Mobilen 

Jag måste skriva om en sak. Förra veckan när vi var i lekparken var det en mamma där med två små barn. Under tiden barnen lekte satt mamman och tittade i mobilen nästan hela tiden. Alltså vi måste skärpa oss med mobilanvändandet! Våra barn är bara små i några år, när de är i tonåren kommer vi förmodligen ångra att vi inte tog tillvara på varje sekund, varje dag. 

SKOJADE BARA. Där fick jag er allt?

Vill rekommendera den här krönikan om mobilsurf och barn: Hur skulle Alfons pappa porträtterats i dag?

(Den där mamman var för övrigt jag, barnen lekte på egen hand och höll på med olika viktiga projekt som att rulla en boll nedför rutschbanan alt att baka sandkakor och jag korrläste texter för jobbet och svarade på mail.)

Morrn morrn

Igår kväll råkade jag somna under nattningen och det är ca det värsta som finns för mitt humör. Det, och att bli omotiverat svettig när jag sminkat mig så att det blir som pyttesmå svettdroppar över hela ansiktet. Jag kom upp som ett monster, morrade argt medan jag borstade tänderna och gick direkt och la mig igen. Buhuuu, Martin som bakat egna naan till den indiska middagen han lagat (den hann vi dock äta innan men ändå trist att förstöra bra upplägg på kväll) och vi som sett fram emot att se nytt avsnitt av The Fall säsong 2. Nåväl, sen fick jag ändå gå upp kl 05 med lilla som inte kunde somna om, så ändå värt att vara hyfsat tidigt i säng. Nu på väg till jobbet, hej från hissen! 

 

Vi är bästa vänner och vi bor i Miniland (osv)

När sommaren var som sämst kom jag på att det vore smart att boka vintersemester innan alla deppiga svenskar skulle köpa upp allt. Jag hade ju fått himla fina tips om resmål i ett annat inlägg, men det slutade ändå med Teneriffa och Sunwing Fañabé Beach. Hotellet ligger vid stranden och har barnklubb och SATS-gym och skönhetssalong (jag har redan bokat behandlingar) så där kommer vi säkert bo bra.

Skärmklipp

Spara/slösa

Jag har slut på min ljuvliga nattkräm från Decléor, och precis när jag tänkte beställa en ny burk påminde Lois mig om den här artikeln. Kortfattat är det en journalist som under en period använd Niveas klassiska kräm i halva ansiktet och en svindyr i andra halvan. Och huden blev (såklart) bättre med Nivea.

Näe, ska jag börja kolla budgetalternativ nu igen, jag som trivs så bra med Decléor? Men 379 kronor för en matsked kräm. Äeee, jag får fundera lite på detta.spara-och-slösa

 

 

Om pappadepression

Hos Hormoner & Hemorrojder har en läsare skrivit och berättat om sin mans pappadepression. Jag tycker först och främst att det är sorgligt att det fortfarande (för många) är så skamligt att be om hjälp (från vården) när det gäller psykiska problem. Men blir också lite upprörd över detta:

”Väninnor med barn säger åt mig att ställa kraaaav på honom. Och ibland vill jag bara ruska om honom och säga åt honom att skärpa sig! Gör nåt åt det!! Fast sen får jag dåligt samvete när jag vet och ser hur tufft han har det… han önskar ju inget hellre än att inte känna såhär. Att bli frisk.

Att få honom att prata med en utomstående om detta är totalt uteslutet, han vägrar och tycker det är otroligt skämmigt. Så – hjälp? Vad kan jag göra för att få tillbaka min livsglada,  skojiga, kärleksfulla, vanliga man? Han har aldrig varit deprimerad förut och är inte på något vis suicidal.

Kul för den här kvinnan att både ta hand om sitt spädbarn ungefär helt ensam, samtidigt som hon tycker synd om sin man, som inte vill något hellre än att inte känna såhär men ändå inte kan tänka sig att prata med en utomstående för att få hjälp?

Åh vad många människor som går runt och är liksom medberoende för att deras partners inte vill eller orkar ta tag i sina problem. Jag är verkligen inte nån som försöker förenkla psykisk sjukdom,  jag vet också att vården lämnar mycket att önska och det är ju jättehemskt för den här mannen som drabbats. Men i de här fallen vill ju kvinnorna hjälpa männen att få rätt hjälp. Och att då bara vägra för att det är skämmigt? Näe, skärpning.

(Fler exempel finns i kommentarerna till inlägget.)

Nästa sommar 

Jaha, då googlade jag precis vart (hemska) Farfar i fickan spelas in (The exterior scenes were filmed on location in the towns of Southwold and Aldeburgh, in Suffolk. The Masons’ house was in Crabbe Street, Aldeburgh. The pier and the lighthouse were in Southwold. The bike and other shops were in Walberswick.) inför nästa sommar. Jag har en romantiserad bild av engelska kuststäder sen vi läste om Hastings Hotel i engelskboken i fyran och sen språkresor till Isle of Wight och Torquay (-95 och -97).  

