En anledning till varför jag tycker om att låta barnet sova i vår säng; när hon efter en dag med många intryck vaknar och gråter högt kan jag smeka hennes varma huvud och tala om att det bara var en mardröm, att hon är trygg.

Sen somnar vi om.

Är mycket imponerad av menyn som serverades. Bland annat av dessa muffins. Juni fick gräva i sandlådan och Jessicas yngsta hund, staffen Sigrid, är inte många månader men hemskt barnvänlig. Vilken lycka. Vi kom hem vid 21 och J somnade ögonaböj.

Och det är så mysigt!

Nu ska jag och Juni hämta upp henne och Erik och åka till Jessica på födelsedagskalas. Martin arrangerar Maskinen (utsålt på Nöjesfabriken) så det blir ingen sen kväll för mig. Apropå det jag skrev häromdagen, att det är svårt att hinna med att vara kompis på samma sätt som förut… Jag är i alla fall med på själva middagen.