Hammarö sydspets


Igår åkte jag, mina föräldrar och barnen ut till Hammarö sydspets och Skage fyr. Vänern var vild och barnen också. De fick plaska som de ville, kasta stenar och leka att en stor sten var deras bebis som höll på att drunkna och behövde hämtas i en dramatisk räddningsaktion. 



Båda barnen var torra och varma när vi kom tillbaka till bilen. Detta hade varit ett bra inlägg i samarbete med Polarn o Pyret…

Ett icke-tips till nyblivna föräldrar (samt ett råd om förstoppning)

Det här mitt överlägset bästa tips till folk som vill bli gravida, väntar barn eller har blivit föräldrar:

Tänk på att nästan alla råd du får utgår från givarens confirmation bias. 

Det handlar lite förenklat om att vi hela tiden (ofta omedvetet) letar efter och hittar bevis för att de val vi gjort är rätt. Vi tolkar liksom verkligheten så att den visar att vårt sätt var bäst.

Jag har alltid varit bra på confirmation bias, tror det bidragit till att jag ofta känt mig ganska nöjd. Men samtidigt som jag älskar att människor fungerar så här, att vi går runt och intalar oss själva att vi har gjort rätt val, att vårt sätt att leva är det rätta för oss, så kan det vara ganska jobbigt för andra. 

För eftersom de flesta föräldrar har åtminstone några områden där de är övertygade om hur extremt bra deras sätt fungerade så råkar man som mer nybliven förälder ut för väldigt många tips baserat på en (1) familj och deras confirmation bias. Det behöver inte vara något fel på råden för det. Men det gör det lättare att strunta i sånt man själv inte känner sig bekväm med.

Exempel på frågor där det blir extremt tydligt: person som ska få sitt andra barn frågar om hen ska köpa dubbelvagn eller om det räcker med ståbräda och allt runt sovmetoder (eller frånvaro av sovmetoder).


Självklart måste man få ge råd utifrån vad som funkade för en själv och jag tänker att mina erfarenheter ibland kan vara en skön motvikt till all hets om hur ”duktiga” barn måste vara: sova i egen säng, sluta amma prick när BVC säger det, sluta åka vagn för att de fått syskon osv. Min tanke är ju att barn blir stora ändå, mycket utveckling går av sig själv och min confirmation bias visar att det har funkat bra hittills. Hehe.

Ett råd jag verkligen vill sprida är förresten att gå till doktorn om ens barn har upprepade förstoppningar. Vårt yngsta blev som ett helt nytt barn när vi bett om – och fått – movicol/laxido junior.  Barn ska inte behöva gå runt och ha ont i magen och vara rädda för att gå på toa. Men det var en parentes.

Jag lever!

Och Martin med. Det verkar gå ganska bra efter operationen, även om det såklart känns när nån karvat i ryggen osv. 

Tystnaden i bloggen beror hur som helst på att jag: 

1. Försöker vara en relativt god mamma/fru och rodda det mesta i hemmet (inkl lämning och hämtning på förskola och skola) pga konvalescent partner som tex får lyfta max fem kg (det beror kanske på att de bland annat lyfte nån muskel med en tång för att komma åt diskbråcket). 

Jag lyckades ganska bra med familjegörat tills jag fick nån slags influensa i torsdags. Kämpade på ändå, men sov långa stunder när barnen såg på film eller lekte på sina rum. Var yr med muskelvärk och feber. Innan jag blev sjuk lagade jag i alla fall denna måltid: parmesanköttbullar med timjan och stuvade makaroner. 

Ok nu fortsätter listan. 

2. Försöker jobba undan så att ingen annan behöver göra mitt jobb när jag är borta och så att jag inte ska behöva få panikstress när jag kommer hem och det lackar mot jul(kampanj) mm. Det går faktiskt ganska bra på den fronten och jag vill tacka mig själv för att jag satt till efter 23 ikväll och fick ungefär lika mycket gjort på de tre timmarna som på en normal arbetsdag. 

