Om dagen /// om natten

Jag har haft så trevliga dagar skärtorsdag och långfredag, men så hemska nätter.

I torsdags lämnade jag in bilen för däckbyte och tvätt invändigt+utvändigt. Under tiden gick jag 7 km runt sjön. Sen hade jag förmånen att få hjälpa till att köpa jag massor av smoothies & cola zero som var efterfrågade av personalen på IVA och leverera till KS. Man vill ju verkligen göra nån slags nytta och jag kände mig tacksam att få göra åtminstone något. Så fina personer som skänkt pengar till detta också, blev rörd av folks engagemang. Mina idoler är alltid människor som jobbar inom vården, kände mig helt starstruck när jag åkte hemåt…

På eftermiddagen cyklade vi till en restaurang som ligger fem minuter från oss: Villa Brännugnen. Otroligt roligt att man kan få ha en så fin restaurang så nära. Denna dag grillade kocken olika varianter av Banh Mi och det var dukat med stora avstånd mellan borden på terrassen.

Så otroligt gott och trevligt var det.

Sen cyklade vi hem och Juni hade en kompis som sov över.

Igår, långfredag, åkte jag och handlade all påskmaten tidigt på morgonen när det var nästan tomt i affären. Sen var det dags för utflykt! Klädde mig varmt och vindtätt för en dag vid havet.

Vi åkte hit, till Nynäshamn.

Parkerade vid Lövhagens kaffeservering och promenerade ut mot havet.

Lina som har ett superinspirerande veganskt matlagningkonto @linalagarmat, hade med sig banh mi vi gjorde iordning utomhus. Så lycklig att få vietnamesiska mackor två dagar i rad! Torgil & Emma bjöd på bubbel för att fira att jag fyllt år. Det var lä vid klipporna och solen värmde. Underbart var det.

När vi kom hem städade vi och grejade hemma. Martin fixade fish tacos till middag, bakade egna tortillabröd och gjorde till och med eget ströbröd inför friteringen. 😍

Sen gjorde han en lammstek till påskafton och jag en tomatsallad och när barnen somnat såg vi ett avsnitt deckare från Wales som vi följer (Bang, SVT). Sen målade jag naglarna och lät dem torka till Better Things, en av mina topp 5-serier. Smörjde in mig med brun utan sol och allt.

Lade mig lycklig och såg fram emot påskafton. Men drömde istället vidriga mardrömmar samt tänkte på döden för andra natten i rad.

Tänkte på situationen för Läkarmissionens partner i fält (som på Panzisjukhuset där det finns en – 1!!! – intensivvårdsläkare och ingen skyddsutrustning) och drömde om doktor Mukwege, att vi flydde från nån som försökte döda honom när han var på besök i Sverige men det jag egentligen är rädd för är att han ska bli smittad, det får inte hända!!!! och på livets förgänglighet och tänk om ”livet efter döden” är att vara fast i en loop av mardrömmar!!!!!! Aldrig känt den känslan förut men det var så tydligt i drömmen, började seriöst tänka på ”helvetet”. Alltså vad händer ens, två såna nätter på rad 😭😭😭

Hur sover ni nu? Är det för att jag inte oroar mig så mycket på dagarna som det kommer om natten? Hoppas att det bara var två nätter och att min goda nattsömn får komma åter. Ska meditera mer innan läggdags, rensa huvudet förhoppningsvis.

Åh, och om ni har möjlighet. Snälla bidra till er vanliga biståndsorganisation (Läkarmissionen, Rädda Barnen, vad det nu är) för varje krona behövs kan jag säga. Barn med undernäring och dessutom kanske malaria eller andra sjukdomar, kommer inte klara detta bra om de drabbas. Till Läkarmissionen kan man Swisha en slant till 90 00 217.

Idag ska vi till ”karantänfamiljen” och fira påskafton. Men först ska jag ut på min promenad runt sjön.

Eller allra först göra plättar i olika färger till frukost, enligt barnens önskemål.

Här hoppar man mellan ämnen….

Vill önska er alla en fin påskafton, hur ni än firar eller icke-firar ❤️❤️❤️

8 reaktioner till “Om dagen /// om natten”

  1. Usch, ja, det är verkligen skrämmande att tänka på vad som kan hända. Särskilt på platser utan våra resurser och där man knappt kan påverka situationen (maktlösheten gör det mer skrämmande, menar jag) – men helt rätt att det är nu vi ska skänka pengar för att åtminstone hjälpa lite.
    Jag har allt mer märkt att jag är en typ som helt enkelt låter bli att tänka på jobbiga saker, låtsas helt enkelt inte om dem. Åtminstone inte så mycket som jag ”borde” tänka på dem. Det är inget jag gör medvetet, men om jag kollar på mig själv utifrån ser jag det. Sedan kommer det ibland, t ex under nätterna som i natt då jag också låg och tänkte på alla döda och hur sjukt det är att jag bara lever vidare, lagar mat, försöker få barnen att göra annat än att kolla på tv, jobbar i trädgården.
    Men samtidigt hjälper det ju ingen att jag är förtvivlad?
    Men någonstans ska ju också oron och chocken ta vägen? Den finns ju där trots allt.
    Kanske är vi lite lika där?

    1. Men gud Anna fick på allvar gåshud av igenkänning. Precis så för mig med! Märker att en del kan tycka att jag är okänslig men det är nån förmåga att koppla bort och just som du skriver: att det inte hjälper någon att jag är förtvivlad. Jag vill hjälpa på de sätt jag kan men orkar inte ta in allt jag ser/möter genom mitt jobb/media osv.

      Men ja, nånstans kommer det väl ut.

      Tack så hemskt mycket för att du skrev! ❤️❤️❤️

  2. Exakt samma här! Mardrömmar alltså 😫 tror precis som ni att det måste komma ut nånstans o då kommer det på nätterna.

  3. Jag märker väldigt stor skillnad på sömnen (och drömmarna) beroende på var i menscykeln jag befinner mig. Svårt att somna och oroliga drömmar vid ägglossning om jag minns rätt. Har tyvärr inget tips på vad göra åt det förutom registrera och bedriva acceptans om det är hormoner det handlar om.

    1. Men gud är EXAKT i ägglossningen!!!!!! Haha när jag gick förbi utegymmet och det var ett gäng boxare som tränade loooool. Men så jäkla skönt att läsa detta. Hoppas verkligen det beror på hormonerna/cykeln!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.