Hejdå bloggen

Jag har funderat på att sluta blogga i åtminstone ett par år. Men så har jag fått lite ny lust och fortsatt, inte velat göra något överilat. Men nu tror jag faktiskt att det är dags att säga tack och hej för de här FEMTON åren.

Hannaslillablogg, Hannabyheart och När du inte orkar ringa en vän, som den hetat genom tiderna. Juni 2005 – juni 2020.

Tack till alla er som hjälpt mig genom olika stora händelser, såväl som vardag, med snälla och peppande kommentarer, tips och råd. Tack till alla jag lärt känna genom bloggen. Och till alla vars bloggar jag fått läsa, för att ni delat med er av allt.

Kommer såklart fortsätta babbla på instagram så vi ses säkert där ❤️

@hannarosell

Varför finns det inte god kebabsås i hela Stockholm?

Uppriktig fråga alltså. Igår kväll åkte vi från Karlstad för att slippa midsommartrafiken (som brukar vara galen på söndagen) och hade tänkt äta längs vägen. Martin kom på den utmärkta idén att stanna för kebab någonstans innan man lämnar regioner med god sådan.

Om fler får samma feeling längs E18 kan jag rekommendera Nya Ekeby i Karlskoga, vi satt ute medan barnen lekte i en lekpark på andra sidan vägen. Klockan var strax efter 20 och solen värmde. Kebabsåsen var PERFEKT.

Midsommar var fantastiskt fin. Vi åkte till Värmland och bodde i mina föräldrars hus eftersom de bodde i sommarstugan. Syrran och Johan lånade en liten stuga av grannar, eftersom vi inte kan bo med våra föräldrar. Sen firade vi midsommar med sillunch och grillmiddag, jag badade för första gången i år och det var så varmt att jag kunde ligga kvar länge och babbla om hur det måste vara bland det absolut bästa som finns.

Förlåt för jinx

9 januari hade jag enorma förväntningar på detta år.

Jag har gått från att ha hundra roliga planer inför 2020 till att mer vara glad att leva. Jag har blivit nån carpe diem-person tror jag. Går och lägger mig om kvällarna och känner mig tacksam för att jag inte har ont någonstans, är stressad eller har ångest. Såg att en superhälsosam ung personlig tränare drabbats av en obotlig cancer (elin.kjos på instagram) Tänker seriöst att varje dag är en gåva. Orkar inte känna mig besviken över inställda fester och festivaler och resor. Nu har vi fint väder med 25 grader och sol och jag ska göra mitt fyrtionde år så golden det bara går.

Nu kan jag inte skriva mer för jag ska googla på en solsäng jag kan köpa och ha i trädgården (det finns en myrstack nära så jag vill gärna komma upp en bit från marken). Ja, jag gillar fortfarande att sola/åttiotalet ringde osv.

Glad lördag allihop!

Självgodheten själv

Ursäkta tonen i det förra inlägget, så otroligt självgod fast jag egentligen menade att vara lite skämtsam. Har verkligen inget att vara självgod för när det kommer till pandemin.

Vet såklart också att det är priviligerad att ha en sommarstuga att åka till. Eller att kunna ta ut semester som vanligt. Och att få jobba hemifrån (då tänker jag inte bara på vård, skola etc utan även alla serviceyrken som kräver att man är på plats, tänker ibland att de större grupper man ser i nån park kanske är ett arbetslag från IKEA som har personalaktivitet en ledig dag, vad vet jag liksom).

Så nu fick jag det sagt.

Värmland

Jaha nu får alla friska åka hejvilt över Sverige. Jag lade upp mitt inlägg om när jag och barnen åkte till sommarstugan igen. Det har annars varit i karantän ett par veckor.

Jag bestämde mig för längesen att det aldrig är värt att ha diskussioner i bloggen, det enda som funkar är att pudla. Och ibland har jag ingen lust att pudla och då raderar jag även välskrivna kommentarer som håller god ton, fast jag fattar att det är sjukt osympatiskt av mig. Men jag orkar inte med det extra stresspåslaget det ger att försöka förklara sig för personer, när jag blir den som liksom personifierar en del av det som gör deras liv sämre. I detta fall Corona och att inte få träffa sina äldre.

Nu när man får åka fritt tänker jag att min resa är ett ganska bra exempel på hur vår familj kan göra för att resa säkert i sommar.

Jag började till exempel med att kolla beläggningen på det närmsta sjukhuset från sommarstugan. Där vårdades just då två patienter för covid men ingen på IVA. Jag planerade såklart inte att varken jag eller barnen skulle hamna på sjukhus – i så fall skulle jag aldrig våga resa någonstans, särskilt inte UTAN dem. Men för säkerhets skull.