3. Förbereder mig mentalt för att åka till LA med familjen om en vecka. Idag beställde jag nya armpuffar till barnen, det finns såklart att köpa men orka hetsa runt efter det första dagen med jet lag. Imorgon måste jag komma ihåg att låta dem prova sina sommarsandaler så att de fortfarande passar (auto correct föreslog ”Sommarstad Ale”). 

Gud vad lyckligt lottad jag känner mig att få åka bort med det här gänget. Bara så ingen tror att jag är otacksam med mitt gnäll över mycket att göra just nu. 


Förlåt för detta inlägg. Nu ska jag sova. 

Jättemycket länkkärlek!

Det där med bloggens död känns väldigt främmande när man på samma dag läser så här mycket fint:

Hos ÖppetHusligheter

Förra veckan var jag på en jättefin frukost, i regi av Maria Soxbo/Husligheter.

Fotot ovan: Therese Wiberg/Wfoto.se.

Först fick vi lyssna till Johanna Hampf. Hon grundade sitt företag Pottery Jo 2011, ur en idé om att producera och importera porslin och keramik från världens alla hörn. Ni ser hennes porslin på nästan alla bilder nedan.

Sen berättade Cecilia Falk om ADD:wise, som handlar om att addera något extra till sin matlagning. Cecilia har också precis startat Svenska Ekoskafferiet. Därifrån kommer mixen till det där fina lingonbrödet jag bakade häromdagen. Jag är också tokig i deras lemonad.

På plats fanns också Jessica Frej som berättade om sin karriär, hittills. Så härlig person!

Jag och Juni ska börja laga mat tillsammans efter hennes YouTube-filmer, där alla recept är enkla. Tänkte börja med köttbullar.

Representerade var också nederländska Dutch Deluxes som gör bland annat skärbrädor. På den här skärbrädan ligger ett blåbärsbröd (finns som mix) och en prästost som var himmelsk. Ja, som ni ser var det en bra start på dagen.

Leksaksmuseet i Bergrummet

Häromkvällen var jag och Arve på Louise/Hej hej vardags vernissage på det nya leksaksmuseet i Bergrummet, Skeppsholmen. Det var jättefint att se skisserna till hennes illustrationer, se hur hon jobbar. Och hennes bok måste väl ändå vara en av de bästa presenterna man kan ge bort vid baby shower/barnfödsel/dop.

Dessutom var museet helt magiskt. Caroline Romare är scenograf (och gift med Peter Pluntky, om man har inlogg på DN kan man läsa om deras gemensamma hem här) och har ansvarat för utformningen, tillsammans med ett kreativt team med erfarenheter från bland annat Dramaten, Operan, SVT, Stadsteatern och Kulturhuset. Det märktes verkligen att de är vana att arbeta med dramatik för det var verkligen spännande att gå genom den enorma leksakssamlingen.

Jag har lovat Arve att vi snart ska gå dit igen.

Bergrummet – Tidö Collection of Toys & Comics är namnet på Stockholms nya museum på Skeppsholmen som baseras på den kända leksakssamlingen från Tidö Slott utanför Västerås. Under sex decennier har samlingen byggts upp, och det är uppskattningsvis 40 000 leksaker som flyttats från Tidö till huvudstaden och ett nytt modernt sammanhang. 

Super-Charlie och skurksyrran

Häromdagen fick jag hem den nya boken om Super-Charlie av Camilla Läckberg. Arve tyckte att den var lagom spännande och att det var bäst när föräldrarna fick snurrande ögon (dvs blev hypnotiserade av Super-Charlies nya lillasyster, en gullig men också mystisk bebis). Den påminner lite om Babybossen. Millis Sarri illustrerar med många detaljer och det gillar barnen såklart. Vi pratade också om hur föräldrar ofta har förutfattade meningar om vad barn tycker är kul. Och att man ska prata med barnen först.

En morgon. Eller TGIF. 

