När jag var gravid sa nån: skönt att ni ska få en tjej, de är ju lugnare.

Tillåt mig skratta åt det påståendet: HAHAHAHAHAHAHAHA!

och upplysa om att barn är individer.

Vår tjej är livlig, alert, framåt och mycket bestämd. Hon är också ganska oblyg och har humor och humör. Jag tror ingen skulle kalla henne lugn.

Minnesnotering: knappa 14 månader förstår hon många ord. Hon kan hämta sina skor och strumpor på uppmaning och helt spontant säger hon ofta “taa” (tack) när man räcker henne något. Hon kan härma hund, får, häst, ko, tiger och kanin.

Efter att senaste förkylningen lättat sover hon återigen bra om nätterna och de senaste dagarna ända till åtta-niotiden.

Idag har vi varit hos Anna och Mattias och gjort kaos (skönt att hälsa på folk som själva har barn) och igår var jag svettig i Mariebergsskogen, när hon inte ville stå i kö, sprang efter hundar och ville åka rutschkana hundra gånger i rad. Man känner att man lever.