 

Sommaren 2015

Jag älskar att bo på hotell. Förutsatt att det är fräscht (då har ändå min bacillskräck blivit så mycket bättre, när jag var 20 hade jag ofta med en plastpåse som jag lade in tv-dosan i så jag kunde använda den när jag lagt mig utan att behöva gå upp och tvätta händerna efteråt. Varför slutade jag ens med det förresten? OBS jag har jobbat med att städa hotellrum och att tvätta av dosan ingick inte.) och att det går att sova bra med barnen i sängen (dvs två 90-sängar med väggfasta nattduksbord går bort). Det är så skönt att det går att mörklägga rummen helt, att det är svalt och skönt och oftast ganska tyst och barnen brukar sova bra. 

Igår kväll somnade Arve redan 18.30, jag beställde upp middag på rummet och så kollade jag och Juni på balett på tv och sen spelade vi iPad och såg på barnprogram och när hon somnat var jag liksom ledig. Inga leksaker att plocka bort, ingen diskmaskin att plocka ur. Jag lade mig bara och kollade på Seinfeld (ser från S01E01) och väntade på Martin som jobbat med sommarens näst sista konsert. Så stolt över honom förresten, både Lundell och Bo Kaspers fick stor publik, då känns det himla värt att dra ett lite större lass under en period. 

I eftermiddag åker vi dock hem och det ska bli 100% skönt. För två veckor sen hade M varit borta på jobb en vecka och då packade jag bilen för just två veckor på resande fot. Sen åkte jag och barnen till Norrköping och mötte upp Sara & Johan som följde med till Kolmården. Detta präktiga förresten: lämnade hemmet med tom tvättkorg och dammsög till och med innan jag bar ned barn och packning till bilen. Så värt idag. 

Innan den här perioden började var jag ganska sur över att jag skulle vara själv med barnen en del, men sommaren har blivit så fin. Jag älskar att hinna umgås med mina föräldrar och syrran och hennes kille och vi har träffat vänner som jag och Juni saknar och barnen har fått mycket tid med sina far- och morföräldrar. Nu ser jag fram emot att börja jobba igen, Martin börjar också snart nytt jobb och lilla A ska skolas in på förskolan. Just det ser jag visserligen inte så mycket fram emot, men det blir bra såklart.  

 

Tack Nivea!

Innan semestern fick jag ett fint bud från Nivea så nu har jag gått runt och doftat klassisk deo hela sommaren. Den till höger är min favorit. Den till vänster ska jag använda när vardagen börjar igen. Inför det nya läsåret har jag nämligen som vanligt högtflygande planer på att styra upp saker. Det brukar gå ganska bra, faktiskt. 

 

Detta gör mig galen

Om jag ”tvingas” läsa nån mer som tycker att ungefär alla sätt att protestera mot SD på är fel sätt så vet jag inte vad jag gör. 

”Det är bättre att ta debatten på andra sätt” JAMEN GÖR DET DÅ! 

Precis ALLT anklagas ju för att spela SD i händerna, är det meningen att folk ska sitta helt tysta? Ja, förutom de som tar debatter om typ jordbruksstöd (för när man debatterar krångliga sakfrågor inom andra ämnen märks det tydligen att SD inte kan något, jag tycker dock inte att det verkar avskräcka folk att många av SDs politiker blir uthängda som mer eller mindre okunniga/labila?). 

Nu riskerar varken jag eller mina barn att bli direkt utsatta för rasism och ändå känns det väldigt skrämmande att leva i ett samhälle där det normaliseras. Min man åkte en gång buss från Bagarmossen och där satt en man som skrek helt fruktansvärda saker till några svarta småpojkar som åkte på samma buss. Ju mer vi normaliserar rasismen, ju fler känner att de har stöd att göra helt vansinniga saker. Jag är enbart glad att det finns folk som engagerar sig. 

En bra dag

Igår kväll tappade jag det. Vi hade varit på en superfin middag hos K&N (buffé med varmrökt lax, tusen tillbehör och en ost jag nu känner mig närmast besatt av – Allerums långlagrade skotsk cheddar) men sen tog det ovanligt lång tid att lägga Arve och efter det åkte jag och hämtade vår packning (vi är fortfarande på resande fot så att säga) och allt var en enda röra av olika väskor och kassar och det blev mörkt innan Juni somnade och jag var irriterad på Martin och hann inte springa. Så sur! 

Sen blev natten bra och idag har jag sovit middag med A (40 min sov jag, vilken lisa för själen), sprungit 8 km (tack och lov snabbare än den katastrofala rundan i söndags, gör inte precis några framsteg just nu), varit på massage (den var fantastisk), organiserat om all packning och haft en allmänt fin dag. Nu ska M jobba några dagar till och sen åker vi hemåt.