Underbart är kort

Igår skulle barnen spela upp nån teater för mig. Arves solo höll dock på i en evighet och avslutades först när jag började tjoa och applådera.

Ungefär så känns det på en del konserter man går på. Typ det var kul i början men enough already.

Typisk konsert enligt mig (Beyonce självklart undantagen): Först har man ingen aning om när spelningen ska börja. Det står en tid på biljetten men man fattar att det kommer att börja minst en timme senare. Och när det äntligen drar igång fylls tiden ut av meningslösa solon, presentation av alla i bandet och trist mellansnack istället för att bara ösa på.

Men så är det aldrig på festival! Det tighta schemat måste hållas, spelningarna startar i tid och upplevelsen maxas verkligen. Älskar det där drivet, intensiteten som blir då.

Ser med andra ord extremt mycket fram emot Way out west, bara en dryg vecka kvar nu!

Hoppas bara alla familjemedlemmar är friska osv. Jinx jinx.

En reaktion på “Underbart är kort”

  1. Kan bara hålla med! Har varit på så mycket konserter och festivaler i mitt liv och festival är alltid bäst. Man får se konstiga band man inte visste om att man ville se, stora kända band som måste samsas ned dom små och sen publiken, så blandad och härlig!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

Denna webbplats använder Akismet för att förhindra skräppost. Läs mer om hur dina kommentarsuppgifter behandlas.