Ovärdigt ögonblick. Men skönt!

Idag när jag åkte buss klev en ganska stor grupp förskolebarn på. På bussen fanns sen tidigare mest skolungdom och några runt min ålder på väg till jobbet. Flera sitter dock ytterst på sätet fast innerplatsen är ledig och ingen reser sig upp för att ge plats till 3-4-åringarna. De små barnen får helt enkelt stå upp i mittgången, fast de är för korta för att kunna hålla i sig. Jag tänker bara att det kommer bli total katastrof om/när bussen tvärbromsar.

Då hör jag en kvinna ropa så det hörs i hela bussen: men hallå, ni måste låta barnen sitta ned, de kommer ju slå ihjäl sig om bussen bromsar! VAD ÄR DET FÖR FEL PÅ FOLK EGENTLIGEN?!!!!!! 

Förvånade tjugoåringar med lurar i öronen flyger upp från sina säten, folk kollar på den uppenbarligen galna kvinnan, förskolepersonalen ler nervöst men tacksamt och barnen får sätta sig.

Och kvinnan fick utlopp för all den kollektivtrafiksirritation som egentligen huvudsakligen byggdes upp under de korta bussresorna till och från jobbet när hon fortfarande bodde i Karlstad och var höggravid med foglossning. 

33 svar till “Ovärdigt ögonblick. Men skönt!“

  1. Pernilla skriver: Svara

    VÄRDIGT!

  2. Åh! Du är min idol 🙂 Själv blev jag tillfrågad om att sitta en (1) gång under min graviditet så blev jag stående åtminstone 3 ggr/vecka på bussen i morgonrusningen. Det funkade för jag mådde okej och jag valde att se det som ett ”roligt” socialt experiment och förundrades väldigt över folks bristande empati/sympati/uppmärksamhet på medmänniskor. Folk alltså!

  3. VÄRDIGT!

  4. Men alltså ÅH! Började nästan gråta av <3 <3.

  5. Nu blev jag nog lite kär i dig ❤️

  6. Haha! SÅ bra.

  7. Jennie skriver: Svara

    ??? Så jävla bra gjort!!

  8. Ines farsa skriver: Svara

    Bra jobbat!

  9. Sara Hansen skriver: Svara

    Åh, fler som du behövs! Ska definitivt skrika till om jag hamnar i en liknande situation!

  10. Heja heja!! ?

  11. Bra gjort! Men vad var det för fel på förskolepedagogerna som inte själva sa till folk och placerade barnen?

    1. Jag tror de hade fullt upp med att hålla ihop gruppen och att hyssja på barnen så att de skulle stå ordentligt och inte störa nån annan, sådär som man ofta känner sig när man har med sig barn på allmän plats…

  12. Katarina skriver: Svara

    Heja Team Hanna!

  13. JA! Fy fan vad bra!

  14. Marie Hammarberg skriver: Svara

    Jag hyllar dig!!!!

  15. Hjälp, är jag nu en sån där som berättar om en god gärning jag själv gjort i ett Facebook-inlägg där jag ändrat inställningarna till ”offentlig”? Tack för pepp, kände mig lite väl crazy med den där sista lite onödiga meningen, men det var så SKÖNT att bara få vara tokig kvinna.

    1. Heja dej! Så ofta som jag gormar och skriker på folk fast bara i mitt huvud. Måste typ gå i terapi för min rädsla för dålig stämning. En gång röt jag till åt en kvinna som slog sin 4-åriga son bakom mig i rulltrappan till tunnelbanan, där gick väl nån jävla gräns, men fan, hade kaninpuls och adrenalinpåslag resten av dagen.
      (Så jäkla svårt här där det är helt acceptabelt att spanka sina barn. Dom flesta i min mammagrupp kollar snett på mig för att jag tycker det är helt sjukt. Och kan man säga till någon om det när det faktiskt är socialt accepterat?)

  16. <3

  17. Sandra skriver: Svara

    Braaaaa!!!!! ??????????

  18. Älskar’t!!!

  19. Bra rutet Hanna! ?

  20. Vicky.toria skriver: Svara

    Grymt bra gjort! Jag ska också våga säga till om det nästa gång jag åker spårvagn eller buss.

  21. Love it!

  22. BRA gjort Hanna!

  23. Louise skriver: Svara

    Heja??? helt rätt gjort!

  24. Varit tvungen att läsa detta om och om igen pga 1) samma uppbyggda kollektivtrafiks-agg, 2) så HIMLA roligt skrivet Hanna du är så bra <3!

  25. Snyggt Hanna! Jag har inte alltid det där i mig, ibland, men inte alltid. Men i alla fall, snyggt jobbat. 🙂

  26. JohannaS skriver: Svara

    Underbart! Mer sånt!

  27. JAAA! Du är min hjälte!

  28. Karin K skriver: Svara

    Bra Hanna!!

  29. Så jäkla bra gjort! Kommer också göra så om/när det skulle bli aktuellt. Älskar att va lite galen då och då, få folk att stanna upp och kanske tänka till.

  30. Men helvete så bra gjort! Bra att träna kroppen på sån tokighet, alldeles för ofta man ångrar att man inte sa nåt, inte gjorde nåt, gnäller vid fikabordet istället.

  31. Tack och kärlek alla peppisar!

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.