Hur var ditt 2017?

Men ärligt: var verkligen 2017 så dåligt för nästan alla människor? Tänker nu alltså på det privata planet. Har planeterna stått i nåt otursmode eller har folk mest dragits med i det allmänna missnöjet?

OBS! Jag har vänner som har förlorat föräldrar, andra vars barn har fått svåra sjukdomar och jag känner många kvinnor, mammor, som tagit steget ur en dålig relation. Fattar verkligen att året varit pissigt för alla som tvingats igenom olika kriser.

Fattar också att man känner att det på ett internationellt, politiskt, plan varit fruktansvärt. Overkligt.

Men rent privat. Har det varit ett extra dåligt år för många?

Hur var ditt år? Sämre än genomsnittet?

Årets sista morgon

I den här familjen är jag och Arve de mer morgonpigga så nu ligger vi i soffan och myser. Arve ser på film och jag har för en gångs skull på Nyhetsmorgon (annars är det alltid barnkanal på morgonen) och läser ut en deckare.

Total bladvändare: Karin Slaughter – De vackraste.

Igår var vi ute i två timmar, barnen cyklade och vi strosade längs sjön. Impopulär åsikt, men jag saknar verkligen inte snön här. Visst, det är kul med pulka nån timme innan alla fryser. Men det var så klart och fint igår och det är skönt att slippa det ofrånkomliga slasket. Idag ska vi gå och mata änderna. Men först ska jag låta Martin få en lång sovmorgon (jag är ett sånt helgon!) och ta med båda barnen till centrum för att försöka få en klipptid till mig själv.

Dröm: bli ambassadör när barnen är stora

Tack Ann för att du länkade till detta reportage från livet som ambassadör på Island! Känner sån kärlek till Juholt plötsligt? Blev också gråtmild men det kan vara lite pms som spelar in.

Klipp från 100 dagar på Island – Håkan Juholts egna bilder från Reykjavik. SE BILDSPELET!

Foto: Håkan Juholts privata

”Det vanliga diplomatiska arbetet ligger inte nere. Hittills har det blivit 14 olika rapporter som skickats till UD i Stockholm. Men till alla de officiella uppdragen adderas nu också mängder med kulturaktiviteter, bjudningar, kaffekalas och vickningar. Någon är kanske orolig för vad som händer med ambassadens representationskonto.

– Det går alldeles utmärkt. Det är nämligen alltid jag och Åsa som steker köttbullarna, gör snittarna, Västerbottenspajen och bakar kakorna. Vi har inte budget att ta in någon extra personal. Vi gör det själva.

Det är mycket jobb och jag trivs. Jag mådde inte bra av att inte ha något att göra. Nu kan klockan vara två på natten innan vi fått in det sista i diskmaskinen efter en vickning. Åtta på morgonen är jag på ambassaden. Jag är trött när jag lägger mig på kvällen. Det är härligt.”

Intervju med Arve och Juni, de fyller 4 och 7 i mars

Ok det här var väl mest roligt för mig…

ARVE:

1 Vad brukar jag alltid säga till dig?

– Att jag är en älskling.

2 Vad gör mig lycklig?

– Alltid.

3 Vad gör mig ledsen?

– När jag gör någonting dumt.

4 Hur får jag dig att skratta?

– *viftar tokigt med armarna*

5 Hur var jag som barn?

– Också lite tokig.

6 Hur gammal är jag?

– 40-50?

7 Hur lång är jag?

– 40-50?

8 Vad är min favoritsysselsättning?

– Vara med mig.

9 Vad är jag jättebra på?

– Inget. Nu kan du sluta.

PAUS.

10 Vad är jag inte så bra på?

– Att inte sitta still med nån annan.

11 Vad jobbar jag med?

– Med datorn.

12 Vad är min favoritmat?

– En fis.

13 Varför är du stolt över mig?

– För du gör så coola saker och snälla saker.

14 Om jag var en seriefigur, vem skulle jag vara?

– En tv.

15 Vad gör du och jag tillsammans?

– Läser bok. Och nu får du faktiskt hålla tyst.

PAUS.

16 Vad är likt mellan dig och mig?

– Vi är alltid lika.

