Spädbarns kassa sömn

Jag skrev ett inlägg i Facebookgruppen Mamapower på ämnet barn och sömn. Louise tyckte att jag borde lägga upp det i bloggen, och inlägget fick verkligen fin respons i gruppen, så kanske är det läsvärt för nån av er också?

Inlägget handlade i alla fall om barn och sömn. För jag märkte att mamma efter mamma skrev till mamagruppen om deras bebisars onormalt dåliga sömn. Exempel (kortade lite i texten):

”Min dotter vägrar sova, hon är snart 9 mån och 9/10 nätter sover hon ca 1.5-2h i stöten, ibland ännu sämre… Sen kommer det ngn enstaka natt som är bättre el. till och med bra. Såhär har det varit sen hon föddes. De första månaderna samsov vi och liggammade men när hon var 6 mån fick hon flytta in i eget rum för jag inbillade mig att vi väckte varandra men det gjorde ingen skillnad (hon sover ändå kvar i sitt rum fortfarande). Hon är för det mesta lätt att söva om men jag är så trött att jag snart tror jag tappar det helt. När man är såhär trött orkar man ju inte heller ta tag i projekt som att lära henne somna själv på kvällen (hon somnar i vår famn och sen lägger vi ner henne), allt handlar liksom om överlevnad 😅 Kan ju inte va en fas när det är konstant såhär?? Ngn som har något mirakelknep värt å pröva? 😂 Kram från en väldigt trött och sliten mamma.”

Det är så sjukt jobbigt att inte få sova och när djupsömnen blir avbruten hela tiden är det som en slags tortyr. Men med risk för att jag tolkar in för mycket, det känns som om många lägger skuld på sig själva för att deras barn ej sover. Som om de borde använda nån metod, styra upp situationen. När jag tycker att det låter som vanliga ”jobbiga” bebisar. Med närhetsbehov och faser som avlöser varandra och mardrömmar och en kropp som utvecklas.

Här är ungefär det jag skrev.

Förlåt för dåligt korrad text, är på väg till Sydafrika men ville hinna posta innan vi lämnar Arlanda.

Alla föräldrar och barn är såklart olika. Men det verkar finnas MÅNGA barn som sover dåligt. Och många mammor som tror att det är deras fel, att de hanterar situationen på fel sätt?

För mig blev hela föräldraskapet enklare när jag fattade att vissa lyckas jättebra med olika sömnmetoder men att man inte behöver ”skylla sig själv” för att man inte får sitt barn att sova om nätterna, att det är helt ok att bara försöka överleva natt för natt och att mycket blir bättre med tiden, helt av sig själv.

Vi har haft perioder när en förälder fick lägga sig kl 19.30 varje kväll, eftersom vi hade en ettåring som bara sov med en förälder nära, vi har haft perioder när en tvååring inte gick att lägga alls utan fick somna i soffan framför tecknad film varje kväll (då kände man sig som en riktigt proffsig förälder 😩) och barn nummer två nattades enklast genom att jag stod bredvid sängen (där hans storasyster höll på att somna) och dansade lite samtidigt som jag ammade (stående).

När jag var gravid med Arve och Juni (då två år) hade nattskräck funkade det bäst att ta en promenad med henne i vagnen, mitt i natten. Inte prick som man tänkte sig föräldraskapet, men den perioden gick också över.

Med detta extremt långa inlägg skrivet från bussen ville jag bara säga att det inte finns ett sätt som är rätt, och att ”this too shall pass” är mitt bästa motto med barn. För just nu sover vi oftast hela nätterna*, allihop.

*Utom när Arve har växtvärk och behöver bada varmt, då.

13 reaktioner på ”Spädbarns kassa sömn”

  1. Tack för att du publicerade här också! Det är verkligen skönt att höra/läsa även om en vet det egentligen, att alla hittar sin lösning och det är ok! Vi har en 18månaders och en 4månaders hemma och vår lösning har blivit en vuxen+ett barn per sovrum. Stora har alltid velat sova nära och vaknar ofta flera ggr men somnar om snabbt om han får nappen och får kramas. Lilla äter fortfarande på natten men sover gott mellan måltiderna. Den vuxna som är tröttast får välja vem den ska sova med. Vi har fått kommentarer av BVC och andra tyckare att vi borde lära stora att somna själv och sedan sova själv i eget rum. Men vi står på oss och tänker att tids nog kommer han att visa sig redo. Även innan lillasyster kom gjorde vi uppdelningen att den som var tröttast fick sova själv och den andre sov med storebror. På så sätt har vi varit hyfsat utvilade sen vi fick barn (ok, allt är relativt – jämfört med tiden innan barn hade jag nog inte kallat detta utvilad). Vissa blir jättebekymrade att vi föräldrar sover i olika rum men det funkar för oss.

