Lilla barn

Efter Tjejmilen mötte jag upp mina föräldrar och Juni vid Dramaten. Juni såg mig på långt håll och sprang för att möta mig. När hon var så nära att hon såg medaljen om min hals ropade hon så att alla runtomkring hörde JAG VISSTE VÄL ATT DU SKULLE VINNA, MAMMA! och flög upp i min famn.

Åh vad det är fint att ha en fyraåring.

9 svar till “Lilla barn“

  1. Underbart! 🙂

  2. Mediha skriver: Svara

    Men åh så fint!

  3. Så vackert!

  4. Så himla fint!

  5. Men åh! Nu började jag gråta lite. Det var det finaste. Fina lilla vän.

  6. Anna Lybeck skriver: Svara

    Det är ju underbart!

  7. åhh så himla fint! påminner mig om när min systerson (som hejat på mig i diverse lopp där jag lunkat fram i promenadtakt) berättar för alla att ”Becka springer JÄTTEFORT!”. hoppas att han ska vara kvar i den föreställningen länge till, hehe.

  8. Catharina skriver: Svara

    Fantastiskt! Vilken pepp! Skulle ha blivit så himla glad ?

  9. Ååå vad fint!

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.