Aj

Anna Hellgren skriver så det känns

”För hur ska man annars se på den frenesi med vilken bättre bemedlade barnfamiljer vallfärdar till sydostasiatiska charterbyar om loven? Det allmänna frosseriet i kött, bilar och billiga plastprylar? Köksrenoveringarna, weekendresorna, färsk tropisk frukt året om?

Trots att nästan alla inte bara känner till att världens ekonomiska resurser är ohyggligt ojämlikt fördelade, utan även att koldioxidalstrande lyxaktiviteter är ett hot mot hela mänskligheten.”

Den där dubbelmoralen vi lever med, där man i olika hög grad försöker göra val som är ok, men ändå unnar sig sånt man vet är dåligt. Nej, jag pratar inte om alla er som läser, men tror att de flesta känner igen sig… Vilken värld lämnar vi till våra barn, till våra barnbarn? Varför är jag så sopig?

5 reaktioner på ”Aj”

  1. Jag kan bara svara för min egen del – jag stoppade effektivt huvudet i sanden och höll för öronen tills det inte gick längre för några årsedan. Det gick liksom inte att blunda för vad man bidrog till och jag insåg att jag inte skulle kunna se mina barn i ögonen (klyschigt men sant) om jag inte gjorde så mycket jag kunde för att inte bidra till miljöförstöring och klimatförändringar.

    Men jag har lite svårt att förstå varför inte fler väljer bort riktigt miljödåliga val idag, när vi verkligen översköljs med information om vilka konsekvenser det får? Alltså, varför man tex upprepat fortsätter att flyga på charter fast man inte har huvudet i sanden? Jag fattar verkligen inte alltså. Det går att sluta? Det är ju våra barn som kommer att få leva med naturkatastrofer och krig och se väldigt mycket svartare sidor hos mänskligheten än vad vi gör idag bara för att vi inte vill sluta konsumera. Hur kan det vara värt det? (Eller ja, jag vet ju typ varför. Det är alldeles för långt mellan vårt handlande och dess konsekvenser för att vår hjärna ska kunna greppa det helt. Men ändå?)

    Sedan är såklart svårt att göra allt, det kan väl få. Men saker som att nöjesflyga, äta massvis av kött som fötts upp på kraftfoder, göra stora renoveringar bara för att man känner för det… Nej. Om man inte är klimatförändringsförnekare förstår jag det inte?

    Kanske är det meningen att det ska göra ont?

    (oj, vill nästan inte posta det här för att det låter så hårt. Men det är ju sant. Vi behöver förändra våra vanor. Vi måste.)

  2. Jag känner ju mycket igen mig i Mellan skog och gårds kommentar. Jag tycker det är dags att reglera så folk inte behöver välja om de ska bidra till en sämre framtid eller inte. Jag tror att det är svårt för många att ta acceptera vad deras konsumtion och resor innebär när det betyder att de själva gör dåliga saker. Alltså, rent psykologiskt tror jag det är en anledning till att folk inte vill tänka på det. Och att samtidigt som vi får jättemycket information om att resor, konsumtion och kött är dåligt, så får vi jättemycket budskap om att resor, konsumtion och kött är billigt och något vi borde göra mer och mer och mer. Det tycker jag suger.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.