    Tack förresten för en väldigt trevlig blogg! Jag har läst länge men inte kommenterat förut.

  2. This too shall pass, är en mycket bra inställning. Jag och min man har dock spridit ut våra barn så mycket att ingen av oss har sovit normalt på, håll i dig nu, 12 år. Nu sover våra tre barn på nätterna, men vi två alltså… Jag sover superoroligt på nätterna, redo att ta hand om ett nattvandrande barn (eftersom vi delat upp det så bra att jag tar nätter, och får sovmorgon). Min man han kan inte sova längre än till 6… Som vi håller på. Men this too shall pass, för ta mig tusan… Nu sover ju barnen. Vi överlevde!

  3. Jag är så glad att jag hittade din blogg innan jag fick barn för du har gett mig tänket att det som funkar för oss är bäst för oss och inte hålla på och jämföra mig med andra osv. Sen kan jag bli så irriterad på att BVC ska propsa på eget rum och nästan himlar med ögonen när man säger att man sover i samma rum. Och då även fast en inte tycker att det är ett problem 🙄

  4. I teorin vet jag ju att ”this too shall pass”, för det har ju nästan alla andra perioder gjort hittills. Men jag VILL att det ska finnas en lösning för dotterns kassa sömn. Jag måste liksom hoppas på det för att överleva. Hon är 21 månader och nästan varje natt är vi vakna 2-3 timmar. Aahhrg. Vi vill ha fler barn men orkar verkligen inte och det känns jobbigt och usch. Det känns bara ledsamt alltihop tycker jag och då hjälper det inte att tänka att det kommer gå över *någon gång*.
    Ingen diss mot dig alltså för du har helt rätt i det du skriver, men för mig är det verkligen så att jag håller på med en ständig felsökning angående sömnen och att det är mitt sätt att hantera situationen.

  5. Hos oss är det just nu precis som i IKEA reklamen som gick för nåt år sen där alla familjemedlemmarna vandrar runt omlott som zombies på natten och lägger sig där man tror man kan få bäst sömn just nu. Ingen av oss vaknar på samma ställe som man gick och lade sig oftast 😂 Ändå tycker jag att jag sover bra och känner mig utvilad. Att byta plats för att det blir för varm/trångt/obekvämt/ensamt är inte hela världen tycker jag som snabbt somnar om igen, det värsta är ju om någon är ledsen och gråter eller skriker på natten så man verkligen tvingas vara vaken. Det är tortyr. Lyckligtvis har vi inte haft många såna nätter. Håller tummarna för att bebis nr tre som kommer i höst är en sovande variant 😬✊🏼

  6. Jag tänker också att man kan försöka tänka bort att barnet ”sover dåligt”. De flesta barn SOVER så. De snurrar och gråter och pratar och leker på natten. De vaknar tidigt. De sover flera gånger om dygnet istället för en lång stund i sträck.
    Då slipper man att fundera över varför just mitt barn sover dåligt och bli frustrerad över det och det är mer troligt att man lyckas med ”this too shall pass”-tricket.

  7. Jag tröstar mig med en studie jag läste om för ett tag sen. Den handlade om att barn upp till fyra år mår bäst av att sova nära en förälder. Det baserades på fysiska mått såsom hjärtrytm. Försöker minnas det när vi trängs i sängen…

  8. Så befriande att läsa att andras barn inte heller sover hela nätterna. Bägge våra barn (mest 2an numera) vaknar ofta på natten av olika anledningar och lillebror måste man hämta in så somnar han om mellan oss. Det är svinjobbigt och dåligt med avlastning (också fått påhopp för av folk runtomkring, att jag MÅSTE lämna bort min extremt mammiga lille kille till någon släkting så vi får sova. Men det är ett annat kapitel) men inget varar för evigt. Sömnbrist går över och bra inlägg ovan om att tänka bort att de sover dåligt. Små barn sover inte som vi vuxna gör.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

Denna webbplats använder Akismet för att förhindra skräppost. Läs mer om hur dina kommentarsuppgifter behandlas.