Ny vecka, nya utmaningar (skoja)

Det här var allt en bra helg. Jag kom inte hem förrän 4.30 i lördags (och när jag lämnade stället var det en helt otrolig kö med folk som ville in) men jag mådde ändå helt bra igår ändå. Var lite långsam i både tanke och handling, men det ska man ju vara på söndagen. Och sen somnade jag tidigt såklart. Men ändå: tack för det, kroppen.

Jag har blivit bättre på något som borde vara 100% självklart: att planera middag efter vad som behöver ätas upp. Igår bjöd vi vänner på tacorester till lunch (kompletterade med guacamole, rostade kikärtor, stekt ris) och igår kväll åt vi bruschetta eftersom vi hade så fina små tomater som höll på att mjukna.

Idag behöver vi äta vitkål, innan det här vansinnigt dyra huvudet börjar vissna (det är typ 2/3 kvar av det). Men vad? Jag är inte så glad i kålpudding till exempel. Brukar göra pizzasallad med italiensk salladskrydda eller steka vitkålen till nåt bra kött, men det måste ju finnas hur många kålrecept som helst. Tar gärna tips!

Nu ska jag väcka barnen.

En lördag i livet 

Satte en deg. 


Lämnade Juni på kalas, tog med Arve till Naturhistoriska. Älskar att så många museum är gratis nu! Man kan åka dit ett par timmar när man får feeling. 

Så fet utställning nu: Erik Johansson. Kolla upp den. Både jag och Arve var helt tagna. 

Sen åkte vi hem, hela familjen spelade ett nytt sällskapsspel och jag lagade torskrygg med pepparrot och det blev lite väl salt men ok. Sen lade vi barnen och efter det drog jag på fest till Bagis och nu är vi i taxi till nån hemlig klubb. Kommer väl vara död imorgon men man kan ju somna tidigt en söndag. Har hänt förr. 

Ett råd på vägen

Träffa nån som kollar på dig som den här inspelade spinningpersonen kollade på mig idag (i hela 45 minuter utan att släppa blicken). 

Gillar ändå såna pass, de är visserligen extremt amerikanska, men man får alltid plats på passen (är ofta ensam i salen) och kan byta ut nån rörelse utan att instruktören bryr sig. 

Dresscode

I senaste numret av tidningen Chef handlade en artikel om att klä sig som just en chef. Det hela porträtterades av en cool kvinna med snygg fodralliknande klänning, som tipsade om dräkter osv. Dock poängterade hon också att passformen är viktigast och det var ju fint sagt. Föreställde mig själv i en sån tight klänning hon hade hehheheheehhe eeee….

Men passform eller ej. Jag avskyr till exempel nylonstrumpor. Möjligtvis att jag kan ha såna i riktigt hög denier, svarta och glansiga, men överlag tycker jag att det är obekvämt och omständligt. Och att stryka en blus varje varje morgon. Nä, det är skönt att jag slipper en striktare klädkod på jobbet.

Själv har jag, som sagt, oftast tröja, byxor, sneakers. Tyvärr tycker jag att ålder och utseende sätter käppar i hjulet för vissa outfits.

Men om jag vore mer Zara Larsson hade jag stoppat in en collegetröja i mom jeans.

Bild från Junkyard/Takano

Och vore jag mer Elin Kling hade jag gått till jobbet i det här pyjamasliknande svinsnygga. Vad är det ens för material, jag måste få känna det mot min kropp!

Bild från Vogue/Tôteme

Hur ser du ut en vanlig dag på jobbet? Och hur skulle du önska att du såg ut?

Vardag

Hittade ett torkat hamburgerbröd i väskan. Det var ena barnet som bara ville ha köttet och av nån disträ anledning lade jag tydligen ned det överblivna brödet i väskan. Hittades dagen efter när jag satt i ett väntrum på SöS. Är frisk, skulle bara på möte. 

Juni ska på kalas på lördag och provade här vilka outfits som passade ihop. Marie, hon kan få prao hos dig och stilkontot?

Vi var på Books & Dreams med jobbet och jag tog en bild på Pr Hgmn och skickade till Karolina, som skrev uppsats om en av hans böcker på gymnasiet. Som man älskade hans böcker… 

Han verkade snäll. 