17 Vad är olika mellan dig och mig?

– Oleka? Oleeeeeka!

18 Hur vet du att jag älskar dig?

– Men jag sa att du ska hålla tyst nu?

19 En sista fråga: Vad är mitt favoritställe dit jag gillar att gå/åka?

– NEJ.


JUNI:

1 Vad brukar jag alltid säga till dig?

– Att du älskar mig.

2 Vad gör mig lycklig?

– Jag. Och när jag gör något till dig.

3 Vad gör mig ledsen?

– Om jag drar mycket i dig eller om Arve gör nåt sånt.

4 Hur får jag dig att skratta?

– När du gör roliga saker.

5 Hur var jag som barn?

– Du hade kort hår och var ganska orolig för dina syskon.

6 Hur gammal är jag?

– 37!

7 Hur lång är jag?

– En centimeter? Åh gud. En meter!

8 Vad är min favoritsysselsättning?

– Va med mig.

9 Vad är jag jättebra på?

– Du är bra på att skoja och att bli arg. Och du är bra på att säga att vi ska gå och lägga oss.

10 Vad är jag inte så bra på?

– Du är inte så bra på att göra slime.

11 Vad jobbar jag med?

– Gatubarn, att de ska få det bättre,

12 Vad är min favoritmat?

– Spagetti och köttfärssås.

13 Varför är du stolt över mig?

– För att du är rolig och för att du är snäll.

14 Om jag var en seriefigur, vem skulle jag vara?

– Musse Pigg. Jättelik! Ni skrattar lika mycket och ser ut lika.

15 Vad gör du och jag tillsammans?

– Åka och handla och åka till simskolan tillsammans.

16 Vad är likt mellan dig och mig?

– Vi är lika roliga, vi har bruna ögon och brunt hår.

17 Vad är olika mellan dig och mig?

– Det som är olika mellan oss är nog att du tycker om att ha en knuveluss på huvet (detta är alltså min slarviga knut) och så tycker du om gosiga kläder.

18 Hur vet du att jag älskar dig?

– För att du födde mig först och för att jag är så snäll. Och för att du säger det.

19 Vad är mitt favoritställe dit jag gillar att gå/åka?

– Tyresta och på semester.

Piggvar

Uppdatering: den var tydligen MSC-märkt, Martin hade frågat. Bara jag som förutsatte att han inte tänkt på det. Bra va Sara?

Igår lagade Martin färsk piggvar. På innanmätet (säger man ens så?) kokade han buljong till en vitvinssås, i flera timmar. Och så gjorde han potatispuré. Det var otroligt gott!

Sen kom jag på: får man ens äta piggvar? Och nej, inte enligt WWFs lista. Min syrra jobbar liksom med fiskefrågor så jag skämdes extra. Men nu kommer jag i alla fall kolla fiskens märkning väldigt noga framöver.

Det är ganska svårt att äta fisk, med utfiskning och miljögifter osv. Och lite störande är det att man ens kan köpa rödmärkta fiskar!

Hanna Rosell spår 2018

Frågor lånade av Nöjesguiden.

Vad var det roligaste som hände 2017?
Att resa. Jag har njutit varje minut av varje resa. Från Kolmården till Palm Springs.

(Jag har också skämts varje minut, för miljön. Men det är tydligen för abstrakt och jag känner att just jag gör för liten skillnad i det stora hela för att det ska stoppa mig, fast jag sett jämförelser med isblock osv. Jag fattar att många av er känner hat nu.)

Vem gjorde oss stolta ute i världen 2017?
Vad? Samtyckeslagen.

Vad ser du fram emot mest 2018?
Kan 2018 bli naturupplevelsens år? Året då jag kommer ut på promenader mer regelbundet. Åker skidor. Spenderar mer tid i sommarstugan. Bokar in nån kortare vandring med vänner en vanlig lördag. Hoppas verkligen för det är något jag saknar.

Vad slutar vi med 2018?
Låtsas som om vi bryr oss om miljön genom att skriva om ”medveten konsumtion” osv, samtidigt som vi fortsätter flyga flera gånger om året.

Vad blir trendigt?
Den festival som tar Skankaloss plats när Nya Gagnef skriver att det är ”färdigrejvat”.

