Ej prio: inredning

Imorgon kommer ett gäng kompisar hit på middag och plötsligt ser jag hemmet med ”deras” ögon.

Vi har alltså inte lagt ett öre på inredning på minst ett år, inräknat barnens rum. Kanske är det närmre två år?

Jag menar inte att det är onormalt på något sätt, det är säkert ganska vanligt.

Men den där spruckna träkommoden i badrummet sitter där den sitter och är superful. Och sideboarden jag drömde om, som skulle rymma en del förvaring, ligger fortfarande bra till på önskelistan i min fantasi.

Vi har heller inte lagt tid på inredning, typ målat eller möblerat om. Nej, här är det som det är. Ganska mysigt ändå, när man tänder ljus och ligger i soffan med en filt. Men inte precis snyggt.

Ändå känner jag lite skit samma. Inredning är helt enkelt inte prio för mig, även om jag älskar att titta på vackra hem och fina saker. Det är som det är, nu får det va så här.

Kanske har Louise några bra inredningstips jag får ta del av? Kan alltid hoppas.

2 reaktioner till “Ej prio: inredning”

  1. Vi pratade om det där på jobbet igår. Och varför är det så svårt att släppa såna tankar när man vet att folk bara vill ses! Har man, som vi nog båda har, fantastiska vänner, så är det ju absolut ingen som skulle bry sig det minsta om man får trängas i en soffa eller om nån list saknas. Man vet ju det. Men ändå ska man gå och tänka på allt man inte har.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.