Hannadagen

Jag är uppväxt med att man firar det man kan fira. På min namnsdag brukade jag få något litet, en flaska schampo, nya fingervantar. Det låter kanske fånigt men det gjorde att jag kände mig viktig. Jag har tagit med mig inställningen om firande och vill definitivt bli uppvaktad på mors dag, firar Maria-dagen med tårta (Maria är vårt släktandranamn) och tycker om att fira andra. Idag ska jag ha med mig barnen till jobbet (jag ska bara packa lite papper i kuvert) och sen ska vi äta namnsdagslunch för mig. 

Det enda konstiga är att mina barn har fått namn utan namnsdagar. Men Juni har i alla fall en bolibompanamnsdag. Och vi firar deras andranamn: Maria och Gustav. 

8 reaktioner på ”Hannadagen”

  1. Jag tycker att det låter jättemysigt att ni firar! Det har vi också gjort i min uppväxt, lite extra fika på namnsdagar osv. Försöker även att fira de som inte är med oss längre, typ äta tårta på morfars födelsedag osv. Allhelgona har vi egentligen aldrig uppmärksammat så födelsedagsfika blir ett sätt att minnas.
    Försöker nu själv i vuxen ålder att gratta/skicka kort till syskonbarn på namnsdag osv. Det är ju som du säger en extra dag att bli lite uppmärksammad på!

  2. Åh samma här! Ett par strumpor och liten extra kärleksförklaring från mamma. Fint sätt att starta året på.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.