Semester

Idag börjar min semester. Jag är väldigt glad att vi var i Grekland i juni för det är ju fortfarande så kallt i vattnet här. 10 juli. Barnen badar ändå, såklart, men inte jag. 

I fredags var Junis sista dag på förskolan. Vi bakade chokladbollar och tog med mackor och träffade vänner på en badplats vid Flaten. Barnen badade och åt kvällsmat. Det var vackert och stilla på sjön. 

Vi ska vara hemma hela veckan och då måste jag ha några små projekt för att känna att det händer något. Projekt och utflykter. Nu har vi äntligen belysning ovanför spegeln i stora badrummet och Arve har fått fin förvaring på sitt rum, en byrå och en hylla i furu. Ja, det var den jag kämpade med igår. Tur att vi bara ska vara hemma nån dryg vecka. 

Idag blir det i alla fall bad. 

Man monterar

Imorse frågade Arve om tumstocken jag använde var pappas eller morfars. Nu är det jag som skruvar ihop alla Ikea-köpen så att barnen lär sig att kvinnor kan även detta minst lika bra.

Hittills har de lärt sig ganska många nya svordomar. Ändå stolt över mitt tålamod, de får hjälpa till att skruva osv. 

Almedalsveckan

Båtresan hit var skön, båten gungade på ett meditativt sätt och jag läste och sov. Vi har två seminarium här men jag har inget ”eget” att ansvara för, så det är ett annat tempo än förra året. Den mest intressanta programpunkt jag sett hittills var ett samtal om sekulärt bistånd i en religiös värld

Nu sitter jag i Almedalen och väntar på att få naglarna målade av #mingelmanikyren och Depend. Så smart idé av Juno PR. 

 

Och klockan 23.35 ställer jag in saltet och passar på att torka ur lite i köksskåpet

Vi vaknade i mina föräldrars hus imorse, och hade ganska gott om tid innan vi behövde åka. Men mitt yngsta barn är så rädd just nu, främst för att jag ska försvinna. Jag vet inte om det beror på att jag skrämt honom med ”‘nu går vi” när han krånglat in absurdum när vi varit på väg någonstans eller på att jag var borta en vecka i våras eller att han är i en känslig ålder. Det spelar nog in att han varit väldigt förstoppad till och från, det har såklart varit väldigt jobbigt och otäckt för honom. När vi kommit hem från Grekland bokade jag i alla fall en tid hos doktorn och vi fick jättebra förstoppningsmedicin som började verka just idag. Detta kanske är att hänga ut sitt barn men han är tre år och får väl stämma mig när han blir femton om han läser detta inlägg. 

Vart var jag nu igen… jo, vi hade ganska gott om tid men barnet var mig i hasorna hela tiden och jag ville lämna huset i ungefär samma skick som när vi kom och allt tog bara sån tid, handtorka bort svarta fotavtryck på badrumsgolvet, oj där stod nattens vällingflaska, vad behöver jag ha lättillgängligt i bilen och vad kan packas där bak, nej jag har inte packat fler t-shirts, kan du ta en klänning? var lade jag nycklarna?

Samtidigt insåg jag att det bara var mitt fel. Nu är jag stressad för att jag bokat in för många aktiviteter, jag har ju läst om hur viktigt det är att barn får ha det tråkigt så de inte blir stressade, men de ville ju så gärna gå på Dolly Style. Och nu ska vi på barnkalas i Stockholm och man måste såklart inte gå på allt, men barnen vill förstås inte missa kalaset och det passar ju ganska bra att komma iväg i tid när vi ändå ska hemåt. 

Min teori är att män sällan är så självkritiska i sitt föräldraskap?

Nåväl, nu är det sent och jag håller på att packa upp efter helgen och packa ned inför jobbresa och ser på hemmet med kritiska ögon fast det egentligen är ganska välstädat när plockade vi egentligen senast ur böckerna ur bokhyllan och dammade, hur många skor kan man egentligen ha i en hall?

Kan jag bara ge mig själv en break?!

Värmland 

Idag åkte jag och Arve till Värmland för att möta upp Juni och Martin. Martin jobbar alltså med Packmopedsturnén om nån missat det. 