Sen packade vi allt vi behövde hemma och storhandlade minutiöst. Isolerade oss i stugan och hade en helt otrolig helg. Träffade barnens mor- och farföräldrar på vägen hem, utomhus med stora avstånd.

Det känns som om det här fria resandet handlar om ekonomi och turism snarare än folkhälsa. (Nåväl, det är såklart absolut folkhälsa att folk får träffas över generationerna. Jag funderar just nu på hur vi bäst kan träffa barnens mor- och farföräldrar i sommar utan att riskera att smitta dem som absolut inte ska smittas.)

Men själv tänker jag inte ta med familjen till nån av de stora semesterorterna i landet i sommar även om man får (och det känns otroligt lockande med typ Gotland, Österlen, Västkusten), fattar inte hur man ska fixa belastningen på vården där? alla gör såklart som de själva vill.

En tur till Värmland blir det absolut för oss. Glafsfjorden kallar.

Åh herregud vilken självgod ton i detta inlägg????? FÖRLÅT är allt annat än självgod i detta ämne!!

Inne och säger 👋

När jag inte bloggat på några dagar tar det emot att skriva. Sen när jag väl publicerat blir det gärna flera inlägg på raken, som nån ketchupeffekt.

Börjar väl då.

Idag blev jag firad på jobbat, två månader efter födelsedagen. Vi kunde ju ha väntat till hösten kanske, men vi skulle ändå ha sommarlunch tillsammans (utomhus) med min avdelning så kollegorna passade på. Blev så himla glad! Jag tycker väldigt mycket om mina medarbetare, men det kanske jag skrivit om förut. De hade haft en insamling på kontoret och jag fick en stor väska från Rodebjer och ett par örhängen från Syster P. Så himla på pricken! De får 10/10 i presentköpande!

Sen åt vi sallad och fikade och spelade boule vid Kanaanbadet. Mitt lag förlorade med 10-9 så det var spännande ända in i matchbollen. Så mysigt på caféet där.

Här smygfotade jag två innan alla hunnit komma. Spritning av händer pågår.

Jag trodde inte jag gillade brunt men vill bo i denna klänning. Luftiga långklänningar, varför har man ens något annat på sommaren.

Här med mina skor som jag tycker är lite ”asiatiska typ kimono-tofflor” men Martin tycker signalerar mer åt crazy cat lady.

Man ska inte lyssna så mycket på sin partner när det kommer till ”mode”, det är sen gammalt. Ibland får han tycka till, om nån passform till exempel. Ibland slår jag dövörat till. Tips!

Älskar för övrigt sommarvärmen. Barnen var hos kompisar och badade efter skola/förskola så jag och Martin tog en lång promenad innan vi hämtade dem.

Det var så mycket folk ute vid sjön, en fin sommardag. 1 juni.

Godnatt.

Blinding lights

Jag är väl ca 25 år för gammal för tiktok men också i en ålder där man vinner på att strunta i sånt. Så jag och syrran spelade såklart in en sådan på hotellrummet.

Har du tips på såna tiktok-koreografier som är (som syrran sa) ”roliga snarare än sexiga”, ja du fattar. Tipsa gärna!

Staycation

Hej hej. Jo, jag tog bort ett inlägg som några av er kanske märkte. Kände att jag klumpade ihop mig själv/mina beslut med folk jag tycker är nonchalanta idioter och hade ingen lust med det, oavsett hur väl avvägt jag tycker att just mitt beslut var.

(Pratar gärna mer om detta samt förklarar mitt tänk osv över mejl/fb-messenger men ej här.)

Igår skjutsade Martin in mig och syrran till Hobo hotell för att gå på festivalen Låt live leva. Den går ut på att man isolerar sig på ett mysigt hotellrum dit man får trerätters middag levererat och en livespelning med massor av olika artister på hotell-teven, som man ser tillsammans med alla andra som håller sig på sina rum. Ensamma tillsammans liksom.

Det var urmysigt! Vi gjorde som ett litet hemmaspa med pedikyr och ansiktsmasker och sånt och mina fötter är nu redo för sommaren, tack Sara!

Maten var lagad av Frida Ronge och desserten var en supergod glass från Tre vänner.

Denna ska jag köpa fler gånger i sommar.

Chokladglass med kolasås (19%) kokad efter eget recept, doppad i choklad (18%) med rostade & saltade jordnötter (7%).

