Vill du ha Nina och snöleoparden?

Uppdaterat: tack snälla för alla bidrag, tävlingen är avslutad och Martina T vann. 

Nina har fått en lillasyster! Eller, boken om Nina och snöleoparden har i alla fall kommit i ett nytt format. 

Nina är fem och ett halvt år och har en bästa kompis som heter Nour. Nina har långt, rakt, mörkt hår, starka armar och hennes bästa färg är röd. Om Nina själv fick välja skulle hon mycket hellre vara världens farligaste snöleopard än en flicka på fem och ett halvt. För snöleoparder har tänder vassa som knivar och de ser och hör bättre än någon människa på jorden.

Det här är berättelsen om ett år i Ninas liv. Det handlar om att sova över hos en kompis för första gången och om att vilja byta födelsedag. Om att gå i simskola och hur det kan komma sig att man kanske ljuger lite grann ibland. Nina och snöleoparden är en rolig, allvarlig och träffsäker högläsningsbok med stor igenkänningsfaktor.

Vill du ha ett eget ex av boken? Lämna en kommentar där du svarar på vem som har skrivit böckerna om Nina. Och uppge ditt namn och mailadress (syns bara för mig) såklart. 

Här kan du provläsa och köpa boken! 

(PS: snart kommer det en ny bok om Nina!)

Vad jag läst i år + bokrea

I år har jag hittills läst en jättebra bok, två extremt bra noveller och en bladvändare. 

De polyglotta älskarna av Lina Wolff. Denna läser jag i bokklubben så kan inte skriva så mycket mer eftersom vi ska diskutera den där. Men svinbra är den. 

Dolly av Alice Munro och Till rum nitton av Doris Lessing var med i en fin samling från Novellix. Fyra noveller av Nobelpristagare. 

Jag har också läst skräckromanen Sjuka själar av Kristina Ohlsson. 

Snart börjar årets bokrea och jag håller på att lägga en förhandsbeställning på webben. Jag har ännu inte läst Ferrante så beställer både första och andra boken om den där väninnan. Men vad ska jag mer köpa? Jag är jätteglad för tips, helst romaner och barnböcker. Mitt bästa bokreatips är nog Störst av allt. Tyckte så mycket om den. 

”Har du sett några tusenlappar hemma på sista tiden?”

Loranga är mitt namn, sa Loranga och bugade sig. 

Just nu lyssnar vi på denna varje läggning. Jag är också väldigt glad i Björn Kjellmans version. Den fick jag av Martin innan vi blev kära. Bra start. 


”Dom brukar kalla honom för Dartanjang. Det är spanska och betyder kratta.”

På SVT Play finns det också Loranga just nu. Med musik av Bröderna Lindgren. Superfint. 

Nina börjar skolan

Vi tyckte så mycket om Nina börjar skolan, uppföljaren till Nina och snöleoparden. Förutom att det är urmysigt att läsa något som båda gillar så var det ämnen med mycket igenkänning för Juni. Det blev till bra samtal om till exempel vänner och läskig toaletter. 

Vill du ha boken? Skriv en kommentar med en barnbok du gillar så drar jag två vinnare på tisdag! En person får en e-bok och en person får ett fysiskt ex.

 

Ta makten 

Den här boken är jag nyfiken på. 

Vad händer när du börjar tänka på allt som är bra med dig istället för tvärtom? Varför är det smart med självmedkänsla, och hur kan du göra för att hantera jobbiga tankar och känslor? Dessa och många fler frågor får du svar på i den här boken, svar som hjälper dig att ta makten och må bra. Och bäst av allt – det funkar!

Boken är inspirerad av ACT (Acceptance and Comittment Therapy), Self-Compassion och Mindfulness. ACT är en utveckling av KBT (Kognitiv beteendeterapi) som rekommenderas av Socialstyrelsen som behandling av stress, ångest och depression.

