Halva maj har gått!

Jag insåg nyss att det är juni om ett par veckor och blev helt stressad över att det inte precis går att carpa våren med det här vädret. Såg nyss reklam för Ernst och tänkte att jag kanske borde kolla på det som nån slags vår- och sommartradition, folk verkar ju älska den barfotamannen. När börjar egentligen allsången, Morden i Midsomer? Får väl söka vår- och sommarkänsla med hjälp av tv, när vädret sviker. 

12 timmar senare: hann inte skriva mer än så imorse, eftersom vi skulle till Aspuddsparken och behövde packa: överdragsbyxor- och jackor till båda barnen (det såg så soligt och fint ut men skenet kan ju bedra), ombyteskläder ifall nån skulle bli blöt, korv, bröd, ketchup, termos med kokande vatten, flaska med kallt vatten, nappflaska till Arve, servetter, plastpåse till ev överbliven korv, muggar, papptallrik, våtservetter, blöjor, pappersnäsdukar. Och då glömde vi ändå hink & spade och vällingpulver till Arve. 

Sen kom vi fram och jag fick sammanbrott pga lillebror som inte ville sova och glömd välling och regn i luften, Martin gick vilse på väg till affären och det var kallt om händerna. 

Jag skärpte till mig efter en stund och sen var vi där i några härliga timmar (i hagel/solsken/regn/iskall blåst) med fint sällskap och lekte och kollade på olika djur. Arve somnade gott i vagnen och korven smakade bra. (Synd bara att de bygger om i parken så man fick gå världens omväg mellan gården och lekparken. Men det blir väl bra när allt är klart.)

Nu har vi nyss kommit hem från en kvällspromenad vid sjön. Det kastades ca 50 stenar i det stilla vattnet och lillebrors händer blev röda av kyla. Men vackert var det!  

 

Hanna… sover du?

Helgen som gick var vi i Karlstad på en synnerligen härlig 40-årsfest. Vi bodde hos mina föräldrar och mellan fredag-lördag sov jag åtta timmar. En himla fin helg, det är så mysigt att bo i föräldrahemmet, hinna umgås ordentligt. 

Idag var det vardag igen. Efter jobbet åt vi middag, dammsög, torkade golv och lade på en ny matta. Eller M gjorde det, jag fick Arve att somna under tiden. Sen såg vi på Bloodline. Och även om det var superskönt att sova länge både i tisdags och fredags natt är det inte som om tröttheten gått över. För även ikväll vaknade jag till av att Martin frågade om jag sov, och hade missat de sista femton spännande minuterna. Nu har jag varit dödstrött i över ett år. Tack och lov att Arves sömn långsamt blir bättre och bättre. 

Vaknade till detta. En snabb tandborstning senare tänker jag somna på riktigt, i sängen denna gång. Natti natti då. 

 

För första gången nånsin 

I fredags hände detta: vi åkte exakt – på MINUTEN – när vi hade tänkt. Kom till Kolmården i perfekt tid, no stress, no sweat. Bilen packad med regnkläder, skalad frukt i påsar, ombyten och termos.

Vi hade förberett det mesta innan och hjälptes åt på morgonen. Men också himla bra och stressreducerande grej för mig: jag prioriterade att göra iordning mig själv först och främst. Kammade och sminkade i lugn och ro innan jag tog tag i barn och packning.

Annars brukar jag fokusera på allt annat och stå där som den här stereotypa:

Glöm aldrig! 

Linna Johanssons text:

(…) Det är det där. Och det är alla andra. Som alltid kräver mer av kvinnor. Det är inte nån speciellt avancerad feministiskt utsaga. Det är så. Jag kräver mer av kvinnor. Vi gör det allihopa. Män kan freestyla men kvinnor ska finnas där. Från och med nu försöker jag låta kvinnor freestyla i mitt liv. Min mesta feministiska gärning i mitt liv ska bli att ställa jävligt låga krav på kvinnor. Låta dem komma och gå. Låta dem vara osugna och trötta. Komma försent. Ställa in. Inte ha så mycket att komma med alltid. Precis så som jag låter män vara. Hon på jobbet som duckar den gemensamma disken är inte samma sak som han som också gör det eller hur? Hon är lite latare? Lite duckigare liksom? Men är inte lösningen att han också ska ta disken och inte att hon ska skita i den? Jag antar det. Men jag är trött på fördelningstugg, han hit och hon dit. Släpp kvinnorna loss, är mitt besked den här våren i alla fall.

