Så klövig person 

Ni minns ett av mina första pass på SATS? Förutom den lilla incidenten måste jag säga att jag är väldigt nöjd som kund. Det är fräscht, hjälpsam personal och det finns ca tusen anläggningar i Stockholm så man kan välja fritt.

Själv är jag medlem i Danderyd men tränar helt enkelt där det verkar vara bra pass. Och på alla ställen jag besökt (Odenplan, Södra Station, Zenit, Farsta etc) är det väldigt blandade personer som tränar. Olika åldrar, kroppar, mål med träningen och så vidare.

Det är väl kanske självklart att det är så. Men jag hade ändå nån fördom om att alla skulle se ut som castingen till Paradise Hotel (menar detta som en komplimang i träningssammanhang, människor som liksom lever träning?).

Förutom vid de två tillfällen när jag råkat fastna i sladden till hörlurarna och därmed råkat dra/slänga ned mobilen på löpbandet där jag sprungit i ganska raskt snigeltempo. Samt försökt hoppa av bandet i full fart för att fånga den (alltså herregud vad klövig… och ja, det såg minst lika mycket ”Mr Bean på gymmet” ut som det låter, fråga Martin) så har jag aldrig känt mig obekväm eller liksom ”fel”.

Varför man nu skulle känna sig fel på ett gym där man, precis som alla andra, betalar månadsavgiften. Men det är så lätt att känna sig bortkommen när man inte kan med inställningarna på löpbandet eller när man (vid två tillfällen) gått in i killarnas omklädningsrum för att man trodde det var vägen upp mot entrén (södra station, nästa gång får jag väl ta av mig klockan innan och fortsätta in helt oberörd ”hörrni killar, vem är det som tappat sin klocka?”*).

Det finns såklart massor av bra gym, jag har inte testat några andra. Men kan ändå tipsa om SATS.


*rykte som gått om ca alla manliga gympalärare, då alltså i tjejernas omklädningsrum

10 reaktioner på ”Så klövig person ”

  1. Gud, sådär gjorde på riktigt vår manliga medelålders gympalärare på mellanstadiet.
    Kom in med en typisk pojkklocka när vi stod och duschade. Och när vi skrek och försökte skyla oss bara sa att oroa er inte, jag har sett så många nakna tjejer i mina dar.
    Alltså ryser när jag minns.

    1. Ja men jag har hört flera som varit med om det personligen. Så sjukt! Och jobbigt för helt vanliga fräscha gympalärare som ofta fick snuskrykte för att alla hade hört så mycket om äckel.

  2. När jag flyttade till Malmö testade jag massor av olika gym innan jag (med samma tankar som du) klev in på SATS. Och blev fast. Så himla bra! Mänskliga fina instruktörer, fräscht och fint, bastu, skitbra pass, alla möjliga folk. Älskade särskilt deras lunchpass, spinning+core, där man kunde välja om man ville gå på bara det ena eller båda.
    SAKNAR.

  3. hahahaha, EXAKT det ryktet gick om gympaläraren på min skola när jag gick i högstadiet. ”Alla” hade hört talas om denna incident när han gick in i tjejernas omklädningsrum och frågade vem som tappat klockan. Jag vet än idag inte om det var sant eller inte…

  4. Jag har alltid varit SATS-frälst sen jag jobbade som barnpassare på SATS i Karlstad. Men typ alla i min närhet dras med samma fördomar som du hade tidigare och ofta har jag saknat träningskompis. Då och då har jag testat andra ställen som Friskis (INTE min grej kan jag nu konstatera en gång för alla) och just nu har jag träningskort på House of Shapes. Jättebra tanke eftersom de har så många danspass men tyvärr ligger de fel tider för mig som ska pussla med barn och jobb och att de bara finns vid Hornstull. Trevligt ställe men nej, till hösten är det jag som byter tillbaka till SATS igen. Ses vi där kanske 😉

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.