På väg hem bjöd syrran på frukost på St Paul bageri. En slags croissant med vallmofrö. Känns som att äta goda saker är 70% av mina nöjen just nu.

Långhelg vid sjön

I onsdags storhandlade jag och packade bilen med allt vi behövde för en hel helg i stugan, inklusive mina barn och lånehunden. Sen körde jag lite längre än de två timmar som rekommenderas. Ärligt talat hade vi inte ens kommit till Södertälje på två timmar då det var köer ut ur stan samt att vi åt på Max och rastade hunden lite extra.

Vi stannade bara på rastplatser utomhus och väl framme i Värmland isolerade vi oss i sommarstugan. Jag hade dessutom kollat upp det närmsta sjukhuset och där vårdades två för covid, ingen på IVA. Kändes som en ganska riskfri resa.

Det var underbart att komma fram. Barnen målade stenar (tips, bra färg finns hos Panduro), jag skurade båten, promenerade och läste ut en hel bok.

Det är lite omständligt i stugan. Vi har el men inte vatten så man bär in sjövatten och kokar på spisen till disken. Sen diskar man i kokhett vatten och bär ut det avsvalnade diskvattnet och häller på blommorna.

Men det är också en del av avkopplingen; att de där bestyren får ta lite tid. När disken är torkad och inplockad är det så otroligt skönt att lägga sig på utesoffan och njuta av vågskvalpet och suset i tallarna.

Det finns ingen bättre plats i världen.

Charlie trivdes också.

Så blev det helg igen

Vi har fått låna den otroligt gulliga lilla hunden igen. Känner mig så glad för det. Detta inlägg har jag skrivit då och då under hela helgen, därav olika tempus.

Fredag

Jag hämtade Arve tidigt, Juni har varit hemma sen i onsdags med lätt halsont (som gått över) och vi såg en film tillsammans hela familjen, den om Sonic.

Innan dess hade jag gått förbi Villa Brännugnen och köpt sushi. Martin åt nån soppa, typ blomkål. Vi äter ofta 2-4 olika rätter samtidigt i familjen, men jag tycker huvudsaken är att man äter tillsammans, inte att alla äter prick samma sak.

Vips var det lördag. Jag blev väckt av det här ansiktet och hade beställt nybakt bröd med utkörning, som redan hängde på ytterdörren.

Jag skulle kanske ge mig själv 7/10 poäng i guldkant på vardagen. Minst.

Nu har jag gått ut med hunden som kommer somna om i soffan med barnen, själv ska jag gå lite längre (än jag tror är bra för henne i snabbt tempo) och sen ska vi cykla till vänner och grilla korvar med hundra tillbehör och bröd och tunnbröd med mera, på deras altan. Jag och Charlie går i förväg. Ses sen!

Så här vill jag också bo.

Söndag

Nyvaken med Svenska Dagbladet som vi har för tillfället. Ätit rostad macka med cheddar och björnbär, som nästan varje morgon sen jag upptäckte denna goda kombination.

Snart ska jag ut och gå, senare ska vi köpa ett bord till balkongen. Martin har gjort mig en bild av hur vi sitter där och spelar kort ljumma sommarkvällar som jag fann väldigt romantisk så nu ska vi äntligen fixa till vår balkong. När ska det ens bli ljumma sommarkvällar? Det känns långt borta. Men det var härligt på vännernas altan igår. Utom när solen gick i moln och det blåste iskalla vindar förstås. Men det var i alla fall inte snöblandat regn.

Vädret ger mig även stor nytta av den dyra halsduk jag köpte förra våren. Sjal, halsduk, filt. Här var vi på väg hem igen.

Fråga Hanna: Stilakuten 7

Sandra: Kommer få vårt andra barn om några veckor och således ha en sommar med spädbarn och treåring. Längtar efter att ha kläder som en gravidmage inte får plats i och efter att känna mig lite mer piffig men ändå casual. Gillar inte korta shorts eller kjolar men gärna färgglada kläder.

Stort grattis, hoppas det blir tidernas enklaste förlossning!

Här kommer tre ganska olika stilar i olika prisklasser men kanske kan du inspireras av åtminstone något?

1. Jag är väldigt förtjust i nån slags bohemisk stil, menar inte att en bebis är en accessoar men det ÄR ju extremt gulligt med en bebis på armen till denna klänning. Samt att urringningen borde funka att amma i om det skulle vara aktuellt.

Skorna är ju extremt opraktiska med två barn, orka knäppa ett spänne liksom. Men annars stoppar man bara fötterna i ett par birkenstock. Skor och klänning från H&M, stråhatt Arket.

