Två helger 

Förra helgen: Festival. Hotell. Restaurang. Vin. Läppstift. Dans. 

Denna helg: Springmask. Skura allt med klorin. Tvätta alla täcken, kuddar, gosedjur. Vanquin. Förkyld. Ont i bihålorna. Nässköljning. Nasonex. Alvedon. 

Jaja, det är ju så livet är. Nu luktar i alla fall hela lägenheten badhus och det är extremt rent, den vidriga masken är död och nedspolad, hela familjen behandlad med vanquin för säkerhets skull. 

Jag ligger på soffan med min nya filt (en sån där rutig sjukhusfiltsliknande från Klippan) och Ferrantes tredje bok i serien, Arve bygger en djurpark, Juni kollar på Det hemsökta huset. I köket jäser brödet, snart blir det nybakat med smältande Bregott och prästost. Regnet smattrar mot rutan och vi har tänt värmeljus. 

Livet osv. 

Snark

Blev tydligen helt slut av anspänningen ang det här med förskoleklass? Jag alltså, Juni verkar cool. När jag hade kommit hem vid lunchtid (Martin stannade hela första dagen) så skulle jag bara vila lite men sov som en stock i två timmar. Sen läste jag om Mannes fru som svimmade på uppropet och relaterade hehe. 

Skolan verkar i alla fall toppen! 

Återkommer när jag laddat mobilen (och mig själv lite). Båda är nu på 1%.

Hösttermin

På onsdag börjar Juni skolan. Då blir det vardag på riktigt. Vi har satt ihop barnens schema och gjort veckoplanering för våra middagar och jag ska verkligen försöka få till lunchträningen på gymmet vid jobbet. Augusti är sån nystart. 

I övrigt känner jag mig lite obalanserad, som man kan göra efter en sån här helg. En gång när det var filmfestival i Karlstad såg jag och mamma först Jerusalem och sen Dead Man Walking på samma dag. Det var för starka känslor i rad, kommer verkligen ihåg hur urlakad jag var efteråt. Lite på det sättet kändes det efter Hyvönen, Del Rey och Norlin. 

Men nu är jag i alla fall nedbäddad mellan två sovande barn (underbart) och jag och Martin började på en ny serie tidigare ikväll (tror den heter Ozark, orkar ej googla nu, finns på Netflix) och det är skönt iskallt i sovrummet med öppen balkongdörr. Ska sova en välgörande sömn och vakna pigg och redo för jobbet. 

Hallå?

Hur kan ingen av er ha berömt min face swap-bild ännu? Jag vet att face swaps är på utelistan nu för tiden, men ändå. 

Annat på utelistan:

  1. Att som vuxen bränna sig rejält i solen år 2017. 
  2. Att gå på festival i tygskor när det ska regna. 
  3. Jag, i allt för många avseenden. 🤷🏻‍♀️

Slut! 

Projekten

Imorgon börjar jag jobba och den här sista semesterdagen anti-carpar jag genom att sura över alla projekt som skulle behöva genomföras. Som: lägga ut barnkläder på Tradera (hatar det och skänker bort nästan allt till Läkarmissionens second hand men har till exempel en oanvänd jacka från mini rodini, skalkläder från Pop och jättefina gummistövlar från Kavat som jag behöver sälja), märka upp den nya leksaksförvaringen som jag köpte till Arves rum så man vet vad som hör till vilken låda osv. Även bråkat med Martin om vem som gör vad dvs en neverending och meningslös loop. Jag har i alla fall sorterat bort en stor kasse barnkläder och organiserat om Junis garderob. Alltid något. 

När barnen hade somnat kollade vi på The Affair och det var ändå sensommarmysigt och mörkt. Nu är jag vaken alldeles för länge och om sex timmar ringer klockan så jag kommer till jobbet i hyfsad tid. Dåligt upplägg från morgon till kväll, denna dag. Men jag har i alla fall ingen ångest över att börja jobba. 

Hemester

Vi är verkligen sämst på att ha semester hemma. Det är dålig stämning större delen av tiden och alla fyra har nära till gnäll. Idag åkte vi i alla fall till söder och åt middag på Shanti. Det var ganska fint. Sen hämtade jag ut ett paket hudvård från Skincitys rea och blev så här nöjd. 


Det syns inte så väl men under jackan har jag förresten den här nya. Så fint mönster och 100% lin. 

Viktigt: Jag är ambassadör för Gudrun Sjödén, det är dock helt kravlöst. 

Imorgon ska vi till Färgfabriken och se Marianne Lindberg de Geer

Långklänning 

Jag är sämst på att använda min eventuella konsumentmakt. Idag köpte jag en klänning på Lindex fast jag är väldigt irriterad på dem. Detta sedan de gick ut med att de skulle sluta med plus size-sortiment och istället köra större storlekar på det vanliga sortimentet, men inte gjorde det. I alla fall inte i nån högre utsträckning. Det är fortfarande massor av nya plagg, som denna klänning, som bara tillverkas i tre storlekar: small, medium och large. 

Nåväl, jag köpte den, som sagt, ändå. 

