Plan för söndagen

Åka till olika butiker och leta efter mina favorittops: Johnsons i blå burk.

Har utgått från Ica och finns varken på Kvantum eller Maxi. Närmsta lilla Coop har aldrig haft dem.

Känsla när jag behöver använda nåt annat märke på tops, med för klen bomullstopp eller pinne som viker sig:

Spådamen

Ni vet när jag förutspådde 2018 och att Gagnef skulle tappa pga detta?

Sandra Beijer: ”<333 Brukar åka på två festivaler: Gagnef och Way Out West. Planerar att hoppa Gagnef i år för att jag inte känner så stort sug, många jag känner ska inte åka och jag gillar när man är en stor grupp!”. 

Spåtanten här alltså. Är det något ni vill veta, eller om ni vill ha råd om något så kör loss i kommentarsfältet? Man får vara anonym.

Varning för läskigt

Jaha ni kanske har sett filmen DET, men själv har jag precis sett en betydligt läskigare historia.

Bakgrund: Jag åkte glatt den nya sträckningen med pendeltåget i många veckor innan det slog mig: VI ÅKER UNDER VATTNET (mellan södra station och centralen).

Efter många ögonblick av ”snillen spekulerar”, där jag bland annat idiotförklarade syrran som gissade på att det var en tunnel i Riddarfjärden googlade jag äntligen detta. Det är en tunnel! Alltså inte en som går under botten (vilket jag trodde) utan som de sänkt ned. Det kanske alla stockholmare redan visste men jag flyttade faktiskt hit efter att den hamnat under ytan.

Ska väl börja ta med en papperspåse att andas i mellan Stockholm södra och tills vi passerat Odenplan eftersom jag inte kan släppa det här nu. Såg seriöst hela filmen om tunneln nyss, så intressant ändå?

Störningsjouren

Jag, när nån på gården har fest med extremt högljudda diskussioner på balkongen och jag är beredd att gå ut och hojta att de får dämpa sig, klockan är snart tolv:

Jag, när jag upptäcker att det är en av våra närmsta grannar:

Som småbarnsmor är jag inte precis i position att klaga på nån som har fest en gång om året eller så. HOPPAS NI HAR KUL!  

Jag dör nu

Herregud, vi roade oss under midsommarmiddagen med att gå in och läsa våra journaler på 1177.se. Jag svimmade väl av skam när jag läste min näst senaste!

Jag försöker verkligen att inte gå till doktorn i onödan, men när jag hade haft riktigt ont i halsen i fyra veckor utan uppehåll (det pendlade mellan höger och vänster sida och jag hade svårt att svälja) och samtidigt fick ett finger som svullnade upp till dubbel storlek (pga ett trasigt nagelband) kändes det bra att kolla upp om det var en långdragen streptokocker som kanske även hade hamnat i fingret. 

Det hela uppfattades tydligen enligt anteckningen nedan. 

UPPGER ATT DET KOM NÄR HON TITTADE PÅ EN FILM SOM VAR SPÄNNANDE OCH BET DÅ I FINGRET!!!! Orkar inte med mig själv!!!! Vem berättar ens det? Att man gnagde på nåt löst nagelband pga starkt avsnitt av Homeland?

På läkarens bedömning står det i alla fall ”ger god emotionell och formell kontakt” och de raderna håller jag verkligen fast vid nu. 

(Och det där med blodtrycket. Jag hade högt under några veckor för åtta år sen men brukar ta upp det vid mitt typ årliga läkarbesök för att få en mätning ”för säkerhets skull”. Så blev det liksom relaterat till övrig berättelse?)

Snälla berätta om era journalanteckningar och lindra min skam? 

Växtvärk? 

Juni har under några spridda morgnar haft väldigt ont i sitt ena ben, från knät och ned. Det brukar gå över efter en stund och sen kan det gå flera dagar utan ont. 

I morse kunde hon inte stödja på det ena benet utan hade jätteont. Hon ville ändå gå till förskolan för de skulle pyssla med nån vulkan och jag tänkte att det kunde vara bra att röra på det. Det blev lite bättre efter en stund men jag ringde och kollade och hon känner fortfarande av det. 

Ska jag boka en läkartid? Eller är det växtvärk? Har era barn haft nåt liknande? Kanske läser nån här som jobbar på vårdcentral och vet att detta är supervanligt när de växer mycket eller något jag ska kolla upp omedelbart. 

Jag har såklart stort förtroende för vården, men att boka in en tid för att en läkare ska klämma lite på benet, konstatera ett piggt och glatt allmäntillstånd och be oss komma tillbaka om det inte går över känns eventuellt lite onödigt? Eller så har jag fel och vi borde verkligen gå dit. 

(Tänk att jag kan fråga sånt här på bloggen och veta att jag kommer att få snälla svar, tycker så synd om bloggare där det finns läsare som bara väntar på att bloggaren ska blotta strupen.)

Förlåt!

Jag fattar att bilden med innehållet från min necessär är jättejobbig för er som vill ha saker i räta rader osv. 

Men orka stå där och hålla på att arrangera nån slags collage? Nä, även om jag gillar ordning & reda är jag ändå en person som tycker att det här är helt ok:

Stockholm! Badplatser?

Visst är det rent generellt så att man gärna badar som man är van? Dvs är man från Göteborg tycker man att slemmiga maneter är naturligt att simma runt bland och trivs med hala berg, täckta av alger. Har man vuxit upp vid en skogstjärn är svart vatten och botten med kottar och förmultnande grenar helt vanligt. 

Själv trivs jag bäst vid Vänerns strand. Allra helst där det är fin, räfflad, ljus sandbotten. Eller snälla badklippor eller bryggor med stege. Sötvatten. 

