En bonussöndag

I söndags skulle jag åka till Visby och Almedalen. Av ekonomiska skäl hade jag bokat den sena färjan, med ankomst först vid midnatt, men en bonus med det var en extra ledig dag ensam hemma.

Först gick jag ut och promenerade min vanliga runda. Sen gjorde jag en pizza till brunch med rester vi hade i kylen. Och vid lunch åkte jag till söder och mötte upp Peppe.

Jag var lite halvseg först, efter min trötta lördag (sover ofta dåligt när jag varit ute sent kvällen innan), men då tog Peppe det sociala ansvaret och berättade intressanta saker och om sin kärlek till Märta Tikkanen. Det var så skönt, fick bara gå där längs Götgatan och ned mot Slussen och börja bli mig själv igen.

Jag skäms ibland för att jag är så pratig. Men en gång sa Fatima att det faktiskt är att ta ganska stort ansvar, att vara den som driver samtalet. Och nu kände jag verkligen hur Peppe tog det ansvaret med liv och lust ❤️❤️❤️ och det gjorde mig så glad att jag snart blev mitt vanliga jag, dvs babblig som en papegoja.

Vi gick till Moderna museet och såg en stark utställning som precis haft premiär. Citerar museet:


Arthur Jafas berättelser går långt tillbaka i amerikansk historia, till de spår som den transatlantiska slavhandeln har satt på kulturen och på människorna. ”Hur gör man svart film med samma kraft, skönhet och alienation som svart musik?” är ett mantra som, enligt Jafa, hela tiden funnits med i hans skapandeprocess.

Jafas konst skapas i nuet men med USA:s historia som fond. Genom film, fotografi och upphittat material undersöker han händelser i den afrikan-amerikanska historien. Utifrån sina egna kunskaper och med referenser till andra konstnärer, författare och forskare, som exempelvis John Akomfrah, Toni Morrison och Fred Moten, gör Jafa nya och utmanande tolkningar av dagens samhälle.

”Monster” (1988) är ett av flera självporträtt i utställningen som visar på Jafas intresse för att undersöka hur en vit blick dominerar produktionen av fotografi och film. Spelar det egentligen någon roll om en svart person befinner sig bakom kameran när själva kameran fungerar som ett verktyg för den vita blicken?

Så stark utställning.


Sen åt jag nån slags lunch-middag med den här utsikten.

Åkte hem, duschade, packade och gick till pendeltåget mot Nynäshamn och båten till Visby.

2 reaktioner till “En bonussöndag”

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.