Direkt när kvällens konsert började lade sig Arve på picknickfilten och somnade, trots ljudet. Han hade redan sovit två timmar i bilen så jag anade genast oråd. 

Martin skojade med mig och ba ”ja, han har nog fått sömnsjukan” lol. 

En kvart senare sa han ”jag tror Arve har feber”. 

Jag bar det kokheta barnet hela vägen till bilen och nu ligger jag mellan ett friskt och ett sjukt barn och har jätteont i min (ändå ganska tåliga) rygg. Men det kan man inte precis gnälla om när en annan familjemedlem har ett svårt diskbråck med riktig ischias sen typ två månader tillbaka. 

Det var så sjukt vackert vid Fryken. Och alla böljande gröna fält längs vägen. Sverige är ändå svårslaget om sommaren, trots det nyckfulla vädret. 

Ok jag kanske råkade filtra den här bilden lite väl mycket, men nu måste jag sova. 

En liten stor

Idag efter förskolan hjälpte Arve mig att laga mat och han var så himla noggrann. Sen tittade vi på Toy Story 3 och när clownen, nallen och bebisen blir kvarglömda torkade sig Arve i ögonen. ”Är det sorgligt gubben?” ”Ja, det kommer tårar…” och så var han helt våt om kinderna. Åh plutten, det är verkligen en stark scen. 

Jag har tusen saker att göra. Nästa vecka åker jag till Almedalen och mina föräldrar bor här och passar barnen eftersom M är på jobb. Förutom att fixa hemmet som jag alltså nu ser på med mamma och pappas ögon (tänk om man var som dem och det liksom var en självklarhet att vika en handduk perfekt innan man lade den på rätt plats i skåpet? Själv är jag mer vik vik tryck in, nästa. För att ta ett av hundra exempel på ordningssinne. De dömer såklart inte men ni fattar när man plötsligt ser på hemmet med nån annans ögon?) ska jag också fixa present till förskolan, göra andra ärenden, bädda rent osv. Och under helgen som kommer är lägenheten utlånad så rubbet behöver vara klart redan imorgon kväll. 

Äsch, det ordnar sig. Jag har i alla fall fixat peruk och Juni har provat ut kläder hon ska ha på lördag när vi ska på Dolly Style och hon vill vara utklädd till den blå tjejen 🦋. Och jag är i ganska bra fas på jobbet. Dessutom är faktiskt sömn den bästa prioriteringen så nu tänker jag ändå sova.

Sån här huvudfoting ritade tydligen Juni i Arves ålder så imorgon ska han få träna på att måla, lol. 

Dagens fulhet

Har ni fuldagar? Alltså dagar när man känner sig extra ful? Det kan hänga samman med pms har jag hört. Kanske att det är så även för mig. 

Idag hade jag inget att ha på mig. Tänkte ut ett par alternativ när jag duschade men plaggen passade liksom inte ihop. Och det är inte som om jag bryr mig jättemycket om hur jag ser ut på jobbet, vill mest känna mig ok. Jaja, det slutade med den här gamla blusen och nya skor som jag tydligen får skavsår av. Gick förbi ett apotek och köpte compeed. 

Är så pass glittrig om fötterna. Men tänker att de får vara ett roligare alternativ till birkenstock + älskar ju platå. 

Sommarbok nummer två: Hennes nya namn

Jag och Arve är ensamma hemma och hela eftermiddagen blev lugn. Vi läste massor av böcker och åt middag (jag åt lammkorv, chèvrekräm, vattenmelon, paprika och fetaost medan Arve bara ville ha två knäckemackor med smör och ett glas vatten) och när han badat och jag duschat ur hårfärgen ville han gå och lägga sig, lyssna på Bamse och dricka välling. 

Här ligger jag alltså nu, klockan 20, med ett rejält lager nattbalsam i fejan och borstade tänder. Jag ska snart lägga bort telefonen och läsa en timme innan jag somnar. Så skön kväll! Och välbehövlig. 

Riktigt sur

Jag var så himla trött idag och tänkte gå och lägga mig tidigt. Men först skulle jag bara lägga Arve och sen ta hand om Juni och hennes kompis som sover över. Arves läggning är nu uppe i två timmar av att dricka välling och lyssna på ljudbok (han) och försöka behärska irritationen och inte somna (jag). Jag har ändå råkat somna till några gånger emellanåt och det gör mig inte precis på jättebra humör att vakna av att han fortfarande ligger och sparkar med benen och ser jättepigg ut. Sov unge, SOV!

