Igår var jag på fest hos Karolina Nolin, som har det vackraste hem jag vet. Här är hela gänget utanför porten.
Marie hade nya jeans, också en variant av Levi’s Ribcage som heter något med pleat, det är veck framtill och vidare ben. Tyckte de var så himla snygga!
Vi tog en extra natt i stugan och jag har sovit så gott. Vaknade till blåsten, avskyr i vanliga fall blåst men här tycker jag bara det känns vilt och vackert. När jag och mina syskon var yngre älskade vi att bada i vågorna.
Idag är det lite för kallt för att bada, tycker jag. Vet att flera av er som läser är vinterbadare och jag är djupt imponerad. Det här är ju inte precis vinter men måste ta på mig en tjocktröja när jag ska gå till dasset sen. Noll badsug.
Nu har vi varit här en hel vecka. Arve har tappat sin första tand, Juni har lärt sig simma (eller upptäckt att hon kan simma kanske man ska säga, hon har inte testat sen simskolan vid påsk) i kompisars pool och vi har grillat och haft det fint i det [😫växlande vädret😩].
Ingen av oss har badat i Glafsfjorden än, det har känts för kallt. Men en dag åkte jag och barnen till simhallen i Arvika. Arve åkte vattenrutschbanan mer än fyrtio gånger och Juni hoppade från trean med armpuffar på. Det ösregnade utanför.
Igår var det i alla fall varmt och fint och vi åkte till Sågudden och åt lunch och lät barnen leka. Senare fick de bada i Arnemars pool.
Idag hittade jag förresten nåt luddigt på duschdraperiet vid uteduschen (där jag tagit en iskall dusch varje dag, till och med tvättat håret). Luddet innehöll ca 50-100?? spindelbebisar. Mysigt! Ja ja här är man ett med naturen. Sett en älg som sprang precis framför bilen och det bor en hare nära stugan.
Nu tror jag i alla fall äntligen att vattnet blivit tillräckligt varmt för att jag ska våga ta mig ett dopp. Imorgon kanske.
I måndags packade vi ihop oss för att åka till sommarstugan. Men först en dag hos Hammarbergs.
(Eller allra först höll jag på att bli vansinnig av projektledande av packning och städning men det orkar jag inte skriva om nu när ilskan runnit av.)
När vi kom fram till torpet satt Marie och läste i sin urcoola adidasdress. Inte prick så här, men nästan:
De har byggt en drömmig altan. Där fanns ett mysigt stort tält för regniga dagar, ett stort matbord, en uppvärmd bubbelpool och en stor uppblåsbar barnpool med liten rutschkana. Det var dukat för lunch när vi kom och vi hade med oss en färdig köttfärssås i gryta.
Efter lunchen kom Marie ut med en nybakad, knäckig, rabarberpaj.
Vi räddade en humla ur poolen och gav den en klick honung. Den åt i ungefär en timme och sen hade den fått kraft att flyga vidare. Man känner sån extra omsorg om bin och humlor nu?
Sen gick vi ned till sjön och badade. Jag kände pressen från Marie, hon är en superbadare. Tror aldrig i mitt liv jag badat i så kallt vatten. Kändes härligt efteråt såklart!
Sen låg jag i hängmattan en lång stund medan Marie och barnen badade bubbelpool. Blev så trött av sommarledigheten, det var skönt att bara ligga där. Därefter fick vi grillat och vin och lyssnade på soundtracket till Big Little Lies.
Efter kafferepet nedan åkte vi vidare genom sommarkvällen.
Tack för en urmysig dag! Känns som om en viktig del av vår semester är att hälsa på hemma hos vänner, snyltsemestern så att säga 🤷🏻♀️.
Igår träffade vi min lillebror och hans sambo Joséphine. Arve klappade en av katterna och vi fick en otroligt god rabarberkaka. Sen gick vi till Putte i Parken som är en gratisfestival i Karlstad. Och så kollade vi på vårt gamla hus och handlade i vår gamla närbutik Netto. Mysigt.
Idag handlade vi tacos och åkte hem till Annica och barnen. Efter lunchen lekte barnen helt självgående i flera timmar, Martin åkte och tvättade bilen och jag och Annica såg I, Tonya. Den var jättebra!
När det slutat regna gick vi ned till älven och lät barnen bada. Usch vad kallt det såg ut, men de kämpade på.
Till middag grillade Martin lammfärsbiffar och jag gjorde denna sallad:
Cashew, kidneybönor, små gnocchi, massor av färsk persilja och dressing på balsamvinäger, dijon, honung och olivolja.