Jag vaknade tidigt, långt innan alarmet. Eftersom jag hade så gott om tid slängde jag ihop en filmjölkslimpa med lingon (utifrån en mix från Svenska Ekoskafferiet som jag fick på en frukostföreläsning jag var på igår). Den tog kanske 5 minuter att röra ihop och hälla i formen och 50 minuter i ugnen. Under tiden den gräddades klädde jag på Arve och hjälpte Juni med kläder, duschade och klädde mig själv. Kolla vilket fint bröd! 


Sen blev det ändå kaos med resten av morgonen. Det ena barnets nackhår blev ond-strama vid flätningen, skorna hade blivit för små och gjorde ont i tårna, Piggley Winks äventyr ville aldrig ta slut osv. 

Så småningom började jag stamma av stress och insåg dessutom att jag räknat fel på tiden och skulle bli sen till mitt möte. Ett barn låg på golvet med obekväma skor på fötterna och ett levde om och lekte spöke under en stor pläd. Och vi var tjugo minuter efter tidsplanen. 

Men då kom Martin och tog över! Jag skulle alltså ha lämnat barnen eftersom han hade läkartid inför operationen av sitt diskbråck men han viftade in mig i badrummet så jag skulle hinna göra mig klar till mitt möte, klädde på barnen och körde iväg dem. Jag blev nästan gråtfärdig av lättnad. Hann med mitt pendeltåg och allt. 

DET är kärlek: att se när den andra behöver hjälp. Mer kärlek än 1000 rosor eller en resa till Paris. 

Snart är det helg! 

Inredning: vad är viktigast?

Jag har beställt en jättestor ullmatta till vardagsrummet som vi ska testa ikväll. Och så har pappa hjälpt mig att byta elkontakt på en lampa och Martin har borrat upp en ny krok att hänga den i (jag vet vad ni tänker, men jag fixade i alla fall oljan på bilen i lördags). Och även om inredning knappast är ett område jag prioriterar så njuter jag verkligen av att få ordning på saker. Tänker att det är likadant i alla kulturer, det är något allmängiltigt över att vilja göra fint i sin bostad?

Naken glödlampa är väl snart med på utelistor, men jag tycker det är svårt att hitta snygga fönsterlampor som hänger.

Vad är viktigast för att du ska trivas i ett hem? Är alltså genuint nyfiken på detta! Skriv gärna typ topp tre, om du orkar. 

För mig hamnar belysning högt upp på listan. Minnet av när man kom hem till nån kille som tände taklampan… Så fruktansvärt omysigt. 

Hej från viloläger

Idag har jag varit i trädgården med barnen, sovit middag, fått en välbehövlig och hårdhänt oljemassage på mitt favorit-thaiställe Du1, ätit pulled lamb till middag och umgåtts med mina föräldrar och Erik och Joséphine. Och barnen såklart. En väldigt skön dag.

Nu tänker jag somna tidigt. ​För att vara en slags ambassadör för att somna tidigt är jag ändå väldigt dålig på det, med vissa nödvändiga undantag. Läste nånstans att våra föräldrar sov ca 9h/natt och vi bara 7. Orkar inte googla upp artikeln nu men känner igen mig i det. Det var inte som om mamma och pappa satt och ugglade framför Netflix till efter 23.00 helt vanliga vardagar. 

(Viloläger trodde förresten en jag känner att det hette när man stängde av teven med fjärrkontrollen. Vi var små då.)

Puh!

Herregud min lista den här dagen. Först det som skulle packas inför helgen, mina och barnens kläder, cyklar och necessär (Martin är i Göteborg och åker direkt därifrån till Karlstad). Sen att lämna barnen till frukost för att hinna till jobbet i tid. En ganska diger att göra-lista för den korta arbetsdagen. Sen lämna två paket, hämta barn, besikta bilen. Den blev UA (älskade skodan!) och nu åker vi mot Karlstad. 

(Lägenheten är utlånad till vänner, hör av er om ni vill låna nån gång.)

