6 reaktioner på ”Du klarar det, min finaste bror”

  1. Tappade väl andan!
    Huvudet på spiken, handen i handsken, fisken i vattnet, grädden på moset, spot-on.. Är väl nån timme sedan jag läste det nu, och andas fortfarande med ojämn rytm – ömsom leende, ömsom gråtande – för det är så jäkla fint!

    Mvh,
    Mammatilltvåsönersomoftatarstödavvarandraochmötervärldenhandihand. <3

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

Denna webbplats använder Akismet för att förhindra skräppost. Läs mer om hur dina kommentarsuppgifter behandlas.