Misslyckades med en jordnötssås. Åt ändå, i tortillabröd. 

Utan bild: Har gått och lagt mig 19.30 tre kvällar inom en veckas tid. Ibland är sömn allt. 

Min vecka 

Karlstadstidningen frågade om jag ville vara med och berätta om en vecka i livet. Det ville jag såklart. 

Kände inte för att gå helt ”min helg i SvD” men det är svårt att låta bli när man har fyra bilder och ca 100 tecken per bild. Det hade ändå sett konstigt ut om jag slängt in ett foto på smutstvätten?

Heja gratis kultur och natur!

Tack för förtroendet, Tim. 

Istället för skogsfest somna i soffan kl 21.30

I fredags var Martin på bio, jag ville att han skulle se The Square så att han skulle fatta vad jag gjorde när jag skuttade runt som en apa. När han kom hem kollade vi på ett avsnitt av Gypsy, vi är snart igenom den men tyvärr har ingen av oss direkt fastnat för den, vi vill nog mest se vad som händer. 

I lördags var vi på ettårskalas och det var såklart mysigt. På kvällen skulle jag och Martin först på 40-årsfest och sen på en torp-/skogsfest. Men det var inte vår kväll (det började med att barnvakten ställde in, Arve vaknade 5.30 lördag morgon, det ösregnade osv) så det slutade med att jag tog bilen till 40-årsfesten och hejade en stund och sen åkte jag hem igen. När barnen somnat såg vi ett halvt avsnitt och sen somnade jag i soffan. Invigde i alla fall min nya blus, Romaine Crisp heter den.


Igår var det söndag och Juni hade sin efterlängtade tjejklubb. Först fick de tacos till lunch, sen fick de måla en varsin porslinsmugg (fast först hade Martin gjort en skattjakt för att hitta pennorna som ”nån skummis” tagit, den bästa ledtråden var ändå den han gömt i ett urblåst ägg), dekorera cupcakes och dansa Just Dance till YouTube. 

Gav mig själv mvg som förälder efteråt. Och Juni var jättenöjd. En grej med barn är ju annars att de kan vara så trötta efter kalas (anspänningen osv) att de blir helt sura (och verkar otacksamma) efter och det är så tråkigt. 

Sen hade Juni simskola (det är kul för hon är så lycklig då) och när vi kom hem var det kvällsmat och läggning och slut på helg. Idag kom jag till jobbet osminkad, utan träningskläder eller matlåda och med andan i halsen. Men man kämpar på. 

Godnatt 20.30

Igår kväll hade vi bokklubb. Vi åt på Indio Kitchen och det var SÅ BRA. På det dåliga fotot nedan finns dessa två rätter. 

  • Salmón y Manchego: Sotad lax – manchego – ingefära – honung
  • Spicy aji tuna: Grillad tonfisk, rocotoemulsion, sötpotatischips, avokado, gurka, gräslök, solovitlök

Sån fest i munnen! 


    Efter middagen gick jag och Lina på The Square. Jag gjorde ljud och gömde mig i tröjan av olust emellanåt. Ändå kul att ha sett den, tänker mycket på den nu. Särskilt scenen vid middagen. 

    När jag kommit hem var det nästan natt och jag och Martin satt ändå uppe och pratade en stund. Ikväll ska jag somna tidigt för att sova ikapp lite. Klockan är 20.24 och prick nu ska jag lägga bort telefonen. Godnatt. 

    Fredagskänslan

    Martin är bortrest och jag har vabbat onsdag, torsdag och fredag. Jag gnäller inte över vab, mina barn är så stora att det är en ynnest att få vara med dem när de är sjuka. De har mest lekt på egen hand och sett på film (och bråkat en del, såklart, men inte så farligt ändå). 

    Men igår hade Juni över 39 grader och då kan man inte gärna åka och handla, även fast mjölken är slut. Det var leksaker över hela vardagsrummet efter dagens lek, hallen var en enda röra och badrummet smutsigt. Och man får inte precis nån fredagskänsla efter tre dagar hemma. 