Semester

Idag börjar min semester. Jag är väldigt glad att vi var i Grekland i juni för det är ju fortfarande så kallt i vattnet här. 10 juli. Barnen badar ändå, såklart, men inte jag. 

I fredags var Junis sista dag på förskolan. Vi bakade chokladbollar och tog med mackor och träffade vänner på en badplats vid Flaten. Barnen badade och åt kvällsmat. Det var vackert och stilla på sjön. 

Vi ska vara hemma hela veckan och då måste jag ha några små projekt för att känna att det händer något. Projekt och utflykter. Nu har vi äntligen belysning ovanför spegeln i stora badrummet och Arve har fått fin förvaring på sitt rum, en byrå och en hylla i furu. Ja, det var den jag kämpade med igår. Tur att vi bara ska vara hemma nån dryg vecka. 

Idag blir det i alla fall bad. 

Man monterar

Imorse frågade Arve om tumstocken jag använde var pappas eller morfars. Nu är det jag som skruvar ihop alla Ikea-köpen så att barnen lär sig att kvinnor kan även detta minst lika bra.

Hittills har de lärt sig ganska många nya svordomar. Ändå stolt över mitt tålamod, de får hjälpa till att skruva osv. 

Almedalsveckan

Båtresan hit var skön, båten gungade på ett meditativt sätt och jag läste och sov. Vi har två seminarium här men jag har inget ”eget” att ansvara för, så det är ett annat tempo än förra året. Den mest intressanta programpunkt jag sett hittills var ett samtal om sekulärt bistånd i en religiös värld

Nu sitter jag i Almedalen och väntar på att få naglarna målade av #mingelmanikyren och Depend. Så smart idé av Juno PR. 

 

Och klockan 23.35 ställer jag in saltet och passar på att torka ur lite i köksskåpet

Vi vaknade i mina föräldrars hus imorse, och hade ganska gott om tid innan vi behövde åka. Men mitt yngsta barn är så rädd just nu, främst för att jag ska försvinna. Jag vet inte om det beror på att jag skrämt honom med ”‘nu går vi” när han krånglat in absurdum när vi varit på väg någonstans eller på att jag var borta en vecka i våras eller att han är i en känslig ålder. Det spelar nog in att han varit väldigt förstoppad till och från, det har såklart varit väldigt jobbigt och otäckt för honom. När vi kommit hem från Grekland bokade jag i alla fall en tid hos doktorn och vi fick jättebra förstoppningsmedicin som började verka just idag. Detta kanske är att hänga ut sitt barn men han är tre år och får väl stämma mig när han blir femton om han läser detta inlägg. 

Vart var jag nu igen… jo, vi hade ganska gott om tid men barnet var mig i hasorna hela tiden och jag ville lämna huset i ungefär samma skick som när vi kom och allt tog bara sån tid, handtorka bort svarta fotavtryck på badrumsgolvet, oj där stod nattens vällingflaska, vad behöver jag ha lättillgängligt i bilen och vad kan packas där bak, nej jag har inte packat fler t-shirts, kan du ta en klänning? var lade jag nycklarna?

Samtidigt insåg jag att det bara var mitt fel. Nu är jag stressad för att jag bokat in för många aktiviteter, jag har ju läst om hur viktigt det är att barn får ha det tråkigt så de inte blir stressade, men de ville ju så gärna gå på Dolly Style. Och nu ska vi på barnkalas i Stockholm och man måste såklart inte gå på allt, men barnen vill förstås inte missa kalaset och det passar ju ganska bra att komma iväg i tid när vi ändå ska hemåt. 

Min teori är att män sällan är så självkritiska i sitt föräldraskap?

Nåväl, nu är det sent och jag håller på att packa upp efter helgen och packa ned inför jobbresa och ser på hemmet med kritiska ögon fast det egentligen är ganska välstädat när plockade vi egentligen senast ur böckerna ur bokhyllan och dammade, hur många skor kan man egentligen ha i en hall?

Kan jag bara ge mig själv en break?!

Värmland 

Idag åkte jag och Arve till Värmland för att möta upp Juni och Martin. Martin jobbar alltså med Packmopedsturnén om nån missat det. 

Direkt när kvällens konsert började lade sig Arve på picknickfilten och somnade, trots ljudet. Han hade redan sovit två timmar i bilen så jag anade genast oråd. 

Martin skojade med mig och ba ”ja, han har nog fått sömnsjukan” lol. 

En kvart senare sa han ”jag tror Arve har feber”. 

Jag bar det kokheta barnet hela vägen till bilen och nu ligger jag mellan ett friskt och ett sjukt barn och har jätteont i min (ändå ganska tåliga) rygg. Men det kan man inte precis gnälla om när en annan familjemedlem har ett svårt diskbråck med riktig ischias sen typ två månader tillbaka. 

Det var så sjukt vackert vid Fryken. Och alla böljande gröna fält längs vägen. Sverige är ändå svårslaget om sommaren, trots det nyckfulla vädret. 

Ok jag kanske råkade filtra den här bilden lite väl mycket, men nu måste jag sova.