Mig går det ingen nöd på…

I detta nu sitter jag på en restaurang och väntar på mitt sällskap. Det är en jobblunch och jag är lite orolig att hon glömt bort mig för det är hon som har bokat bord och nu är klockan snart tjugo över tolv.

Är för övrigt TOKIG i detta bröd som man får på en del restauranger. Nån slags kavring?

Det går alltså ingen nöd på mig, mitt största problem är följande: när jag lagt servetten i knäet, vad gör jag då med besticken? Lägger dem på bordet bara? Eller ska man vänta med att flytta servetten tills själva maten kommit? Tänkt på detta några middagar nu.

Ja ja petitesser bara. Martin är väl snart på väg för att hämta barnen och åka mot Värmland. Själv ska jag hem, jobba lite till och därefter måla naglarna och möta upp Johan och andra vänner på Lollapalooza. SOLEN SKINER!

Titt’ vad avslappnad jag är!

Jag skriver inte om allt i bloggen och fattar att det kan verka störande för vissa med såna här livsnjutarinlägg. Men vill poängtera att våren inte precis varit en dans på rosor alltigenom. Det tänker jag dock inte fokusera på denna helg. Nä nu blir det livsnjut för hela slanten!

PS betalar lunchen ur egen ficka, nån gång emellanåt skriver jag det, med tanke på det jobb jag har.

3 reaktioner till “Mig går det ingen nöd på…”

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.