Tack för superfina kommentarer. Så skönt att ej vara ensam om olika känslor.
Jag tänker att om vi gör en aktivitet om dagen i väntan på badväder, så kommer åtminstone varje semesterdag att ha haft nån slags innehåll.
Igår var det fredag och jag och barnen åkte till stan medan Martin körde till Dala kyrkby för att stötta en av sina artister som hade turnépremiär.
Vi gick på bibblan och det gjorde mig glad. Stadsbiblioteket i Karlstad var en viktig del av min uppväxt, jag var sån bokmal. Bland det bästa jag visste var när nån kompis åt middag så jag blev ensam på hennes rum och kunde läsa hennes böcker.
Barnen lånade massor av sommarläsning, själv läser jag ändå bara i bokappen i telefonen nu för tiden. Men fint var det, bibliotekarierna hade skyltat så bra med sommartips.
Sen gick vi till Värmlands museum som byggts om. Det är en väldigt vacker lokal och helt ok utställningar, barnen lekte länge i ett stort och fint rum som tillägnats Inger och Lasse Sandbergs sagor.
Det var en mysig dag, barnen glada. Vi tog bussen hem och pappa hade lagat en orientalisk gryta av nåt slag, jättegod.
En parentes: Förlåt för deppiga bloggen men jag kollade precis vädret och vad snabbt det blir mörkare nu? Inte för att det gör så mycket att det mörknar vid 22, och jag älskar augusti och hösten. Men paniken att CARPA detta korta ljusa?
Skäms över att skriva detta men trots en jättefin start på semestern (åkte från Visby i onsdags morse, hem för att packa om, vidare mot Värmland och familjen, en härlig torsdag där jag och Juni sprang på morgonen, hembjudna till Annica och Stoffe med flera ”gamla vänner” och mycket skratt på kvällen) så kände jag mig så melankolisk igår kväll. Skyllde detta på VÄDRET.
Vår semesterplanering bygger liksom på hyfsat väder. Med ”hyfsat” menar jag åtminstone några dagar med 25+ och sol. Absolut inte följande:
Igår kom det en rejäl hagelskur under tiden vi satt ute och idag var infravärmen påslagen när vi åt lunch på en inglasad uteservering, för att folk skulle slippa frysa ihjäl.
Vi ska vara i Värmland hela semestern, främst i mina föräldrars hus eller vår lilla sommarstuga. Och jag vet att man kan åka på utflykter och yada yada men JAG VILL SOLA OCH BADA! Inte huttra i blåsten och känna som om jag våldgästar familjen med våra tusen väskor och leksaker i skruttigt väder.
(Har all förståelse för er som tycker detta väder är urskönt och som får panik av värmen. Men låt oss båda existera.)
Efter att ha pratat med Martin om hur skavigt jag kände att allt var (han var väldigt förstående och hade förslag på olika resor, uppskattades verkligen) märkte jag ändå att jag kanske var orimligt deppig över den ”förstörda semestern” så här en enda dag in på ledigheten. Hörde dock en liten klocka pingla i huvudet. Har jag inte känt så här förr? Jo men visst brukar jag väl inleda semestern lite låg i känslolivet?
Googlade och läste detta som jag tyckte var fint.
Såklart det får ta lite tid att komma ned i semesterstämning. Ska försöka slappna av och ha lite tillförsikt nu.
Nu har jag varit i Visby några dagar, på Almedalsveckan. Vi bodde i en stuga ett par mil utanför stan och den där ön är allt otroligt vacker och exotisk. I alla fall så länge solen sken. För hjälp vad det regnade under tisdagen, det bara öste ned.
Men måndagen hade varit så här solig så det var ändå ett helt ok genomsnitt.
Jag har varit på massor av intressanta seminarier och möten och haft det bra, lärorikt och utvecklande. Känner mig alltid tacksam över att få åka så maxar dagarna som en galning.
Mest intressant i år var ett samtal om hur vi lever i en värld där de allra flesta är troende och att det inte går att bortse från det när man arbetar med bistånd/utveckling av olika slag. Samt Prime PRs rapportering från Cannes Lions, om trender i kommunikation.
Min syster jobbar för en annan organisation så vi hann umgås en del och det var såklart otroligt mysigt. Vi åkte också dit och hem tillsammans.