Nåväl, han behöver fortfarande sova middag för att orka hela dagen men det är verkligen på gränsen, efter sommaren är det slut med sovvila. 

Att det är ganska ljust i sovrummet hjälper väl inte heller precis till. Jag får väl köpa nån himla ful, mörk gardin imorgon. Och gardinstång. Jag hatar att ha gardiner, allt som inte kostar en miljon och sätts upp på nån avancerad skena och har perfekt längd blir jättefult tycker jag. Riktigt trevligt humör jag är på, som ni märker. 

När jag gick upp för att göra mer välling klagade dessutom Martin på att jag verkade sur. KAN MAN FÅ VA SUR IFRED ELLER????? Herregud jag brinner upp när jag förväntas att se glad ut efter två timmars läggning. Det är inte precis som om jag är sur på honom men jag orkar inte hålla nån slags god ton nu. 

Snart sover han i alla fall, mitt yngsta lilla hjärta. Och jag ska stoppa om Juni och hennes kompis. Stora tjejerna, så gulliga de är, man känner sig inte precis sur när man pratar med de där två roliga, i alla fall. Och sen, snart, ska jag också sova. 

Mmmmm sooooova. 

På Grönan

Igår avslutade jag min arbetsdag i syrrans soffa. Vi hade haft jobblunch på stan och sen satt jag alltså i en tom lägenhet och jobbade klart, innan Sara kom hem. Då gick vi till Slussen och tog båten över till Gröna Lund. Det var pangväder och allmänt härligt. Tyvärr en miljon personer på grönan såklart, så upplevelsen av First Aid Kit var inte jättestark. Men strunt i det, vi åkte Kvasten (skrek så jag fick ont i halsen), mötte upp Linda och gick hem över ett soligt söder. 

Det var det. 

Sommarlöften

Idag kom vi hem. Det har varit en jättefin vecka och jag har verkligen vilat upp mig från jobbet. På måndag ska jag till kontoret och vila upp mig från föräldrarollen. 

Ikväll har jag ändå varit uppe alldeles för sent. Jag och Martin började se den senaste säsongen av Skam, vi tänkte vänta tills hela låg ute. Nu vaknar väl Arve om sex timmar eller så. Men imorgon får jag väl sova middag. 

Det här är förresten mina sommarlöften till mig själv: 

– gå och lägga mig före kl 22 åtminstone tre kvällar i veckan. Extremt trist löfte, men sömn alltså…

– springa/gå snabbt 3 ggr/vecka så att jag orkar igenom Tjejmilen i början av september. OBS att ett löppass kan vara intervaller i tio minuter. Eller en rask kvällspromenad. Bara jag kommer ut och får lite bättre flås. 

Äsch, det var nog bara det. Godnatt!

Nä, ett PS förresten. En gång läste jag en intervju där Paolo skrev att den som har grädde i sin carbonara förtjänar spö. Eller nåt i den stilen. Varning för denna färdiga sås som jag köpte för några veckor sen. Tycker seriöst synd om Paolo som behöver ha sitt namn på dylikt (dock att han säkert skrattar vägen till banken). 

Till stjärnorna genom svårigheter! 

Ja, så* sa Gustav Vasa, en av anledningarna till att vi firar vår nationaldag idag den 6 juni. Jag skriver just nu på en serie böcker om svensk historia, med mellanstadiet som målgrupp. Den första kommer att ges ut lagom till bokmässan, där jag ska ha ett större seminarium för lärare. 

SKOJA! Jag har bara googlat lite på Wikipedia för att kunna berätta för barnen varför vi ska vifta  i flaggor i Farsta centrum idag. 

Annars äter jag brödet jag bakade igår, läser Elena Ferrante hundra år efter alla andra och färgar ögonbrynen i tjugo minuter istället för fem. 

Ha en fin ledig dag, om du är ledig. 

Gustav Vasas intåg i Stockholm. Carl Larsson.

*Eller Ad astra per aspera, om nån vill tatuera in det på latin.