    Då erbjöd sig syrran att åka och handla åt oss och vips blev det fart på mig och jag gjorde värsta rycket hemma. Barnen hjälpte till att städa ihop leksakerna, jag fixade köket, hallen, badrummet, dammsög och till och med dammtorkade. Duschade och tvättade håret, tog på mig en mjuk klänning. Tände ett nytt doftljus och fluffade kuddarna i soffan. 

    Sen kom Sara med allt på listan. Mjölk, morötter, Cola zero, dip, hamburgerbröd, äpplen och plockgodis. Och fredagskvällen kunde börja. 

    Idag vaknade Juni feberfri. Vi ska förstås ta det ganska lugnt ändå, men kan komma ut lite. Åh vad härligt! 

    Fråga Hanna (del 1 av 3)

    Tack för alla frågor! Delade upp dem efter ämne och svarar på så många jag hinner ikväll, tar resten imorgon!

    KONSUMTION/KLÄDER ETC.

    Emma: Vad ska jag köpa för väska? Vill ha en crossbody och gärna i mocka, max ca 5000 kronor.

    Svar: The Bo Bardi av Bukvy? Fast jag skulle satsa på den blå. (Förresten, vad sjukt det är när man aldrig hört om ett märke och sen ser det ”överallt”.)

     

    Jessica: Som nybliven hundägare som snart kliver in i hösten: praktiska, snygga och vätetåliga kängor? Har du något gött förslag?

    Svar: Under förra årets Way Out West blev mina docs så blöta att de fortfarande var genomsura kvällen efter. Martin var dock helt torrskodd i sina Blundstones så jag gick raka vägen till Naturkompaniet och köpte mig ett par. Älskar dem.

    Medicin (lol!)

    Sara: Varför får man ibland som kramp när man bajsat? I självaste rumpan alltså.

    Svar: Jag antar att du inte syftar på proctaglia fugax som bland andra Pernilla Wahlgren är drabbad av utan tror det beror på att du varit för snabb på toan så att tarmen inte riktigt har hunnit med. Ta det lite lugnare om det går.

    karriär

    Mari: Visst är du någon form av kommunikatör/informatör? Vad har du för utbildning. Är det galet att skola om sig när man som jag är 36 år?

    Svar: Jag har pluggat ett kommunikatörsprogram på universitetet.

    NEJ, verkligen inte galet. Du ska väl jobba i minst 30 år till, kanske 35. Men om jag vore 36 och hade råd att ta lån (?) skulle jag ta en genväg genom att köpa den här utbildningen på Berghs och satsa på att få en bra praktikplats som ger jobb, efteråt. Om du inte älskar det klassiska studentlivet förstås, då är det ju bara att köra på universitet.

    Erika: Oh, då ska du få ge mig livsråd! Situationen ser ut som följer: Jag och min man bor i en trevlig stad där även hela hans familj finns (som vi älskar att umgås med). Mitt jobb inom forskning, som jag också älskar, är dock i en annan stad en och en halv timmes resväg bort. Dvs tre timmar pendling om dagen. Liknade jobb finns ej i hemstaden. Min man pendlar också fast åt andra hållet, dock mycket kortare, samt har större förutsättningar att hitta nytt bra jobb. Nu har vi nyligen fått barn och jag är föräldraledig. Men hur gör vi sen!?
    1. Jag jobbar kvar, vi bor kvar, vi får antagligen hjälp av farföräldrar med avlastning men jag missar massor av tid med mitt barn.
    2. Jag försöker byta jobb till något närmre men som ligger inom ett helt annat område trots att jag egentligen vill fortsätta på det jag har nu.
    3. Jag drar igång projekt jätteövertalningskampanj för att få min man att gå med på att flytta samt byta jobb.
    4. Alternativ jag inte kommit på än pga låst i mitt tankemönster!?

    Svar: Åh gud vad svårt. Om du hade haft ett mindre coolt jobb (jag är imponerad av typ allt inom forskning) så hade jag rekommenderat att du förhandlat med din arbetsgivare och fått jobba hemifrån 1-2 dagar i veckan men jag antar att du behöver tillgång till nån form av lab eller data eller så?