Kul också att få va med nån som tycker detta är åtminstone lite roligt:
När vi klivit av båten och fått våra väskor behövde jag byta skor pga begynnande skoskav. Jag försökte snabba mig på men vi hann ändå bli absolut sist kvar i ankomsthallen. En ung vakt kom och sa att vi behövde gå ut för han skulle låsa.
Jag: ”förlåt men jag behövde bara byta skor” samtidigt som jag försöker packa ned de andra skorna och samtidigt råkar tappa ut en tops och en sån där stor skrubbgrej (man har i duschen eller torrborstar sig med) ur resväskan.
”Nu är jag nästan klar, ska bara skrubba kroppen lite snabbt så skyndar vi oss ut sen.”
Ok det var faktiskt mycket roligare när det hände än det lät nu. Kanske var trött efter tre tidiga morgnar… Vakten såg ut som ett frågetecken och visste väl inte vad han skulle tro.
Kan inte hjälpa att jag tycker att jag själv är så rolig, skrattade så mycket efteråt. Jag tycker iofs att syrran är väldigt rolig också så det är väl nån dålig humor som går i släkten.
I söndags skulle jag åka till Visby och Almedalen. Av ekonomiska skäl hade jag bokat den sena färjan, med ankomst först vid midnatt, men en bonus med det var en extra ledig dag ensam hemma.
Först gick jag ut och promenerade min vanliga runda. Sen gjorde jag en pizza till brunch med rester vi hade i kylen. Och vid lunch åkte jag till söder och mötte upp Peppe.
Jag var lite halvseg först, efter min trötta lördag (sover ofta dåligt när jag varit ute sent kvällen innan), men då tog Peppe det sociala ansvaret och berättade intressanta saker och om sin kärlek till Märta Tikkanen. Det var så skönt, fick bara gå där längs Götgatan och ned mot Slussen och börja bli mig själv igen.
Jag skäms ibland för att jag är så pratig. Men en gång sa Fatima att det faktiskt är att ta ganska stort ansvar, att vara den som driver samtalet. Och nu kände jag verkligen hur Peppe tog det ansvaret med liv och lust ❤️❤️❤️ och det gjorde mig så glad att jag snart blev mitt vanliga jag, dvs babblig som en papegoja.
Vi gick till Moderna museet och såg en stark utställning som precis haft premiär. Citerar museet:
Arthur Jafas berättelser går långt tillbaka i amerikansk historia, till de spår som den transatlantiska slavhandeln har satt på kulturen och på människorna. ”Hur gör man svart film med samma kraft, skönhet och alienation som svart musik?” är ett mantra som, enligt Jafa, hela tiden funnits med i hans skapandeprocess.
Jafas konst skapas i nuet men med USA:s historia som fond. Genom film, fotografi och upphittat material undersöker han händelser i den afrikan-amerikanska historien. Utifrån sina egna kunskaper och med referenser till andra konstnärer, författare och forskare, som exempelvis John Akomfrah, Toni Morrison och Fred Moten, gör Jafa nya och utmanande tolkningar av dagens samhälle.
”Monster” (1988) är ett av flera självporträtt i utställningen som visar på Jafas intresse för att undersöka hur en vit blick dominerar produktionen av fotografi och film. Spelar det egentligen någon roll om en svart person befinner sig bakom kameran när själva kameran fungerar som ett verktyg för den vita blicken?
Så stark utställning.
Sen åt jag nån slags lunch-middag med den här utsikten.
Åkte hem, duschade, packade och gick till pendeltåget mot Nynäshamn och båten till Visby.
Nej men nu ligger jag efter med att svara på kommentarer, ska snart komma ifatt igen.
Lunchdaten kom i alla fall, hon hade glömt (ibland tycker jag faktiskt det är skönt när nån missar något, känns mänskligt liksom) och sen hade vi en mycket trevlig lunch.
Resten av dagen fortlöpte ungefär som planerat, festivalen har ni ju redan sett.
Igår var det lördag och jag kände mig skör. Karolina vallade runt mig på stan och det var härligt, blev bjuden på Riches köttbullar till lunch. Mmm vad härligt det var.
Sen provade hon klänningar på Rodebjer. Som gjord för det märket är hon.
Sen åkte jag hem till syrran. Vi gick till Tanto och vilade på en filt. Sen en promenad via kolonilotterna.
Senare fick jag grillade vegoburgare med hundra tillbehör till middag och ansiktsmask under tiden vi kollade på fotbolls-VM.
Snygga va??
Du hör ett ljud mitt i natten. nåt krafsande mot ditt fönster i natt.
Nej men det är bara jag och syrran.