Tvätta ansiktet 

Det här är en av mina tre absoluta favoriter i badrumsskåpet. Ta bara en-två pumptryck i handen och massera varsamt över ansiktet. Tillsätt sedan lite vatten (då blir den lite löddrig) och massera ytterligare. Skölj av. Sen är det bara att smörja med nån kräm, du behöver inte ens ansiktsvatten. Den tar bort (åtminstone min) mascara utan krångel. Svindyr men vansinnigt dryg. 

Decléor Micellar Oil.  

 

Parklekshelg

Både lördag och söndag har vi träffat vänner i parklekar. Vi har grillat korv till lunch, gungat barn och suttit i sandlådor.

I Vasaparken var folk så snygga! Jag hade tänkt köpa nån billig jacka att använda i lekparker i vår för att inte smutsa ned min parkas. Nu har jag tänkt om. Eftersom jag spenderar mer tid på olika lekplatser än någon annanstans utomhus kan jag väl lika gärna använda de plagg jag känner mig fin i. Ok, kanske inte mina leopardflats från Blankens, jag har sett vad sand gör med sån där pälsig yta, men i övrigt.

Arve var så glad, han har lärt sig att gräva och hälla sanden i hinken istället för utanför.

Kastar sten i glashus 

Det där med ”Min helg” ni vet? När jag hunnit tänka lite mer på alltihop skäms jag lite över att jag fnissat åt den texten. För även om jag verkligen inte har samma ekonomiska möjligheter som Mikaela Bley (och dessutom har tillräckligt bra koll för att förstå hur hånad jag skulle bli för den typen av text) så är jag ändå både vit, medelklass och kärnfamilj.

Det som Mikaela Bley tog upp var väl en normal, härlig helg i hennes ögon och sammanhang. Själv hade jag nog jobbat mer med kulturellt kapital om jag hade varit tvungen att skriva en sån där text. Typ tagit med barnen till nån utställning, träffat vänner i en parklek. Och självklart varvat det lyxiga med lite vardagsrealism för att framstå mindre verklighetsfrånvänd. Som om det skulle vara så mycket bättre? Näe. Jag tycker fortfarande att det är underhållande med de olika texterna under rubriken Min helg, men jag kanske borde börja med att ifrågasätta mig själv och min löjromspizza.

En onsdag

Igår jobbade jag sent, sen åkte jag till Café Opera och lanseringen av ett nytt skomärke: HEELOW. Det är två tjejer (varav en ursprungligen från Karlstad) som gör festskor med låg klack. Skorna var jättefina, tänker att de vita vore söta bröllopsskor. Själv blev jag sugen på de blå i siden eller svarta kroko.

Sen tog jag en promenad för att möta en av mina bästa vänner som kom med tåget från Göteborg. Gjorde detta klyschiga på vägen:

Vi gick till Taverna Brillo, åt pizza och drack vin. Enormt härlig kväll.

På väg hem

Hur är det på jobbet då? 

DET ÄR SÅ BRA! Alltså jag har massa vårkänslor och känner mig alldeles lycklig för tillfället. Fånig grej men tänker helt ofta på att ”jag bor här nu”. Ögonblicksbild från tunnelbanan exakt nu:

  
Förutom att det är roligt att jobba har vi ganska mycket härligt planerat i vår. Kolmården, Helsingfors och 40-årsfest. Dessutom ska jag gå på B in the park (festival i Karlstad), i alla fall på lördagen. Då är det nämligen följande program: Rosh, Sabina Ddumba, Cleo, Lorentz och Håll käften och dansa. 

För att ej framstå som person som fejkar lyckligt liv på internet vill jag tillägga att jag även är vansinnigt trött, har pollenallergi och dålig kondition.