    Jag vet verkligen hur det är att pendla till jobb, har visserligen bara en dryg timme enkel resa, men ändå.

    Här är mina fem ören: Jag tycker verkligen att du ska jobba kvar och se om det går att få till nån bra lösning efter föräldraledigheten.

    Måste du vara på jobbet 8 timmar om dagen eller kan du typ läsa in någonting under pendlingstiden? Det är så olika kultur på olika arbetsplatser. (Förlåt idiotiska frågor men har ju inte koll på din arbetssituation.)

    Har du möjlighet att jobba 75%? Då kan du vara ledig en dag i veckan och gå en halvtimme tidigare/komma senare övriga dagar. Det bästa vore ju om din man också kunde gå ned i tid så en kan lämna ”sent” och en hämta ”tidigt”, min erfarenhet är att det inte känns lika tufft att missa tid med barnet om man vet att hen har det bra med den andra föräldern. Och med all vab och planeringsdagar på förskolan osv så får man faktiskt ganska mycket tid med barnen ändå.

    Men om det känns för tufft så röstar jag på att ni testar att flytta närmre ditt jobb och att din man byter jobb.

    Hejar verkligen på din forskarkarriär!

    Jenny: Hur mycket av din arbetstid använder du till att jobba och hur mycket fulsurfar du?

    Svar: Ingen aning! Ska seriöst försöka klocka detta nån dag. Men en del surfande ingår i jobbet och dessutom lägger jag en del ”fritid” på omvärldsbevakning av andra organisationer, på att svara på frågor i våra olika kanaler osv, tänka jobb osv. Har på allvar aldrig haft dåligt samvete för att jag fulsurfat på arbetstid.

    Lina: VAD ska jag skriva om i c-uppsatsen? Och VAR ska jag söka praktik?

    Svar: Du ska skriva om nåt med det digitala landskapet, många kommunikationschefer har lite dåligt samvete för att de inte orkar hänga med i allt nytt digitalt så det kommer vara bra kunskap när du ska söka jobb. Typ digitalisering i kombination med employer branding? Eller i kombination med internkommunikation? Och du ska praktisera på Karlstads kommun, Konsumtionsverket eller MSB. Eller något av de andra platser där man rekryterar kommunikatörer relativt ofta. Seriöst vet jag tre kommunikatörer som frågat mig om råd ang praktikplats och fått jobb. Det är ju 100% deras egen förtjänst men bara säger… heheheheheheh.

    Anonym: Hur ser du på umgänget med kollegor, fikar du alltid på utsatta tider, umgås på konferenser etc eller kör du ibland lite ditt eget race? (Otydlig fråga, men jag kan ibland känna att jag mest är intresserad av själva jobbet, inte så mycket av neutralt småprat på raster – och ibland hellre läser bloggar på toa än fikar🙈)

    Svar: Jag dricker inte kaffe eller te så jag går i princip bara på fikarasterna när det är riktigt fika. Sen jag började jobba på kontor har jag varit väldigt ointresserad av fikaraster (det var såklart skillnad när jag jobbade på ex. ICA, då ville jag inte missa en sekund av pausen). En gång fick jag kritik för det på ett medarbetarsamtal! Min chef påpekade att jag inte skulle känna att jag var duktigare än nån annan för att jag satt kvar framför datorn när det var fika och att rasterna var en viktig del av dagen. Obs, det var för flera arbetsplatser sen. Älskar mina kollegor men jobbar hellre in fikarasterna än att sitta där med ett glas vatten.

    Träning

    Marie: Hur går det med träningen? Du sprang massa förut. Har du slutat med det eller gör du det i ”smyg: 😀

    Svar: Jag tappade det helt nån gång i våras, tyvärr. Mådde väldigt bra av att ha lite bättre kondition så jag skulle vilja börja om igen, men är så trögstartad bara. Att få in träning i ett redan ganska tight schema, komma ihåg att packa träningskläder kvällen innan osv… det tar verkligen emot. Det är dåliga ursäkter och vill man så kan man osv. Men det är mycket enklare att planera in sånt jag tycker är kul än fler ”måsten”.