Åkte hemåt och längtade ihjäl mig efter familjen. Efter EN natt ensam hemma? Skämdes nästan men det var väl skörheten också.
Jag duschade och lade mig på spikmattan en kvart. Sen kollade jag på Parks & Recreations tills jag somnade. Sov som en stock i mer än åtta timmar och vaknade som en ny människa.
Stadsfestival är ju det roligaste jag vet. Var urglad hela tiden.
Jag hade nån slags overall på mig och var väl tråkigast klädd på hela området.
Så här coola är unga nu för tiden.
Första gången jag och Rebecca var på festival ihop var 2008, i Arvika.
Karolina var otroligt snygg som vanligt.
Festivalupplevelsen får 5/5 av mig. Lana Del Rey var magisk såklart. Vädret perfekt. Proffsig och välarrangerad festival generellt. Saknade Martin och syrran såklart.
I detta nu sitter jag på en restaurang och väntar på mitt sällskap. Det är en jobblunch och jag är lite orolig att hon glömt bort mig för det är hon som har bokat bord och nu är klockan snart tjugo över tolv.
Är för övrigt TOKIG i detta bröd som man får på en del restauranger. Nån slags kavring?
Det går alltså ingen nöd på mig, mitt största problem är följande: när jag lagt servetten i knäet, vad gör jag då med besticken? Lägger dem på bordet bara? Eller ska man vänta med att flytta servetten tills själva maten kommit? Tänkt på detta några middagar nu.
Ja ja petitesser bara. Martin är väl snart på väg för att hämta barnen och åka mot Värmland. Själv ska jag hem, jobba lite till och därefter måla naglarna och möta upp Johan och andra vänner på Lollapalooza. SOLEN SKINER!
Titt’ vad avslappnad jag är!
Jag skriver inte om allt i bloggen och fattar att det kan verka störande för vissa med såna här livsnjutarinlägg. Men vill poängtera att våren inte precis varit en dans på rosor alltigenom. Det tänker jag dock inte fokusera på denna helg. Nä nu blir det livsnjut för hela slanten!
PS betalar lunchen ur egen ficka, nån gång emellanåt skriver jag det, med tanke på det jobb jag har.
När jag skrev den där listan häromdagen (som Peppe också svarat på, så mysiga hennes svar var tyckte jag) skrev jag att jag ville vandra.
Men att vandra BEHÖVER väl inte vara norra Sverige, Fjällräven och kåsa (även om det såklart är härligt) utan kan även enligt Wikipedia även vara ”en kortare utflykt i okomplicerad terräng”. Det tog jag fasta på idag.
När Jessica skulle köra hem till Karlstad igen åkte jag med henne till Älvsjö. Därifrån gick jag genom fina Örby mot Högdalen och gick in vid Kulturhuset Cyklopen.
Därifrån gick jag mot Snösätra för att kolla på Wall of Fame. Så fint det är där, måste ta med barnen dit nån dag och fika, få en guidad tur bland alla målningar.
Därefter gick jag via Högmora där de tydligen bygger URFINA hus, googlade fram att det är brf Skogsgläntan.
Lånade bild från Derome.
Sen vidare mot Farstanäset och Norråvägen ut mot Ågestabron. Längs strandpromenaden vid Farsta strand och förbi Plantagen hemåt.
15,66 kilometer och genom nya områden, det får ändå räknas som en premiärvandring?
Det var en bra vandring, jag slapp snår eller smala stigar med högt gräs och buskar. Är inte RÄDD för insekter men de besvärar mig liksom, avskyr fästingar och surr runt huvudet. Här slapp jag allt sånt men fick ändå se mycket fint. En del skog, mycket sjö, olika kolonilotter och snygg graffiti.
Lyckades få hela TRE bilder på mig själv från midsommar (plus en film där syrran förevigade nån dans jag gjorde (till en låt som allsångsledaren kallade en rap om en anka).
Man får va glad för det lilla, annars är jag ju bara med på selfies samt gruppbilder jag tvingat familjen till. Här är två Arve tog när vi var på grönan, varav en jag ser väldigt knipande ut…
Ja ja alltid något.
Vi firade i alla fall en traditionell midsommar i Hökarängen, klädde stången och så. Barnen ville inte dansa runt den och det var ärligt rätt gött, jag har aldrig varit så mycket för just den delen av traditionen.
Sen åt vi midsommarlunch hos oss och drog till grönan. Det var mycket folk men allmänt härligt.
Jag och Jessica avslutade kvällen med en skräckfilm. Gott såååå.
