån en bra hårdag. Jag tror jag behöver klippa av ytterligare en bit faktiskt, det är så torrt i topparna. 

Säg något fint du funderar på?

Att mitt jobb är så otroligt bra och roligt just nu. Jag älskar att få förtroende att projektleda kampanjer, fria händer, stöd av min chef. Och att få jobba med härliga personer. 

Ditt livsmål?

Jag har inte så långa målsättningar som för hela livet, är mer på en 5-10-årsnivå. Fast om jag tänker på livsmål så känner jag väldigt starkt att jag borde ta bättre hand om kroppen. Börja styrketräna och sånt. 

Beskriv rummet du är i?

Vi är hos barnens farmor och farfar, i ett stort tvåplanshus byggt i början av nittonhundratalet. Stringhyllor och teak. 

Var vill du vara om sex år?

Hjälp, då har jag en tolvåring och en nioåring. Och är 43 år. Med tanke på hur snabbt det har gått sedan Juni föddes för sex år sen är vi väl snart där. Med tanke på hur tillfreds jag är som tvåbarnsmamma och hur obefintlig min längtan efter ett tredje barn är just nu så har vi nog ingen toddler. Om inte Martin väldigt gärna vill ha ett tredje. 

Jag vill bo i ett kedjehus med en liten tomt. Där jag kan ställa upp altandörren när jag kommer hem från jobbet. 

En sak du önskar dig?

Ett par badtofflor. 

Det senaste du åt?

Hembakat bröd med smör och ost. 

Hur blir din sommar i år?

Vi åker på semester tidigt. Sen jobbar vi till mitten av juli. Därefter är vi lediga och kommer vara i Värmland en hel del och ta en sväng till Dalarna. Nån mer utflykt kanske. Avsluta med Way Out West.

Vad gjorde du för exakt fem månader sedan?

13 november: Firade fars dag. Åt det här, fast i omvänd ordning. 


Kan du bjuda på någon teaser inför kommande blogginlägg?

Jag ska avslöja mitt spännande projekt. SKOJA! 

Vad är viktigt i ett förhållande?

Att båda sätter den andra personen före sig själv. Svårt, men viktigt. Förtroende och värme. 

Vad är viktiga egenskaper hos en partner?

Att han är en bra pappa. Jag fattade inte hur viktigt det var förrän vi fick barn. 

Det är också en fördel om han vet varifrån citatet ”det är spanska och betyder kratta” kommer. 

Vem kysste du senast?

Min man. Dock att det är alldeles för lite kyssar i livet. Häromdagen tänkte jag för övrigt på en grej jag undrade över som barn: hur det är för skådisar som hånglar på film.

Har du något onödigt du gör?

Öh JA. Ursäktar mig själv, till exempel. Jag tror det bottnar i att jag vill framstå som självmedveten men det lyckas nog inte så bra. 

Vad är det sämsta med denna vecka?

Jag var tvungen att ringa två jobbiga telefonsamtal. Det gick dock ganska bra. 

Vad ska du göra i höst?

Fortsätta ungefär som nu. 

Vad har du i ditt kylskåp?

Nån tub med hemorrojdkräm sen Arve föddes, tandblekningsmedel, flytande alvedon, batterier, Och en himla massa mat. Jag älskar när kylskåp är välfyllda men inte överfulla. Inget som blivit för gammalt eller luktar äckligt får finnas. Det måste finnas mjölk och smör. 

Fredag – söndag 

Vi var kvar på kontoret vid Hötorget i ungefär 3,5 timmar, tills vi fick ett försiktigt klartecken på att ge oss ut. Då gick vi snabbt snabbt mot Kungsträdgården och vidare över Slussen. Jag gick till Sara som skjutsade mig vidare söderut och strax efter 20 var jag hemma hos familjen. 

I lördags hade jag och Juni ett bord på loppis, medan Martin och Arve drog till Tyresta. Det var en härlig loppis, men eftersom en stor del av besökarna såg ut att komma direkt ur filmen Tillsammans (menar detta som något positivt) var tyvärr inte så många intresserade av mina präktiga skalplagg. Fick dock en fin bild av gemenskapen i Högdalen, alla kände alla verkade det som. Och arrangörerna var väldigt trevliga. Det fanns en food truck med god falafel också. 

På eftermiddagen passade syrran barnen och jag och M gick på en slags föreställning som var plågsamt dålig. Men sen fick vi jättegod libanesisk mat hos Sara och Johan så det vägde upp. 

I söndags hade Juni gympa. Sen lånade vi två extra barn och hade full rulle hemma i ett par timmar. Jag tog med småbröderna ut ett tag, så att storasystrarna skulle få leka ifred. Vi gick till en snäll granne för att lämna tillbaka en klädställning jag fått låna till loppisen. Pojkarna fick leka i en lekpark och följa med till affären. Senare var det simskola och det blev blodpudding till middag för de små. 

Vad konstigt att en helg som börjar så omskakande kan kännas så vanlig ändå, när man inte har drabbats personligen. Livet går vidare, barnen leker, maten ska lagas. 

Jag kände mig inte rädd idag, när jag åkte till jobbet. Men känslan av att det kommer att hända igen finns väl hos oss alla. Och tankarna på vad man kan göra för att skydda sig och sin familj.