Skolor och segregation

I skollagen står att svensk skola ska erbjuda en likvärdig utbildning med hög kvalitet för alla elever. Faktorer som socioekonomisk bakgrund eller boendeort ska aldrig vara avgörande för en elevs skolresultat.

Här är den skola där Juni placerats, och den skola där en av hennes bästa kompisar fått plats. Det skiljer 7 km geografiskt men enormt mycket mer socioekonomiskt.

Jag fattar att det inte behöver vara bättre för Juni att börja i den ena eller den andra skolan, men när mer än 90% av föräldrarna på den ena skolan upplever att deras barn i förskoleklass har studiero i klassrummet, medan siffran är 40% i den andra skolan känns det ändå anmärkningsvärt.

Om vi har funderat på att flytta till det starkare området även om vi får bo dyrare i en mindre lägenhet? Ja. Och det är så sorgligt för jag tycker om att bo i ett område där barnen träffar barn från familjer som ser olika ut.

Fler behöriga lärare på skolor för barn med högskoleutbildade föräldrar:

Om man jämför två skolor där andelen elever med högskoleutbildade föräldrar på den första är 10% och på den andra 90% så är andelen behöriga lärare i genomsnitt 23% högre på den andra skolan.

En ny undersökning visar att det är på skolorna med störst behov och lägst andel behöriga lärare som också resurserna saknas. Var tredje lärare, 33 procent, på skolor med många elever vars föräldrar saknar högskolebehörighet uppger att deras resurser inte räcker till på långa vägar. Motsvarande siffra för lärare på socioekonomiskt starka skolor är 12 procent.  

Relaterat: Arbetsmiljön för lärare (och barn) 🙁

Fint: ”Att vi inte upplever större problem (med rekrytering) än vi gjort, tror jag beror på att det finns lärare som söker sig till ett sånt här område för att man vill jobba här och göra skillnad för våra elever”, säger Mats Jonsson, rektor för Grindtorpsskolan i Botkyrka.

Engelbrektsskolan på Östermalm: ”Det har hänt att föräldrar ställt lärare mot väggen och ställt krav på hur vi ska sköta våra jobb, vilket resulterat i att lärare brutit ihop”, säger rektor Tomas Hultquist till tidningen.

5 reaktioner på ”Skolor och segregation”

  1. Hej Hanna,

    Det är svårt när man tittar på siffror tycker jag. De säger egentligen inget om hur det är på skolan. Obehöriga lärare och lägre resultat betyder ju inte att skolan är sämre. Har man många nyanlända, som på min skola, så blir värdena läger av naturliga orsaker. Oftast är det de nyanlända som kämpar mest men de har kortare tid att nå resultat samt ofta föräldrar som inte kan hjälpa dem. Däremot kanske skolan med lägre resultat har mycket fler drivna och engagerade lärare än i områden med många akademikerföräldrar. I det senare gör ju föräldrarna halva jobbet och barnen den andra halvan medan man i områden med lågutbildade föräldrar som lärare måste hitta andra vägar till lärande och tänka i andra banor. Säg att dina barn inte får det lätt i skolan och måste kämpa, vill du att de ska gå i en skola där lärarna är vana att jobba i motvind och hitta alternativa lösningar eller i bananskalsskolan?

    Dessutom säger siffrorna inget om klimatet på skolan. Vår skola ligger ute på landet i ett sk. område med många lågutbildade. Dock har vi ett superbra klimat på skolan där alla hälsar på varandra och där besökare alltid känner sig välkomna. Det pratas om vår skola som en jättebra skola där man alltid blir väl mottagen.

    Så siffror, de säger väldigt lite egentligen. Det bästa är nog att prata med familjer som gått på skolan tidigare tror jag.

    1. Tack för din fina kommentar Emma. Jag skulle gärna prata med föräldrar och har sökt i forum osv men får inga svar. Men äsch, det blir ju bra oavsett. Kram!

  2. Det är så ledsamt. Och vad ska man göra åt det?! Ingen vill ju ”offra” sitt barn, om man har chansen att gå i en ”bättre” (?) skola!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.