Festlistan

Hittade en festlista hos Sandra Beijer.

– Vilken är den roligaste fest du någonsin varit på?
Vår bröllopsfest.

– När var du riktigt full?
På Charlottes champagnefest. Ja, ni ser. Vi hade med en flaska Cristal som Martin fått i 30-årspresent.

– När gjorde du något pinsamt på fest?
Det blir aldrig kul om inte folk vågar vara ”pinsamma” på fest. Gör väl något pinsamt på varje fest.

– Vilken är den peppigaste låten?
Det är en låt som många av de andra gästerna har en relation till. Älskar när alla får feeling och sjunger med. En peppig låt för mig är Blind med Hercules & Love Affair. Kommer aldrig glömma när den precis hade släppts och jag var på Koriander och Martin spelade den på terrassen och jag dansade under bar himmel. Ok, minnet är inte alls lika töntigt som det lät när jag skrev det, heheh.

– Vad känner du dig snyggaste i?
I sällskap av vänner där man liksom lyfter varandra genom kvällen.

– En riktigt kalasig bild tack!

– Beskriv en perfekt fredag
En perfekt fredag är en alldeles vanlig vecka, när jag haft en bra dag på jobbet, gärna med möte i stan på eftermiddagen så man hinner få den där känslan av att alla är på väg hem med buketter och systempåsar. Sen hämtar vi barnen tillsammans, lagar middag och kollar på nån serie när de har somnat. Nystädat är det också.

Men eftersom det är en festlista får jag väl säga att en perfekt festlig fredag är ungefär som en dag jag upplevde under Way Out West 2016. Dagen började med vinlunch på Smörgåsbaren, fortsatte med dans på dagsfest på Rubinen, prat och hotellrums-vin med en kompis, sen vidare till festivalområdet för svinbra spelningar och så avslutade vi med svartklubb tills solen gick upp.

– Vem är du på efterfest?
Går aldrig på efterfest. Jag kan vara uppe hela natten om det är ett bra dansgolv, men skulle aldrig prioritera nån sömnig efterfest före att få sova.

– Bästa walk of shamen du gjort?
När jag och Martin var nykära gick jag alltid upp vid sju-åtta och cyklade 5 km hem till mina föräldrar (där jag bodde under en period) för att gå ut med hundarna. Ville inte att mina föräldrar skulle behöva göra det (de ställde ändå upp så mycket) och jag avskyr ändå sega morgnar hos nån annan. Det var frost i gräset och vackert längs vägen.

– Vad ska du göra i helgen?
Jag ska åka till Karlstad med barnen. Det blir absolut ingen fest, jag hade tänkt gå på Thåström men jag kan se honom i Stockholm istället. Det ska bli jättehärligt att umgås med mina föräldrar och vara ute i höstvädret.

After work

Den här veckan har varit så bra hittills.

I måndags hämtade Martin barnen på förskolan/skolan och lämnade dem hos kompisar de längtat efter att få leka med. Sen tog han tunnelbanan till stan och mötte upp mig. Vi provade kläder på Weekday och åt en svinbra middag på Ljunggren. Deras ingefärsdrink är bland det godaste jag vet. Sen hämtade vi barnen strax före 19.

Min monstertugga i den lilla ångbullen till vänster… Det kändes också mysigt att vi fick maten på samma tallrik? Jaja, såna opretentiösa tillfällen som i måndags är nästan det bästa tycker jag. Så god stämning!

I tisdags kväll hade jag jobbmöte, dvs åt pizza med väldigt bra och smarta personer varav två var med på Skype från ungefär andra sidan jorden. Vi planerade Kenyaresan.

Igår kväll var det mer reseplanering för då bokade jag och Martin klart vår semester i LA. Vi ska först bo på ett hotell i Santa Monica, sen på Aria i Las Vegas och så en natt på Ace i Palm Springs. Nu får bara barnen hålla sig friska när vi ska åka för jag är så uppspelt inför den här resan att det inte är klokt.