Vad blir årets stora skandal?
Valet.

Vem/vad har satt sin sista potatis?
Inte Alexander Bard i alla fall, vad det verkar.

Vem/vad kommer att få aningen för mycket utrymme i massmedia?
Olika gubbar som är ute och vevar mot ämnen som feminism.

Vem/vad kommer få aningen för lite utrymme i massmedia?
Katastrofer/konflikter som glöms bort. Kvinnors perspektiv i drabbade områden.

Vem skulle du vilja byta liv med 2018?
Nån extremt rik. Skulle göra hens år till the year of skänka pengar till bistånd.

Vad kommer vi låtsas gilla?
När nån bjuder på fika och det är raw food.

Vems klädstil vill vi sno?
Sväljer väl hövvet och byter kropp med typ Kenza då.

Vem kommer vi att störa oss på?
TV-personligheter med särskilda manér. Den sköna killen. Eller för den delen även tjejen som vill va den sköna killen.

Har du något nyårslöfte?
Nej.

Johannelundstoppen

Jag jobbar ju nu, som sagt. Vi är få på jobbet och det är ganska lugnt och mysigt här. Igår efter lunch tog jag och tre kollegor en promenad, upp till Johannelundstoppen.

Älskar såna här fakta:

Runt Storstockholm ligger åtta sådana toppar i en ring: Granholmstoppen, Johannelundstoppen, Frösundatoppen, Högdalstoppen, Vårbergstoppen, Hammarbybacken, Fagersjötoppen och Hökarängstoppen. Alla skapade av schakt- och rivningsmassor och skulpterade av Holger Blom (1906-1996) i samarbete med olika konstnärer och landskapsarkitekter.

Så här skriver Per Virten i boken ’Där jag kommer från – Kriget mot förorten’:

”Topparna var Bloms stora idé. […] De enorma jordhögarna var ett kreativt svar på en svår fråga. När tunnelbanan borrades fram genom rullstensåsarna, berg schaktades ner för miljonprogrammets jättestadsdelar och citykvarteren revs för parkeringshus och storkontor rullade lastbil efter lastbil med tipprester bort över broarna. Var skulle man göra av allt? Bloms svar var en rad toppar i olika stadsdelar.”

Johannelundstoppen 04

SLUT PÅ FAKTA!

Nu blev det så här

Igår ursäktade Juni något knasigt hon gjort med att ”jaja, nu blev det så här”. Och det har varit mitt motto hela hösten så jag fnissade till.

När jag var yngre tänkte jag ofta ”det ordnar sig” och det gjorde det såklart för det mesta. När Arve var liten tänkte jag ”man kämpar på” för herregud vad jag gjorde det då. Och nu handlar det mycket om att jag gör så gott jag kan, men ibland får jag ändå bara konstatera att saker blev som de blev.

Nu blev det så här.

HALLÅ förresten, det var tydligen förlösande att på allvar fundera på att sluta blogga för nu känner jag hur det bara sprutar inlägg ur fingrarna. INGET känns för meningslöst att skriva om, allt ska ut. Förlåt och håll till godo.

Självporträtt:

 

Tar mitt straff

Jag fattar att det är osmart att festa efter en lång tids förkylning. Men det var ändå värt det. Samt att skratt sägs vara läkande?

Så vaknade jag med ögoninflammation i båda gluggarna imorse… Nåväl, får väl ha mina krokiga glasögon istället för linser ett par dagar och undvika att böja mig framåt pga trycket. Samt se ut som en mullvad.

Imorgon ska jag i alla fall jobba igen, jag har tagit noll ledigt under julen. Martin är ledig fram till nyår så barnen får ändå vara lediga i mer än två veckor och det känns som huvudsaken.

Ett tips förresten. Om ni inte har lyssnat på radions adventskalender Marvinter så gör gärna det. Den är jättefin! Lite läskig och bäst för barn (och vuxna) från ca 5 år. Lyssna tillsammans! Och kanske inte som godnattsaga. Vi lyssnade på halva när vi åkte till Karlstad, och andra halvan på hemvägen. Det var perfekt. Finns på SR Play och Spotify.