Picknick i nån snuskig park?

Vårtecken: bloggare skriver om att umgås genom att sitta på gräset i diverse parker och ha picknick/dricka vin. Det känns helt främmande för mig. Jag undrar om det beror på att de bloggare jag tänker på (bland andra Flora, Sandra B, Elsa B) har tillbringat ungdomsåren innanför tullarna medan jag växte upp i villaområde nära Vänern. För under varma sommardagar cyklade vi till en badplats och inte ens när jag flyttat hemifrån och bodde precis vid Herrhagsparken kom jag på tanken att gå ut i parken och sola. Det är ju viss skillnad på parkerna på söder och typ Skoghalls Folkets Park som väl var min närmsta riktiga park, och jag förstår att det var härligt att hänga i Vitabergsparken som sextonåring… Själv cyklade man väl runt på Lövnäs och letade efter något.

I alla fall så har denna avsaknad av parkkultur under min uppväxt gjort att jag känner mer avsmak än lockelse vid tanken på att sitta på nån äcklig gräsmatta. Associerar det till obekväm sittställning, glas med dryck som välter på filten och pollenallergi. Men för er som har andra associationer är Floras guide fin läsning.

Själv romantiserar jag att grilla på Petars altan, Valborgsfest hos Anna eller att cykla längs Hammaröleden med Jessica, på väg till nån fest.

7 reaktioner på ”Picknick i nån snuskig park?”

  1. Haha, fattar inte heller grejen med picknick. Får ont i ryggen när jag tänker på det. Är förmodligen den enda som inte uppskattar frukost på sängen heller. På tal om glas som välter.

  2. Alltså jag har tyckt att sådant parkhäng kan vara lite mysigt men bara under festperioder i livet med ganska mycket alkohol, i alla fall kvällstid. Fick för evigt nog efter utomhusbio i Rålis-kvällarna i augusti. FY FAN!!! Minns hur jag i panik blev full pga allt var så hemskt, det fanns två (2) bajamajor som inte ens gick att gå på. Jag fick till slut kissa i ett buskage där det var LERA av alla som hade kissat redan. En främmande tjej höll vakt och medan jag kissade såg jag bredvid min birkenstockfot: en använd tampong. ALDRIG IGEN!! Känns absurt att det alltid blir mayhem mitt i stan, på något vis. Livet är för kort, hell is other people etc etc. Men det såg bra ut på insta i en period när allt behövde se bra ut på insta, så att säga.

  3. Så roligt detta! Är uppväxt i stan (Rörstrandsgatan i Sthlm) och det var självklart i parker en hängde. Karlberg eller Rålis. Eller på typ klipporna i Fredhäll. Är ju dock en lantis i själ och hjärta trots detta och bor numera i hus på Färingsö. Skulle aldrig drömma om att hänga i en park i stan eller förort nu! Så himla sunkigt och äckligt och mycket folk. Har generellt svårt för folksamlingar och undviker i största möjligaste mån. Men som ung var jag väl mer flexibel. Men sista åren i stan hatade jag. Även om just Rörstrandsgatan är underbar.

  4. Håller helt med. Det låter så mysigt i bloggarna du nämner men verkligheten är något annat😬 Så omständigt att dra med sig alla grejer, sitta obekvämt, inte ha toalett i närheten. Kan sträcka mig till Mariebergsskogens bord och bänkar men helst har jag picknick på våran uteplats😅

  5. Förknippar parkhäng med ungdomsfylla, när man var för ung för krogen och det inte fanns någon hemmafest att gå på.. Noll mysigt.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

Denna webbplats använder Akismet för att förhindra skräppost. Läs mer om hur dina kommentarsuppgifter behandlas.