Har jag en kris?

Nu är det flera dagar sen jag skrev om min fyrtioårskris så here we go again.

(Jag har alltså tänkt älta/hantera klart en eventuell kris innan The Year Of 40 dvs 2020 börjar så att jag är ”färdig” då och bara kan njuta och FIRAS.)

Så här säger i alla fall Caroline Ringskog Ferrada-Noli (även hon född 1980):

”vad ÄR då en ålderskris? Jag skulle säga att nuet skaver. Ett blev det så här-läge. Och kanske jag har gjort fel läge. Jag borde gjort annorlunda.”

Kände direkt att detta betyder att jag inte har en kris, känner noll av de känslorna hon beskriver.

Men sen läste jag Renate Leijon (psykolog) i en intervju:

Hur hanterar man en ålderskris?
– En bra början är att bokföra sina resurser. Ofta vet man vad man är bra på, vilka talanger man har begåvats med och vilka intressen man har. Därefter får man ställa sig frågan om dessa passar ens nuvarande jobb eller livssituation. (Yes yes och yes säger jag här!)
En stark vilja att byta utseende genom att klippa ny frisyr, bleka tänderna eller skaffa sig en ny garderob kan vara tecken på en annalkande ålderskris.

NY GARDEROB CHECK! Luggfrisyr check. (Ok den är redan på utväxt men ändå.) Blekte tänderna gjorde jag redan för några år sen när jag skulle till Los Angeles. Resultatet tyvärr ej särskilt varaktigt.

Min kris är alltså 90% relaterad till utseende. Det får ändå räknas som en ganska oskyldig kris som lett till att jag bytt ut några utslitna collegetröjor mot något roligare plagg samt börjat lägga upp fler selfies på instagram? ELLER? Det kanske inte är upp till mig att bedöma, men värre kunde det ju vara.

Övriga 10% då. Ja de handlar om att förhålla sig till att vara 40. Att känna sig som samma person som när jag var 30 i många avseenden men förväntas ha andra intressen osv. Eller förväntas och förväntas, de flesta skiter väl i mina intressen. Men tror ni fattar?

2 reaktioner till “Har jag en kris?”

  1. Jag tänker att man byter frisyr, garderob och bleker tänderna med jämna mellanrum men att det bara är nu när det infaller med att fylla jämt som du kanske ens reflekterar över det? Tänker alltså att det ej betyder kris.

    MEN. Nu kom jag på att man ju ALLTID gör detta vid ett breakup. Finns det ens någon som gjort slut och inte bytt frisyr? Så kanske att det kan höra ihop med en kris ändå?

    Nu blev jag förvirrad över min egen ståndpunkt här. Kanske att det är en kris om den nya garderoben och frisyren sker i samband med något livsomvändande?

  2. Att närma sig 40 är för mig mest förenat med känslan SAKTA NER! Det går för fort! Att fylla 40 om några år känns inte alls jobbigt i sig, men att sedan fortsätta åldras efter det och fylla 45, 50, döden. DET ger mig panik. Typ ”jaha, då var det här lilla livet slut.” Fast jag minns att jag hade liknande känslor inför att fylla typ 25 också, så tänker att gränsen flyttas fram. Det hjälper ju onekligen att känna massa härliga personer som är 40-50 år också. Som ett kvitto på att inget egentligen behöver förändras.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.