Frågor & svar

Sara:
Hej fina Hanna!
För jättelängesen hade du ett inlägg och barnpyssel. Där tipsade du om en pysselbutik som var billigare än Panduro.
Har sökt i ditt arkiv med hittar ej, kommer du ihåg vilken butik det var?
Vänligen//Mamma till pysseltokig fyraåring.

Svar:
Jaa! Så här skrev jag då:

”Efter att jag tröttnat på att flera saker jag köpt från den stora pysselkedjan haft så dålig kvalitet tipsade en kompis om att man kan beställa från grossister även som privatperson. Samma saker som förskolor och skolor använder, till bra priser. Jag testade med Kontorsmagasinet och beställde pastellkritor, en bra barnsax, lim, paljetter, ögon, glitterlim. Och lite tjockare papper i både A3 och A4-format, som funkar till vattenfärg. Det kostade typ ingenting, om jag jämför med de butiker jag brukar handla i. Exempel: paket med 12 kritor: 13 kronor. På pysselkedjan 69 kr. Alltså!”

Malin: 
Hej! Hittade hit för att jag sökte på att “flytta till Sthlm” eller nåt liknande och har fortsatt läst sen dess! Här kommer en fråga; hur vet man var man vill bo? Jag är så himla velig, känner mig inte hemma nånstans och har flyttat runt en del i Sverige.

Louise: 
Jag har några frågor:) Hur känns det att ha bytt stad? Vad saknar du och vad saknar du inte med Karlstad? Vad är det bästa med Stockholm?

Svar: Jag tror man får chansa helt enkelt. För oss avgjorde det att vi inte ville ångra oss senare i livet, om vi inte testade. Och jag älskar att vi flyttade. 

Jag saknar kompisar, fd kollegor och såklart våra föräldrar och min bror + sambo. Men det vägs upp av att det är så mysigt att åka och bo hemma hos föräldrarna en helg. Kommer dock kännas mycket jobbigt när de blir gamla och skruttiga och man vill kolla till dem flera gånger i veckan? 

En dag fick jag ångest över bostadsmarknaden och tänkte på vilket fint hus vi skulle kunna få i Karlstad. Men så kollade jag Hemnet och följde ett par budgivningar bara för att se om det stämde. Och alltså, marknaden i Karlstad är också helt galen, plus att lönerna överlag är lägre. Och dagen efter åkte jag tunnelbanan över vattnet mellan Slussen och Gamla stan för att gå på ett roligt möte på söder och kände värsta fjärilarna över att detta är min stad. Vill dessutom inte ens bo i hus? I så fall radhus. Och det kan jag lika gärna göra här. 

Ibland tänker jag att det är så tryggt att växa upp i Karlstad i jämförelse med en förort. Men det är det inte, det vet jag både av egen erfarenhet och av medierapporteringen. 

Jag skulle inte rekommendera folk som trivs i Karlstad att flytta till Stockholm eller vice versa, vill inte rättfärdiga vårt val på det viset. Men för mig känns det rätt, varje dag. 

Igår åt jag och min man lunch på Shanti, Katarina Bangata, och sen gick vi mot Götgatan och pratade om hur livet ser ut nu och det kändes så lyckligt. En kvarts kollektivtrafik till stan, tio min promenad till bad, lika nära till Tyresta som vi hade till Kilene i Karlstad. Och så himla mycket att välja på, alla dagar i veckan. 
   
 

Marie:
Vad har du för sminkfavoriter nu? Jag har inte använt foundation på ett tag men ska nog börja igen. Är det fortfarande clinique superbalanced som gäller?

Svar: Typ inga favoriter. Jag har en läskig foundation just nu. Återkommer i ämnet! 

Veronika:
Föräldrar och barn är av och till ute på gården och leker med ungarna och småpratar med varandra och det är jättetrevligt. Men retar mig så in i djävulskt på en av dom. Ofta får jag hör att jag ser trött ut av hen., ”Åh, vad trött du ser ut idag” eller ” Fan vad du ser trött ut.” Och visst, skiftarbete och småbarn är ju ingen bra kombo ibland, men ibland har jag inte känt mig trött ut utan pigg, utvilad, sminkad, fin och får ändå höra samma sak. Vid ett tillfälle fick jag tips om att ”ta på dig solglasögonen så syns det inte”
*okej*
Jag tycker inte det är några problem att fråga eller bli frågad om nån ser trött ut av ren omtanke, följt nån fråga, som ”kan jag hjälpa dig med något” eller ”är allt okej” men det sker ju inte här. Har hittills svarat lite trevande och ursäktande “ja men barn du vet” eller “jo, jag är trött”. Förra veckan var det höststädning på gården och hen ba ”Du ser pigg ut. Kul för dig”
Det enda som hindrade från mig att skrika ”pajas” till honom just då var att hens sambo och barn stod där och ville inte skämma ut dom. (Dålig stämning vid korvgrillningen sen också)
Men hur får jag hen att sluta påpeka att jag ser trött ut?

edit: vid höststädningen, där sa han ju inte att jag såg trött ut, utan pigg, men efter allt hen har sagt tidigare och nu i samma tonfall och just “kul för dig!” så blev jag ju också irriterad.

Svar: SJUKT STÖRANDE PERSON! Det där om solglasögonen var så långt över gränsen…. Jag skulle nog bara (med skämtsam röst): ”men du Tobias, hur kommer det sig att du så ofta kommenterar att jag ser trött ut? Det är inte precis som om jag blir piggare av den upplysningen…” Och hoppas att han fattar. Skit i dålig stämning, det är ju ändå ingen du kommer vilja umgås med. 

yllet:
Jag undrar: när började du springa? Har du gjort det länge? Sprungit många lopp? Om inte när bestämde du dig och hur gick du till väga?

