En sårad själ

I natt drömde jag att en av mina bästa vänner gifte sig. Jag var bjuden på bröllopsfesten men inte på själva vigsel, som bara var för de närmaste vännerna. Uääääää *gråtande bebis*. 

Jag vet precis vad drömmen kom sig av: att en kollega berättade om sitt bröllop, i kombination med att jag saknar några nära vänner som jag träffar alldeles för sällan nu för tiden. 

Alltså jag har länge (sen jag var typ 18?) varit så cool med vänner, aldrig nojat eller analyserat vad nån sagt eller varför nån inte ringt (eller ens märkt om nån inte ringt). Jag har haft tur att lära känna många härliga personer, som varit ungefär som jag. Vi har setts när vi setts, hörts när vi hörts. Ibland oftare, ibland mer sällan. 

Men tänk om vi träffas så sällan att jag knappt räknas längre? Och inte blir bjuden på vigseln! Hör av er i så fall, om ni läser detta, så ska jag försöka förbättra mig. Och vi ses vid jul? 

2 reaktioner på ”En sårad själ”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.