En morgongåva

I morse, när jag travade runt i lägenheten, med sjuklingen på höften och mörka ringar runt ögonen plockade Martin fram en present, liksom bara för att. Kan ej finnas ett bättre tillfälle att få materiell uppskattning?  

 
Sorry för suddig bild, har inte ens hunnit ställa in rätt tid på klockan och hastade till tunnelbanan samtidigt som jag fotade.

2 reaktioner på ”En morgongåva”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.