Anna Karenina på Dramaten

Mitt första möte med Anna Karenina var genom en miniserie som jag har för mig gick på tv under julen. Det var tydligen för mer än 15 år sen, men efter lite googlande (vet ni hur många Anna Karenina det har gjorts?) hittade jag den till och med på YouTube. Hur som helst, jag minns att det var en stark upplevelse. Jag älskade berättelsen och läste senare boken.

Igår fick jag för första gången se Anna Karenina på en teaterscen, i Dramatens uppsättning. Jag tyckte mycket om den, särskilt dialogen mellan Levin och Anna. Andreas Rothlin Svensson är otroligt bra, jag såg honom senast i Kärleken kommer att skilja oss åt och han kommer verkligen till sin rätt som Levin. Uppsättningen handlar mycket om kvinnofällan, ofriheten. Kärlek och åtrå. Osäkerhet och svartsjuka. Jag älskade också scenografin, den var mäktig. Och musiken!

Hej från två förväntansfulla.

Anna Karenina blir blixtförälskad i officeren Vronskij och inser plötsligt att hon är olyckligt gift. Hon ser inget annat val än att följa passionen. Men hur hon än gör väntar tragedin: Lämna man och barn, sitt liv och sin ställning – eller neka sig själv kärlek och frihet? Samtidigt, i en annan del av landet, försöker den förmögne landägaren Levin glömma sin kärlek genom att gräva ner sig i arbete.

Andreas Rothlin Svensson, Livia Millhagen. Foto Sören Vilks.

Jag kan verkligen rekommendera att se den. Är inte ensam om det:

”en storslaget gripande tragedi om kärlekens skönhet och sorg” DN
”Livia Millhagen är magnifik” SvD
”Andreas Rothlin Svensson som Levin imponerar med sin fysiska blandning av eufori och ångest” SvD

Och om nån fortfarande tror att man måste vara uppklädd på Dramaten vill jag visa min outfit. Var inte precis den enda i regnjacka och grova skor. Och medelåldern i salongen var ung. 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.