Svar: Jag började bara en dag, i april tror jag det var. Sprang kanske 3 km superlångsamt. Sen satsade jag på Vårruset och efter det hade jag ungefär ett lopp varannan månad för att känna mig motiverad att hålla igång. Bäst med löpning: bara att gå ut (tidseffektivt), jag kan lufsa på lite som jag vill. Sämst: ont i höften just nu. Imorgon ska jag på spinning. 

Höst- och vinterkläder 

Nu har två härliga personer frågat mig om barnkläder för svensk höst/vinter på förskolan och här kommer ett inlägg om hur vi har gjort. 

Höst

Jag tycker om lager på lager. Över tröja/tights/klänning har de tröja och byxa i ullfrotté. Jag älskar den från Polarn o Pyret, Arve ärver nu Junis första set. Tröjan är med dragkedja så den går relativt enkelt att ta av och på.  

 
Ytterst har de ett varsitt set med skalkläder, jacka och byxa. Jag vill gärna ha hängslen på byxorna och tycker att Kaxs/KappAhl är bra.  

 

Sen har vi fingervantar och, om det är väldigt blött och kallt, galonvantar som man drar upp ovanpå jackan och knäpper med ett band runt handleden. Sydväst kan vara skönt ibland. På förskolan hänger alltid ett varsitt set med jacka och byxa i galon, för riktigt regniga dagar. 

På fötterna har de rejäla skor från Kavat, Arves är lite högre i modellen. Alltid kardborre, aldrig snörning. När det regnar har de gummistövlar som jag köpt på Din Sko. 

  
Det finns jättefina fodrade regnkläder (ex Didriksson) som jag hört är förskolepersonalens favorit eftersom de håller värmen och är enkla att ta på och av eftersom det räcker med en lager. Men om man måste välja så föredrar jag ändå ullfrotté och skalplagg eftersom man då kan variera utifrån väder och använda ullfrottén hela vintern. 

Vinter

Ullfrottén (så trött på detta ord nu) hänger såklart med på vintern, särskilt när det är lite kallare. Jag tycker att overall är bäst som ytterplagg, det är enkelt att ta av och på, håller värmen bra och det blir ingen glipa vid midjan. Kaxs brukar vara testvinnare, vi har ärvt overaller från Molo som jag tycker är jättebra.  

 På vintern ska mössan vara vindtät och sitta kvar på huvudet i leken, tycker jag. Gärna ganska platt modell (utan stor tofs) så den funkar under en hockeyhjälm i pulkabacken. På små händer tycker jag att långa tumvantar som man drar upp på ärmen sitter bäst.  

 
Vinterskor är kanske viktigaste köpet, tycker jag. Det är svårt att hålla fötterna varma. Helst ska ju barnen ha ullsockar under, men det tycker jag blir värsta dödsfällan (kvällstidningslingo!) på hala förskolegolv, (man kan ju inte begära att personalen ska byta strumpor på barnen). Åtminstone Arve har alltid strumpor med halkskydd under, och de små plastplupparna gör inte precis fötterna varmare. Så då gäller det att skorna är ordentligt varma.  

Jag har testat några märken på vinterskor men är mest nöjd med Kavats fodrade. Enkla att ta av och på, håller värmen, står emot lite slask.  

 

Fuskpolo är förresten en bra grej, tycker jag. 

Jaha, det var det jag kom på på rak arm. Men jag kan tänka mig att det blir ganska många smarta kommentarer här nedan. Tack på förhand! 

PS För ett miljöperspektiv på höstkläder rekommenderar jag Elins inlägg. 

PS 2, tycker man detta är sjuk präktigt och trist kan man kolla på Pennys outfits för inspiration

Fråga Hanna del 2

Jeanette: Åh så fin klänning (och allt annat också) letar själv efter en sån där enkel svart med längd precis under knät. Får man fråga om var den kommer ifrån? Kul att se nån mer än jag som älskar svart:)

Svar: TACK! Jag tar ju typ alltid bilder i en smickrande vinkel men det är väl också härligheten med instagram. Klänningen är faktiskt inte svart, det är bara ljuset i hissen. Den ser ut så här egentligen och heter Coco, från Rodebjer. Världens mjukaste, älskar den redan.

IMG_7447.JPG

Molly: Vilken fin väska du har! Är på jakt efter en ny, inte pytteliten, som man i nödfall kan knöla ner en kofta eller en bok i. Funkar det med den där? Får man fråga var du hittat den?

Svar: TACK! Den kommer från The Cambridge Satchel Company och jag fick den av mamma när jag fött Arve. Den är 13″ i storleken och rymmer en ipad men inte dator (om man inte har en extremt liten).

Idag har jag allt du ser på bilden i väskan. Det är bland annat solglasögon, plånbok, regnponcho och liten spegel. Jag älskar att jobba med smånecessärer och i den gröna finns ett urval smink, puder, eyeliner, rouge. Den grå med rosa pudlar innehåller värktabletter, binda, våtservetter, hårnålar, hårsnoddar, plåster, linser, sårtvätt, plackers och alvedonsupp för barn. Hoppas du fick ungefär en bild av hur rymlig den är? Googla annars, det finns många som visar filmer och sånt på sina väskor från samma märke.

   
   

Jenny: Hur lägger man in det (intervallerna) i runkeeper tro?

Svar: Välj ny aktivitet och skapa en från scratch liksom. Så här ser min ut:  

 

Hörrni, jag är så glad att ni kommenterar och ställer frågor. Jag har känt mig som en väldigt torr bloggare senaste tiden och uppskattar det verkligen.