1. Vad sjukt det är när kroppen vaknar mindre än en minut innan alarmet och vad ofta det händer. Man måste ha en otrolig inbyggd klocka i kroppen. Som man glömmer att lyssna på annars pga alla hjälpmedel och störmoment?
2. Flera har undrat om programmet jag går. Här kan man läsa mer. Obs att jag får gå det pro bono, annars hade det såklart aldrig funkat. Tidigare har de även bjudit in deltagare från ex Rädda Barnen samt andra ideella organisationer. Syftet är alltså att utvecklas i sin ledarroll. Otroligt värdefullt för mig!
3. Det finns mycket att diskutera om detta land jag besöker. Men fokus för resan är att lära av områden där de ligger i absolut framkant. På det viset är jag inte här som representant för min arbetsgivare, utan det handlar mer om fortbildning för mig som person.
Nu kanske jag verkar ängslig men jag avskyr att råka ut för missförstånd och är otroligt mån om att inte riskera förtroendet för den organisation där jag jobbar. Ja men ni fattar?
Programmet började tidigt idag. Och nu är jag så trött att jag borde skriva om en del av den här texten inser jag, men det orkar jag inte. Ha överseende tack!
Först lyssnade vi till Jan Smejkal som jobbat länge med utveckling av företag och särskilt startups och som har superkoll på techutveckligen i Kina.
Sen for vi vidare till HAX som investerar i hardware startups. De tar in ca 15 team om året och teamen sitter i deras lokaler som har verkstad och allt de behöver för att jobba på sina prototyper. Kontoret och verkstaden ligger dessutom precis bredvid en gigantisk teknikmarknad (massor av våningar) där det finns ALLT, vilket såklart underlättar. Det var inspirerande hur väl de verkade ta hand om startupteamen och hur de hjälper dem att styra upp saker. Och de färdiga produkterna såklart!
Därefter åkte vi till DJI som gör drönare. Jag är lite rädd för drönare, för vad man kan göra med dem. Att man kan transportera och släppa ned allt från medicin till bomber. Men det är såklart smart hur de används av olika industrier. Och det var kul att provköra.
Dagens sista stopp var Viral Access som jobbar med influencer marketing på den asiatiska marknaden.
Grundaren Folke Engholm jobbade med Daniel Wellington när de lyckades explodera här. Idag har Viral Access utvecklat mjukvara som analyserar influencers och deras följare för att hamna rätt, och de jobbar bland annat med Spotify och Marshall.
Kort sagt så ser man hur kylväskor glider fram längs en bana uppe vid taket. Det är matkassar som beställts för hemleverans och de levereras oftast inom 30 minuter. Kassorna har packats ihop av personal i butiken och åker direkt till garaget via den snabba banan. Där väntar ett bud på el-vespa på att köra ut den.
Det var livat i affären. Folk handlade mat och andra hade valt ut levande skaldjur som de fick kokta direkt i affären och som de åt direkt. Eller tog med hem.
Fullt ös från tidig morgon till ca 22 när vi ätit middag. Då gick jag till gymmet och sprang 5 km och det kändes otroligt skönt efteråt. Lika trött i kroppen som i huvudet nu.
Kinesiska Shenzhen grundades av Deng Xiaoping år 1979 som en ekonomisk frizon. Då bestod området av landsbygd och några byar. 40 år senare bor knappt 11 miljoner personer här.
Det är alltså en ung stad. Oväntat tyst är det här, eftersom nästan alla kör elbil. Och grönt är det också, det blommar fint i alla planteringar och träd längs gatorna. Många skyskrapor.
Jag kom hit ikväll. Programmet* börjar inte förrän imorgon så vi som redan kommit gick bara ut och åt.
Det blev något som kallas för hot pot. Som nån slags kinesisk fondue. Man får en stor gryta som är fylld med vatten, buljong och kryddor. Sen beställer man in olika tallrikar med t.ex. svamp, grönsaker och skaldjur. Maten läggs i grytan och plockas upp med hålslev när den är klar. Vi fick olika dippsåser också.
Det låter jättegott och det var… spännande. Jag är inte så glad i varken svamp eller blötdjur (jag vet, pinsamt) men det var i alla fall en social middag.
*Resan är en del av det ledarprogram jag fått möjlighet/”stipendium” till att gå. Vi har ett superintensivt schema tillsammans med Business Sweden. Det är jättespännande och lärorikt.
Idag tyckte jag det var dags att plocka fram manchesterbrallorna, (men det kanske du redan sett på min numera öppna instagram? Sorry att jag upprepar mig.).
