Vårdepp?

Jag har precis varit på två otroliga resor och att landa i vardagen kändes fint. Att gå upp när det är ljust ute, lämna barn, åka till kontoret med vårjacka och solglasögon, träffa kollegorna. Det händer mycket kul på jobbet och jag trivs bra.

Men med det sagt, så känner jag mig ändå lite deppig. Jag funderade först på om jag kan ha en släng av vårdepression, men jag vet inte. Jag vet bara att det är för långt mellan de där känslorna av lycka jag brukar kunna ta för givet.

I vanliga fall kan jag liksom få den där intensivt glada känslan i kroppen av lite vad som helst. När jag tänker på att jag och Martin har ett nytt avsnitt av vår serie att kolla på när barnen somnat. När ett av barnen berättar något och det slår mig att det är mitt barn som pratar. När jag gör mig klar för att åka och träffa en kompis. Att åka över Riddarfjärden. Att babbla med mina syskon.

Jaja, känslor kommer och går och det kan vara hormonellt eller att jag är trött och imorgon är det som vanligt igen. Men jag tror att jag behöver jobba lite på det roliga i livet, det där enkla. Jag saknar mina kompisar, blev så glad över ett gulligt sms igår att jag blev tårögd. Kanske behöver boka in fler roliga saker med dem. Och ha egentid med Martin, herregud när gjorde vi senast något bara han och jag? Snart öppnar väl Gröna Lund så jag kan skrikskratta i Kvasten, det vet jag i alla fall att jag blir lycklig av.

Vad gör du för att känna dig glad? Kommer det automatiskt? Känner du dig låg så här om våren?

17 thoughts on “Vårdepp?”

  1. Jag går ut och tar en lång promenad. Minst 45 minuter, bara jag, gärna på något fint ställe. Och så gör jag det två dagar på raken.

  2. Det här inlägget blev en påminnelse om att det var vääääldigt längesen jag också kände den där känslan. Förr kom den så ofta, ibland flera gånger i veckan. Nu är jag bara trött…så jävla trött. Jag minns fortfarande den senaste gången jag fick den där känslan intensivt. Det var för några år sedan och jag cyklade i nerförsbacke på Herrhagen, solen sken och den där lyckopirret infann sig. Det som kom varenda gång jag skulle till ”parken” i Munkfors i tonåren. Nu är det en rad faktorer som istället gör mig ganska stressad så den här våren har det inte kommit än…om det ens kommer. Jaja, det kunde va tusen gånger värre och det tänker jag på varje dag. Även om pirret inte finns där så snuttar jag på tacksamhetsfilten varje kväll iaf. 🙂

  3. Jag är inte heller så lycklig, och alldeles för obalanserad. Har precis börjat jobba efter en utmattning och är antingen väldigt trött, eller väldigt rastlös (pga måste typ vila hela tiden och orkar inte med något kul…) Mycket oinspirerande. Men har hittat några saker jag gillar. Naturen och yoga, back to basics.

  4. Jag blir lycklig av sånt där när man känner att man verkligen lever. Sex. Samhörighet. Att ha gjort nån slags konst. Eller sånt som händer plötsligt i vardan, att mina barn dansar med varann. Solsken. Att ha det nystädat.

    En whiskey är ju inte fel heller.
    Jag har inte nån gång lyckats locka fram glädjekänslan, vet inte om jag har försökt ens, men andra är säkert kompetenta på det området.

  5. Jag känner oftast vårpirr! I år har jag mått extra bra vilket jag tror beror på att jag är föräldraledig och kan promenera cirka 50 min om dagen i dagsljus. Har så stort behov av dagsljus och motion som jag typ nollar annars (detta är mitt andra barn…). Har även dragit ner kraftigt på socker och vitt mjöl, önsketänker att det bidrar till att jag har ett stabilare humör. Annars är jag ofta väldigt låg nov-feb men inte i år… kram och hoppas du snart känner lite vårpepp.

  6. Jag bokade en tid på VC o har börjat med antidep medicin o KBT. Bästa beslutet jag har tagit på väldigt länge!
    Men fokus är att göra roliga grejer.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.