Älskar lab 

Igår var jag på vårdcentralen. Jag bad förstås inte om antibiotika, berättade bara om halsont och dumma fingret. Inlägget igår skrev jag lite skämtsamt, ur en googlares perspektiv liksom. För jag antar att jag inte är ensam om att försöka ställa diagnos hemma. 

Jag har i alla fall ingen streptokocker (ergo dålig googlare) och fingret ska jag sprita, precis som jag blev rekommenderad på instagram. Om jag inte var så trött på att vara sådär småsjuk så jag inte kan träna och behöver ta alvedon mot halsontet för att äta middag så skulle jag såklart inte ha tagit upp vårdens dyrbara tid i onödan. Men det var i alla fall en väldigt noggrann läkare som skickade mig på lite övrig provtagning idag. 

Eftersom jag är en mes med sprutor och blodprov och sånt blir jag alltid glad när jag får ta prover på lab, de är sjukt proffsiga. Kvinnan som stack mig idag var helt ung men hade ändå räknat ut att hon stuckit ca 60 000 personer. Så tryggt. Jag bad att få halvligga ned i stolen för att slippa semisvimma efteråt och blev inte det minsta yr. 

Nu till jobbet! 

8 reaktioner på ”Älskar lab ”

  1. Jag har kommit över min sprutskräck faktiskt. Det är rätt skönt, speciellt som jag blivit tappad på en hel hoper rör med blod de senaste veckorna. Men de på labb är duktiga att sticka.
    Annars så avskyr jag tejpen, blir helt röd och skinnflådd när jag drar bort den!

  2. Alltså. Jag jobbar på vårdcentral, och jag säger…kom bara!
    Tycker det är så synd att väldigt många känner att de inte törs höra av sig till vc för att de inte vill ta upp plats eller tid. Ja, ibland kommer/ringer det folk som kanske inte behöver vård egentligen, men det är ju en sak som VI kan avgöra, hur ska gemene man veta det? Mår man riktigt risigt kan man vara väldigt sjuk…eller bara ha en envis förkylning. Det är ju det vården är till för, att rådgöra, bedöma och eventuellt bota. Är glad att folk vågar höra av sig, för så många remisser vi skickar vidare som sedan visar sig vara allvarliga tillstånd, många får hjälp i tid!
    Man ska vara rädd om sig och lyssna på sin kropp, i bästa fall är det inget farligt, och det är inte individens ansvar att se till att vården inte överbelastas – det är politikernas.

    Puss på er!

  3. Ja, jag skulle just skriva det som Catarina skrev: numera tycker jag att tejpen är värst. Avskyr den! Får blåmärken där tejpen har suttit (får blåmärken ganska lätt…). Men din spruttagerska vek hörnet proffsigt – det är ändå ++.

  4. Så mycket bättre att ta på lab!
    Har blivit väldigt blödig på äldre dar (höhöhö) och blir alltid svettig på gränsen till svimfärdig plus att mina vener ”gömmer sig” när det är dags att ta blodprov. Då känns det mycket tryggare där de är mer stickvana.
    Skulle ta på min vc en gång där det var en ny sköterska som var alldeles för försiktig, spände inte åt den där grejen runt armen nog hårt och letade efter blodådror med ett finger som knappt kändes, stack fel, började om på andra armen på samma sätt. Vid tredje försöket var jag så blek så jag fick lägga mig och vila en stund. Sen kallade de in en äldre, lite barsk sjuksköterska som fixade det hela så snabbt så jag nästan inte hann med. Fick ett fint blåmärke på köpet, men bara det blev gjort så var jag nöjd.
    Inget ont om den första, men i kombo med spruträdd person blir det inte alltid så bra. Numera säger jag till i förväg så de vet. Bättre både för mig och för dem tänker jag.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.