Kappan är modellen Odessa från Rodebjer, linnet kommer från Monki, byxorna från Gudrun Sjödén och skorna är Blankens. Konstig pose men jag hann inte ta nytt foto eftersom en granne kom in. Så pinigt.
Älskar i alla fall dessa brallor, det är som en dold resår baktill så de sitter högt och tight i midjan men är ändå väldigt mjuka.
På lördag ska jag åka bort. Lång och länge. Känns jobbigt att vara borta från barnen samt förstås skamligt att resa med flyg. Resan är en del av det där ledarskapsprogrammet jag går, en viktig del. Det är ett intensivt program, jag kommer vara helt slut efteråt. Tacksam över att få möjligheten såklart. Vet inte om jag ska uppdatera från resan, känner mig för skör för att orka få kritik över att resa. Dessutom är den tuffaste kritiken den som är befogad, det vet väl alla.
Det här är ansiktet på en som hade vargtimme mellan 2.15-4.45 i natt. Så många tankar som snurrade. Så dumt! Till slut gjorde jag en guidad meditation och somnade om.
På jobbet var det hälsovecka. En 45 min promenad med gulliga kollegor och supergod frukost efteråt. Tycker så mycket om min arbetsplats! Att få komma till detta när man känner sig som en påse skridskor ❤️❤️❤️
Ikväll var vi på grönan. Arve som äntligen blivit 120 cm ville åka Eclipse och jag (som sagt att jag inte skulle åka den karusellen för ens en halv miljon kronor), ville att han skulle åka med en vuxen första gången och det fanns ingen annan än jag. Var helt skakig innan och blundade hela åket. Men jag gjorde det. Helt sjukt känns det. Jag är alltså höjdrädd, ganska rejält också.
”Med sina 121 meter är Eclipse en av världens högsta slänggungor. Med en magisk dragningskraft lyfter den upp alla höjdorädda och svischar runt dem i 70 km i timmen.”
Så nöjd med sommarens reaköp! Som denna blus, använt den hur mycket som helst.
En morgon åt jag äggmacka och drack varm choklad på Pascal. En sån frukost slår konceptet frukostbuffé alla dar i veckan, tycker jag. Så gott!
I fredags tog jag med fem barn hem. Lagade tacos (ja igen) och bjöd (senare) de hämtande föräldrarna på vin. Kände mig glad.
I lördags gick jag en ganska lång promenad på morgonen. Sen låg jag i sängen i ett par timmar medan barnen lekte med sitt och Martin läste.
På eftermiddagen åkte vi till Vallebyparken.
Lördagskvällen spenderade jag på Anna och Viktorias födelsedagsfest på Torpet. Det var så kul! Fick äntligen sjunga karaoke!
Jo jag hade adidasdress, klädkoden var typ fritidsklädsel.
Idag åkte vi till Tyresta och grillade korv. Gick såklart Tjädetstigen också.
Sen bytte jag om och åkte till stan för att fira världens bästa syrra som fyllt år. Bio och Bistro Bananas blev det. Perfekt.
När jag kom hem skulle barnen somna och jag hann precis säga godnatt. Sen såg jag och Martin första avsnittet i den nya säsongen av The Affair. Det är allt en svart serie, men fin.
Idag när jag hetsade hem från jobbet, efter en intensiv dag där jag fick gå mitt i ett möte för att hinna hämta i tid men ändå blev sen pga olycka i trafiken, lyssnade jag på Peppe och Karin som poddpratade om hur kvinnor får för dåligt med återhämtning.
Jag hämtade barnen med andan i halsen och handlade på vägen hem. Hets-städade badrummen, hallen, köket, vek in tvätt, fluffade kuddar, dammsög och lagade tacos.
Välkomnade en gullig tjej som förhoppningsvis kan vara barnvakt ibland och som skulle träffa oss över tacomiddag idag. Det var trevligt att sitta och prata, barnen var dessutom supersnälla så kände mig stolt. (Martin hade konferens med jobbet.)
När den potentiella barnvakten gått hem var det egentligen dags att lägga ungarna men vi spelade istället en omgång Pettson & Findus (med egna regler så att varje omgång tar ca 40 minuter, snarare än tre timmar, tack och lov) och pratade om dagen. Vi behövde en mysig stund alla tre.
När barnen äntligen somnat gick jag ut och röjde i köket där vi lämnat disken på bänken. Klockan 21.30 brummade diskmaskinen igång. Då vispade jag ihop en pannkakssmet eftersom Juni önskade sig amerikanska pannkakor som matsäck imorgon när de har lilla OS med skolan.
Vek in lite mer tvätt, tvättade bort sminket och strax efter 22 satte jag mig ned i lugn och ro för första gången sen jag gick upp imorse, 6.30.