I boken finns intervjuer med kända ansikten som: Kitty Jutbring, William Spetz, Carl Stanley, Felicia Jackson, Kakan Hermansson, Zara Larsson, Jens Lapidus, Siavosh Derakhti, Catrine Lundell, Saga Becker, Negin Azimi, Aleander Erwik och Bianca Meyer.

På Oscars

Idag är det Books & Dreams igen och jag har ”profilkläderna” på för att försöka få in många nya Skyddsänglar (månadsgivare alltså). Jag har för övrigt försökt matcha nagellacket med vår logga. Har väl aldrig sett så vän ut som på denna bild?

Jag ser mest fram emot att höra Igiaba Scego, har ni läst något av henne? Ja, och min chef då, som ska prata om Panzisjukhuset. 

Nä, nu börjar programmet. 

Läs den! 

En otroligt bra bok! Jag kan tyvärr inte skriva recensioner men citerar väl Lotta Olsson i DN:

Låt mig säga det från början: detta är en fruktansvärt bra bok, och det handlar inte i första hand om vad den handlar om och faktiskt inte ens om vad Malin Persson Giolito vill säga. Det är bara helt osannolikt skickligt berättat, med raseri i varenda mening och ett skrivet talspråk som är rakknivsvasst, snärtigt och så välformulerat att få författare kommer i närheten. Det är så här en bra bok ska se ut, så att man egentligen struntar i allt annat utom att njuta av läsningen.

(…)

”Störst av allt” låter Maja berätta om tonårslivet fram till dödsskjutningarna: en avgångsklass, ett mindre gäng, förälskelser, lyxfester hemma hos Sebastian vars pappa är rikast av alla. Resor och lyxyachter, sprit och sex och droger.

Tre böcker jag svalde hela

Min läsning kräver motståndets minsta lag nu. Jag vill ha något (spänning, språk, humor) som gör att jag vill ta upp boken fast jag står och vinglar i tunnelbanan.

Jag sträckläste Den åttonde dödssynden av Rebecka Edgren Aldén, fortsatte med Sekten på Dimön av Mariette Lindstein och sen slukade jag Tripprapporter av Tone Schunnesson på en dag.

(Nä vad jobbigt, jag skulle googla efter nåt citat från Tripprapporter och upptäckte att Jonas Thente skrivit att det är en bok att sluka hel, för två dagar sen, nu verkar det  som om jag försöker härma en recension i DN med mitt slukande? Strunt i det, jag hinner inte skriva om inlägget innan jag ska gå av pendeln.

För övrigt håller jag inte med om den här recensionen i SvD, ”Problemet är att jag inte riktigt får någon djupare förståelse eller känsla för huvudpersonen. Ångesten eller smärtan gestaltas inte tillräckligt djupgående för att jag ska förstå vad som lockar i det destruktiva, och inte heller det sublima i ruset.”

Det är ju just DET, att vi alltid förutsätter att det ligger nån avgrundsdjup ångest eller smärta bakom människor som lockas av det destruktiva, som är befriande med denna bok. Varför måste det destruktiva förklaras, försvaras? Av mig får den i alla fall fem av fem.)

De dödas röster

Hos Bokhora läser jag Johanna K om De dödas röster och blir väldigt sugen på att lyssna. Så här skriver hon (bland annat) i inlägget:

De dödas röster” är en thrillerpodd från Sveriges radio. Varje avsnitt är strax under tretti minuter – jag älskar den längden.

I ”De dödas röster” träffar vi Emma Nylander som gör en dokumentär om ett mord som skedde i Täby för tjugo år sedan. Ingen greps och dömdes för mordet även om många var överens om att det måste ha varit den mördade Jessica Lundhs hemlige pojkvän som var skyldig. Emma Nylander var Jessica Lundhs bästis och i dokumentärserien (som alltså är fiktiv) träffar Emma sitt gamla kompisgäng och försöker reda ut vad som egentligen hände. Ett klassiskt upplägg, men i en spännande form.