2. Detta är min favorit. Tyvärr absolut inte färgglada kläder, men tänker att man kan ha accessoarer med färg. Överdel som är omlott och kommer från Rodebjer och tights med en twist från Zara. Skor (älskar fyrkantig tå!) från Ganni och örhängen från Pow Studios.

3. Sen kunde jag inte låta bli att göra ett collage där du, treåringen och bebisen kan matcha allihop. Allt kommer från Bobo Choses utom culottesen som är från COS. Här är det i alla fall FÄRG, kanske borde valt blå jeans istället men det var så härligt med rosa. Annars tipsar jag om ett par blå Levi’s Ribcage. Skorna finns i både barn- och vuxenstorlek.

Åh att få känna lite flow

Imorse smsade jag syrran och frågade om hon ville ha hemmakontor hos mig och det ville hon!! Lagade köttfärssås till lunch och båda har jobbat intensivt men också fikat och det var så mysigt att få hänga med henne en dag.

Spännande också att få höra lite om vad hon sysslar med, just nu förbereder hon en presentation om hur hav/fiske och mänskliga rättigheter hänger ihop globalt. Själv jobbar jag mycket med kommunikation om mammor och förlossningar inför mors dag. Olika men ändå lite lika.

Jag har haft några dagar med jobbflow (vilket jag tror beror på att det varit färre möten per dag) och är till och med hyfsat ifatt i mejlen *hör ljudet av en änglakör*. Levererat texter, planer, styrt upp. Åh vad SKÖNT det är, bara myser nu.

Eller så jinxade jag precis och har i själva verket missat/glömt något viktigt. Hu! Tar i trä och allt.

Alla känslor kommit re’n, vårens glada gäster osv

Jag håller på att slå rekord i flest antal steg/dag i genomsnitt under en månad. Men förutom ”motionen” (tränar absolut aldrig) så ger promenaderna mig en känsla av sammanhang. Man är ute bland folk liksom. Samt NATUREN är magisk, såg fyra korpar en dag och blev stående en kvart.

Här mötte jag för övrigt min man som var ute och sprang. Ibland behöver man få se sin partner lite oväntat på håll för att komma ihåg den där känslan. Blev nästan lite pirrig hehe.

En dag när jag gick över gamla militärbron såg det på långt håll ut som om jag skulle möta tre stora män som höll varandras händer.

Det var det också. Det var en ung kille i mitten och en personal i typ scrubs på varje sida. När de mötte mig verkade killen i mitten få panik men männen på varsin sida om honom var så himla lugna, trygga och fina med honom. Efter en stund gick de vidare, hand i hand. Blev berörd av psykisk sjukdom/psykos som drabbar människor (satte nu alltså ej diagnos på den unga killen men det ligger såna vårdavdelningar där) men också av att det jobbar så mycket fin personal inom vården.

Känner mig glad över att bo i en stadsdel där man satsat på att bygga ut och förlänga den här otroliga strandpromenaden. Ville mejla en politiker något positivt för en gångs skull. Så fint är det!

När jag gick nedanför ett stort äldreboende igår hade två personal tagit med tre boende till sjön där de fick sitt eftermiddagskaffe. Blev så glad att det finns vårdpersonal som hinner sånt.

Det här är förresten 2,5 kilometer från oss. Ett naturreservat där det går kalvar.

Igår när jag var ute och gick såg jag en ung kille med rakat huvud som sprang som om han var jagad. Jag kollade åt andra hållet och såg en tant som ramlat. Alltså hans instinkt när han såg tanten ramla var att RUSA dit och det tyckte jag var fint. Det kanske sker nåt rån i förorten emellanåt men om man ramlar blir man i alla fall inte liggande i många sekunder utan att få hjälp.

Tillsammans med en ung tjej hjälpte vi tanten upp igen. Jag försäkrade att jag är bra på social distansering och att jag gärna ville följa henne hem men hon ville prompt fortsätta sin promenad till centrum, hade bara råkat ta en brant backe eftersom de lade ny asfalt på hennes vanliga väg. Hon såg verkligen pigg ut dessutom så jag följde henne bara en kort bit.

I söndags skulle jag cykla hem till en kompis för en fika. Så blev vi kvar på altanen hela eftermiddagen, otrolig utsikt över sjön. När det började regna fällde Erica ut markisen och hämtade en sån där värmefilt med el. Så himla mysigt!

Ja mycket känslor åt olika håll är det som vanligt.