Orimligt faktiskt.
Obs att inte VARJE dag är sån, men det är ändå lätt att halka dit.
Äntligen kom den dag som Arve sett fram emot i åtminstone ett års tid, och som jag och Juni också var riktigt peppade inför: en ny film om gänget i Toy Story.
Vi har sett de tidigare tre filmerna ca 100 gånger sammanlagt skulle jag tro.
Vi hade äran att få gå på premiären på Rigoletto. Det var (som alltid när Zap Events fixar festen) väldigt proffsigt ordnat med jättegod mat, dryck och generöst med biosnacks och godis. Arve vann ett av priserna för bästa klädsel och var så lycklig.
Filmen var verkligen jättefin. Den har just nu 8,1/10 i betyg på imdb och det säger ändå något. Som alltid med Toy Story var det en varm och snäll berättelse om vänskap. Lite läskig och lagom spännande.
Jag saknar den där reklamen med Telia. Ugglan: ”Halloooo”. Osv. Ordet Hallå på olika sätt det är väl NÅN som minns den eller? Nehej.
Igår sprang jag stafetter med jobbet. Vi behövde en vikarie så Martin var med. Så pass mysigt var det! Både han och jag slog personbästa. Han i tävlingen minst huvud.
Nääärå han är så snabb så det är inte klokt.
Här är hela laget. Jag var näst långsammast och då sprang jag ändå under en halvtimme.
Igår hade jag möten på stan så jag gick till Haymarket och åt lunch. Valde Paul’s som serverade boeuf. Så gott det är, måste laga hemma någon dag. Världens minsta portion, jag vet. Tog en gång till.
Varför lägger man ens upp en så oaptitlig bild? undrar ni.
Men mmmmm tomatsallad med rödlök och olja och nån pestodressing på. Det var så gott, blev helt vattnig i munnen nu.
Fanns efterrätt också!
Jag fick ett bord lite avskilt och kollade på Keeping up with the Kardashians på mobilen samtidigt. Så nöjd kvinna här.
Haymarket är fint, det är nåt så lugnt och mysigt med hotell. Väljer ofta att gå dit fast det finns så många ställen runt Hötorget.
Varm belysning. Det vill jag få till hemma.
Idag ska jag äta pasta för vi ska springa 5 km stafett efter jobbet och man vill ju ladda.
Fattar inte varför det inte funkat att kommentera på de senaste inläggen (förrän jag manuellt gått in och ändrat). Testar härmed funktionen genom att skriva ett nytt inlägg.
Så sur på mig själv här, efter att ha glömt (och hämtat) datorn hemma. Kom ihåg träningskläder dock. Ja ja.
I fredags var jag ledig. I alla fall ganska. Jag gick en kort promenad på morgonen, innan Martin hunnit till jobbet.
Sen kollade barnen på tv medan jag hade ett två timmar långt möte över skype.
Rostade limpa med surdeg och vallmofrön till frukost och åt med leverpastej och paprika och västerbottenost. Drack två glas kall oboy. Läste DN.
Jag och barnen spelade Pettson & Findus uppfinningsspel (vi har gjort om reglerna lite) och bakade tillsammans. Städade lite.
Sen tvättade jag håret och klädde mig i annat än mysbyxor. Körde dock såklart med badtofflor, min favoritsko.
Jag och barnen åkte till söder och mötte upp Martin. Vi såg Amason som släppte nytt album (länk till spotify) och som spelade några låtar vid Kaffebar på Bysistorget/Hornsgatan. Superfint var det.
Sen åkte vi hem och jag gick den vanliga rundan och pratade med en kompis i telefon. Lade barnen, såg de sista avsnitten Stranger Things.
Imorgon kommer ett gäng kompisar hit på middag och plötsligt ser jag hemmet med ”deras” ögon.
Vi har alltså inte lagt ett öre på inredning på minst ett år, inräknat barnens rum. Kanske är det närmre två år?
Jag menar inte att det är onormalt på något sätt, det är säkert ganska vanligt.
Men den där spruckna träkommoden i badrummet sitter där den sitter och är superful. Och sideboarden jag drömde om, som skulle rymma en del förvaring, ligger fortfarande bra till på önskelistan i min fantasi.
Vi har heller inte lagt tid på inredning, typ målat eller möblerat om. Nej, här är det som det är. Ganska mysigt ändå, när man tänder ljus och ligger i soffan med en filt. Men inte precis snyggt.
Ändå känner jag lite skit samma. Inredning är helt enkelt inte prio för mig, även om jag älskar att titta på vackra hem och fina saker. Det är som det är, nu får det va så här.