Idag verkar det bli riktigt varmt och även om vi hann testa några stränder förra sommaren (och har gångavstånd till badplatser i två olika sjöar) har jag inte hittat den där drömmiga stranden. Helst med riktigt finkornig sand, även i vattnet. Finns den? Eller har ni tips på andra badplatser som är fina och funkar med småbarn? 

Snälla lämna en kommentar. 

När man är babblig

Hej hej vardag skriver om social bakfylla och jag skäms-skrattade högt åt dessa exempel pga hög igenkänning. Det är alltså från en lista på samtalsämnen man kan ta till om man känner att man håller på att klara sig ur en social situation utan att framstå som en extrem babblare:

– lösa funderingar om hur vinden ska inredas, mest som en diskussion med dig själv men som du har högt inför andra. 

(Så många problem jag löst på detta sätt. Tack till alla som lyssnat och kommit med råd. Men mest fått vara publik till mina funderingar.)

– djupa och allvarliga saker som strul i relationen, analyser över hur du varit förr men lyckats förändrats, svåra saker när det kommer till barnuppfostran … som sedan raskt går över till något annat innan någon fått dela med sig av sitt. På det sättet kommer du att känna att du berättat FÖR mycket och att ingen annan gjorde det …

(Min mardröm: umgås med nån som ser ned på människor som ”berättar för mycket, saknar integritet”.)

Varning: kroppsvätskor 

Om du är lättäcklad slutar du med fördel att läsa nu. 

.

.

.

Häromkvällen när jag lade barnen kom en film upp på Facebook, via Buzzfeed. Det var en läkare som rengjorde människors öron med lampa och kamera och nån sug och spatel typ. Jag hann väl se 12 såna filmer innan Martin undrade vad jag sysslade med och om vi inte skulle kolla på Billions. 

Missförstå mig inte: öronvax är så sjukt äckligt!! Jag vill alltid att mina barns öron ska vara rena och de är så trötta på mig när jag kommer där mer nån tops och vill lysa dem i öronen med mobilens ficklampa. Nej, jag petar såklart inte INUTI öronen, tar bara bort den synliga smutsen. Men jag antar att det är just därför, att jag tycker det är så härligt när öronen är rena som jag älskar dessa filmer?

En gång i en dokusåpa (där nån Stefan var med tror jag och en tjej som är frisör och kan heta Roxana??) var de på en strand i Indien och där fanns en gubbe som gick runt och erbjöd sig att göra rent folks öron med nån metallsticka. Han grävde ut så mycket vax!!! Till och med i den fräscha frisörens öron hittade han klumpar. Detta tv-inslag var nog början till min besatthet. Insikten om hur mycket smuts det kan finnas där inne, som man inte kommer åt liksom… 

I ett öra grävde de ut en insekt, i en film på YouTube. När läkaren fått ut den vidriga insekten och nåt vitt som såg ut som ägg och allt vax och det blev helt rent. Sån lättnad. 

Jaha vad håller du på med för sjukt då?

Lol: googlade och det fanns såklart fler som detta gjort ett starkt intryck på. 

Tyst min mun, så får du socker

Idag pratade vi (på lunchen) om allt från terrorism till övervakningssamhällen och storebror etc och jag fick frågan om jag inte tycker det är obehagligt att det finns så mycket information tillgänglig om mig via bloggen. Och jag ba: nej, men däremot om nån skulle hota med att offentliggöra min surf-historik eller ett arkiv över mina gamla googlingar – det skulle vara riktigt effektiv utpressning. 

Eftersom jag inte fick så mycket gehör angående pinsamma googlingar så fortsatte jag: ja, hehe, man behöver ju inte precis ladda ned konstig porr för att känna att man har något man inte vill ska  komma ut?

Ännu underligare stämning. SÅKLART. Vad ville jag ens att mina kollegor skulle föreställa sig att jag sysslade med online? Jag försökte släta över med ”jo men jag är ju ganska nyfiken och googlar andra människor ibland och sådär, skvaller liksom”. Men det gick nog aldrig att rädda situationen. Min kollega sa att det enda han googlar är typ vad återvinningen har för öppettider. 

Men alltså, googlar inte folk vilken känd kvinna det egentligen var som anklagades för att ha slagit till en gravid kvinna på krogen, för att sen läsa hela Flashbacktråden med spekulationer? Är det bara jag och skumma troll som sysslar med sånt?

När jag frågade två kompisar sa de att det pinsammaste de kunde berätta om var när den ena googlade Justin Biebers nakenbild medan den andra ofta läser förundersökningsprotokoll från kända mordfall. Och kollar sitt ex nya tjejs öppna instagramkonto. 

Min fråga är i alla fall: skulle du kunna visa upp din surf-historik? Du får svara anonymt här! ?

En mygga innanför myggnätet!

Alltså herregud, nu ska den här mesen härdas. Vi kom nyss fram till byn där vi ska bo. Kolla vilket kackerlacksvänligt badrum? Med ett hål rakt ut och allt. Välkomna alla djur! Man ska inte bo på finare hotell när man jobbar för en biståndsorganisation. Självklart inte. Men hur kunde min syrra bli så cool och jag så mesig? Det är liksom en mygga innanför myggnätet som jag inte lyckas ta och ett stort hål i både myggnät och säng vid huvudänden där olika djur kan krypa in. Jag kommer somna livrädd. Men somna kommer jag ändå göra för vi har rest i 30 timmar. Det var nån strejk i Nairobi så det tog några timmar längre än planerat. 

Jag ser i alla fall fram emot att träffa alla i projektet, det ska bli väldigt intressanta dagar. 

Godnatt från en som aldrig backpackade.