    Livet

    Jenny: Hur tror du att en utomstående 20-åring, 40-åring och 65-åring skulle se på dels dig och det liv du lever samt se på din familj?

    Svar: Så bra fråga. Men jag har tänkt jättelänge och kommer fram till samma svar på typ alla tre… Jag tänker att en del personer tycker att det är härligt att vi bor nära stan och gör olika saker medan andra tänker att det verkar stressigt och att det vore bättre, särskilt för barnen, med ett lugnare liv? 20-åringen tänker endera att det finns hopp för framtiden, att man kan gå på konsert och åka på resor med vänner även om 17 år, men kan lika gärna tänka ”cringe” om nu 20-åringar använder det uttrycket (det kanske finns en åldersgräns på 15 år) och tycker att tant borde sluta leka 25.

    Ola: Hur känner du kring att få ihop livet med barn kontra utelivet? Du verkar få till rätt många utekvällar, är det för att ni har grymma barnvaktstillgångar eller för att ni växelkör och kanske inte har så mycket tid i soffan samtidigt du och Martin?

    Svar: Vi har precis testat en ny barnvakt (som verkar jättegullig och kompetent) och som vi kan anlita nån gång ibland. Och några gånger om året kommer mina föräldrar hit och tar barnen en hel helg, är så tacksam för det. Men annars växelkör vi mest. Jag vill inte vara borta från barnen mer än i snitt en kväll i veckan och gör gärna kompromisser – som att komma sent till en fest för att kunna lägga barnen innan (då märker de inte ens att jag är borta) eller genom att komma hem tidigt en kväll (som efter konserten igår) och hinna umgås med min man nån timme innan läggdags. Vi har nog fyra ”helkvällar” i soffan/vecka om man slår ut det på ett år. Jag vet inte om det räknas som mycket eller lite?

    Nu MÅSTE jag sova, hörs imorgon.

    Skolstart

    Martin har stekt pannkakor och packat matsäck för imorgon har Juni idrottsdag. Jag är så glad för att hon till slut fick plats på den närmsta skolan. Pedagogerna verkar urgulliga och det känns som om det är fin stämning bland barnen. Hoppas verkligen att hon ska trivas där. 

    Vi ska åka till Västerås efter jobbet och bo på nya The Steam Hotel (vi betalar för vistelsen vill jag säga direkt). Hoppas det är lika fint som det låter i text och ser ut på bild! Vi ska bara stanna en natt, gå på ävetyrsbadet och äta middag i en av restaurangerna på hotellet. Perfekt avstånd för en utflykt. 

    En 18 våningar hög och 100 år gammal byggnad, 15 meter från vattenkanten, 800 kvm stort spa, granne med Sveriges enda actionbad och en utsikt över Mälaren som får dig att tappa andan. 


    Tänker ändå på en trea 

    Om det kom en fe och erbjöd mig smärtfri sterilisering via ett trollslag just i denna stund skulle jag tacka ja. Jag följer bloggare som just nu går igenom mer eller mindre jobbiga graviditeter med sina tredje barn och efter det väntar sömnlösa nätter och allt slit som det ändå är med bebisar och toddlers. Framför allt de två första åren, tycker jag. Det beror såklart på vilken typ av barn man får och på hur mycket man älskar bebistiden. Och det är såklart otroligt mysigt och gosigt och jag skulle absolut inte vilja ha det ogjort. Dessutom ska man ha barnet resten av livet förhoppningsvis och såklart det är värt några slitiga år om man vill ha tre barn. Eller fyra eller fem. Men jag är så otroligt nöjd med – och tacksam över – mina två barn. Också tacksam för den lite lugnare tiden som infallit, jag tycker att mycket blir enklare när barn fyllt tre. 

    Efter middagen (som alla åt för egen hand, utan att spilla mer än några torra flingor på golvet) åkte Martin för att träffa en vän och jag lade mig på soffan med en bok medan barnen roade sig själva. 

    Och om ni undrar varför jag tänker en del på det här med ett eventuellt tredje barn är det för att det är en väldigt vanlig fråga hos tvåbarnsföräldrar, särskilt om man närmar sig 40. Och dit har jag 2 år och 7 månader! Man vill ju inte ångra sig när det är för sent.