I get by with a little help from my friends 

Igår kväll, en timme innan Martin skulle komma hem från Estland upptäckte jag den. En GIGANTISK svart husspindel på väggen vid köket, kolla gärna till exempel här om ni inte vet hur de största exemplaren ser ut. 

Hade den varit lite mindre hade jag dödat den med en tidning, eller dammsugaren. Men jag vågade inte gå närmre än två meter ifrån den, vågade inte riskera att behöva stöta i den. Så jag gjorde det enda rimliga: ringde grannarna ovanpå. De kom ned direkt och hjälpte till. Jag var så tacksam så jag började nästan gråta. Ja gråta ville jag av fler skäl, blev så himla uppskakad. Jag vet att det är fånigt och allt men jag kan inte hjälpa det. 

I alla fall så har jag de senaste dagarna tänkt mycket på när vänner och familj hjälpt mig med olika saker, som när Sara handlade i fredags. Eller när grannarna kom ned på studs. Ingen nämnd ingen glömd här, är fortfarande tacksam för saker som hände på högstadiet. 

2 reaktioner på ”I get by with a little help from my friends ”

  1. Jag slog ihjäl en sådan där spindel i går med en träsko. Så trött på dem, när jag ska sova brukar jag ha tvångstankar om hur de går på mitt ansikte.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.