PMS

Saker jag känt mig melankolisk över idag, mer eller mindre rimliga:

  • Att jag och alla jag känner ska dö. 
  • Att jag aldrig kommer att behöva köpa en ny barnvagn eftersom vi troligtvis är nöjda med två barn. Att min tid som barnvagnskonsument är över. Det här är helt sjukt, varför skulle jag nånsin mer vilja lägga pengar på en barnvagn? Men att aldrig mer tänka på bebisprylar, att den eran kanske är över, det var väl nåt med det. 
  • Att min lillebror var så gullig när han var liten med runda, röda kinder och nu är han helt vuxen. Har jag ens kvar det där hjärtat han gjorde till mig på fritids när det var Alla hjärtans dag, där han skrivit snällt med sin prydliga handstil fast han var så liten? 

   
 
Lägger även in en bild på min syrra så hon inte känner sig utanför. Hon var också megagullig såklart. Blev också ledsen för att jag aldrig mer kommer få höra den där ivriga rösten hon hade när hon var liten. Mina syskon lever alltså i allra högsta grad och är fortfarande jättefina. 

Men då tänkte jag istället på alla som förlorat sina barn när de var unga och hur barnen liksom för alltid kommer vara i den åldern. 

6 reaktioner på ”PMS”

  1. Jag hade ett så fint samtal med två kollegor om saknaden efter det lilla barnet när det blivit stort. En av dem sa att hon tänkte på sina som lökar (!) där det innersta lagret är bebisen. Inuti hennes skidlärarson fanns först den nyfödda, sen den som jollrade osv. Jag bestämde mig för att köra på den tanken!

  2. PMS är helt nytt och helt fruktansvärt för mig. Men det här med att vi alla ska dö? Jag orkar inte. kram och hoppas att du snart får mensen så du slipper PMS-fanskapet.

  3. Satt i köket och grinade över exakt samma igår kväll. Knappen hade en massa frågor om cancer när han skulle sova och medans A förklarade läget så var jag tvungen att gå ut pga har pms och kan inte hantera att folk dör innan de är färdiga. Exakt; att det drabbar människor. Så sjukt jävla dåligt.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.